Kraven från omvärlden att företag skall ta aktivt ansvar för ett hållbart samhälle ökar hela tiden. Företag har inte längre bara ansvaret att generera en god avkastning till ägarna, utan också att verka för en hållbar utveckling för att vara relevanta på marknaden. Certifieringar enligt standarder för kvalitet och arbetsmiljö visar att ett företag arbetar systematiskt med dessa områden som båda är viktiga för ökad hållbarhet. En produkts kvalitet är dess förmåga att tillfredsställa och helst överträffa kundens behov och förväntningar, vilka idag innefattar ett utvecklat hållbarhetsarbete. Kvalitetsfrågorna har nära koppling till företagets framgång, lönsamhet och överlevnad. Många företag säkerställer kvalitetsarbete genom en ISO 9001 – certifiering som ställer krav på att verksamheten ständigt utvecklas till det bättre. För att uppvisa att företaget även tar ansvar för den sociala hållbarheten och framför allt de egna medarbetarnas arbetsmiljö kan företaget certifiera sig enligt standarden ISO 45001. Syftet med denna undersökning är att utvärdera hur ett ärendehanteringssystem kan bidra till såväl effektiviserat kvalitetsarbete som ökat engagemang från medarbetarna. Studien syftar också till att skapa tydlighet i hur en tillverkningsindustri genom detta kan arbeta med ärenden av typen avvikelser och förbättringar på ett strukturerat sätt. Ett samlat system skulle inte bara ge en struktur utan också en tydlig överblick för de parter som är intresserade av kvalitetsarbetet. I studien läggs stor vikt vid att undersöka hur företaget genomför en förändring och systemimplementering på bästa sätt utifrån medarbetarnas perspektiv. Fallstudien, där huvudföretaget varit Helge Nyberg AB, har bestått av en förstudie och kvalitativ intervjustudie. Totalt har 14 respondenter medverkat i intervjuerna som skett i två delar. En induktiv tematisk analys av respondenternas svar är genomförd utifrån forskningsfrågorna som jämförts mot tidigare resultat och visar tydliga likheter. Litteraturstudien och intervjustudien har på många plan stämt överens. Framgångsreceptet är tydlig ledning, engagerade medarbetare och arbetslivskvalitet. När dessa samverkar uppnås det bästa resultatet och kvalitets- och arbetsmiljöarbetet påverkas i en positiv riktning. Studien har resulterat i en samling rekommendationer till företaget som fokuserar på att strategiska beslut bör tas med hållbarhetsaspekterna i åtanke. Ledningen behöver tydligt kommunicera ut den riktning och de mål företaget tillsammans ska arbeta för att uppnå. Slutligen är det viktigt att företaget har planer och rutiner för exempelvis implementeringsarbete eller åldershantering och också uppdaterar och följer dessa aktivt. / The demands from the surrounding world for companies to actively take responsibility for a sustainable society are constantly increasing. Companies no longer only have the responsibility to generate a good return for the owners, but also to work for sustainable development to remain relevant in the market. Certifications according to standards for quality and working environment to demonstrate that a company is working systematically in these areas, both of which are important for increased sustainability. The quality of a product is its ability to satisfy and preferably exceed the customer's needs and expectations, which today include developed sustainability work. Quality issues are closely linked to the success, profitability, and survival of the company. Many companies ensure quality work through an ISO 9001 certification, which requires continuous improvement of operations. To demonstrate that the company also takes responsibility for social sustainability and especially the working environment of its own employees, the company can get certified according to the ISO 45001 standard. The purpose of this study is to evaluate how a case management system can contribute to both streamlined quality work and increased engagement from the employees. The study also aims to create clarity in how a smaller manufacturing industry through this can work with cases of deviations and improvements in a structured way. A consolidated system would not only provide structure but also a clear overview for the parties interested in quality work. The study places great emphasis on examining how the company implements a change and system implementation in the best possible way from the perspective of the employees. The case study, where the main company has been Helge Nyberg AB, has consisted of a preliminary study and a qualitative interview study. In total, 14 respondents have participated in the interviews, which took place in two parts. An inductive thematic analysis of the respondents' answers has been carried out based on the research questions, which have been compared to previous results and show clear similarities. The literature study and the interview study have in many ways matched. The recipe for success is clear leadership, engaged employees, and quality of working life. When these elements interact, the best results are achieved, and both quality work and work environment efforts are positively influenced. The study has resulted in a collection of recommendations for the company, focusing on the importance of taking sustainability aspects into account when making strategic decisions. Management needs to clearly communicate the direction and goals the company will work together to achieve. Finally, it is important for the company to have plans and routines for tasks such as implementation work or age management, and also to actively update and follow these.

Denna studie handlar om pedagogers (förskollärare och barnskötare) planeringstid i förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger och rektorer i förskolan förhåller sig till planeringstid, samt om de upplever att den planeringstid som ges är tillräcklig i tid för att sträva mot högre kvalitet i enlighet med läroplanen för förskolan. Vi har undersökt huruvida pedagoger i förskolan får rätt förutsättningar av rektorer för att möjliggöra utveckling och lärande genom en enkät som metod för datainsamling. Enkäten skickades ut i facebookgrupper där både verksamma förskollärare, barnskötare och rektorer fick delta. Vi har använt ramfaktorteorin som analysverktyg för att analysera studiens insamlade data. Denna teori har medfört att resultaten har kunnat tolkas utifrån olika ramar som styr förskolans verksamhet, samt hur detta påverkar planeringstiden och kvaliteten på utbildningen. Studiens resultat visar att mängden planeringstid varierar mellan förskolor. Vidare visar resultatet att samtliga informanter belyser vikten av planeringstid, där majoriteten av informanterna lyfter att de har för lite planeringstid. En konsekvens av detta beskrivs vara att barnens lärande påverkas negativt samt att förskollärare känner sig stressade och otillräckliga. Förutsättningar för att planeringstiden ska bidra till ökad kvalitet beskrivs i studiens resultat vara ett gott samarbete mellan arbetslag och rektorn.

Preschool teachers' missions entail increasingly higher demands that involve administrative work such as systematic quality work, planning, analysis, and conducting development talks. It is the responsibility of the preschool teacher to ensure that administrative tasks are performed, usually during individual reflection, what is termed ERT (effective reflection times) in the study. Based on the increased demands on preschool teachers, the overall aim of the study is to examine the relationship between reflection, competence, and organizational management. Using a quantitative cross-sectional study, the study investigates which of the organizational model that preschools use to structure reflection increases preschool teachers' room for reflection, how the reflection models affect job satisfaction among preschool teachers, as well as how increased reflection possibility affects satisfaction. Data collection for the cross-sectional study was carried out through a specifically targeted survey for preschool teachers. The most interesting findings are that the choice of model appears to have no bearing on preschool teachers' possibility for reflection, However, the results show that increased time for reflection has an impact on preschool teachers' perceived job satisfaction. The results also indicate that there is a certain difference in job satisfaction among preschool teachers between the study's reflection models. / Förskollärares uppdrag innebär alltmer ökade krav som innefattar administrativt arbete i form av systematiskt kvalitetsarbete, planering, analys samt att genomföra utvecklingssamtal. Det är förskollärarens ansvar att se till att de administrativa arbetsuppgifterna utförs och detta sker oftast under den enskilda reflektionen, det som i studien benämns med ERT (effektiva reflektions tillfällen). Utifrån de ökade kraven på förskollärare är det övergripande syftet med studien att undersöka relationen mellan reflektion, kompetens och verksamhetsorganisation. Med hjälp av en kvantitativ tvärsnittsstudie undersöks vilken organisatorisk modell som förskolorna använder för att strukturera reflektion som arbetsuppgift genererar största möjligheter för förskollärares reflektion, hur reflektionsmodellerna påverkar tillfredsställelsen i förskollärares arbete, samt hur reflektionsmöjlighet påverkar förskollärares tillfredsställelse. Datainsamlingen i tvärsnittsstudien har genomförts med en enkätundersökning riktad specifikt till förskollärare. De mest intressanta fynden är att valet av modell inte verkar ha någon betydelse för förskollärares möjlighet till reflektion. Däremot visar resultatet att reflektionsmöjlighet har betydelse för förskollärares upplevda tillfredsställelse. Resultatet visar också att det finns en viss skillnad mellan förskollärares tillfredsställelse mellan studiens reflektionsmodeller.

This study is meant to examine and analyze the government’s and government agencies’ use of the concept of quality. To do this the definition of the term quality has been divided into two different terms, quality of cultural policy quality and artistic quality, to better understand the term. The material used in this study consists of the government proposition Tid för kultur 2009/10:3, SOU 2009:16, and the annual reports of Statens kulturråd and Konstnärsnämnden 2019. The annual reports have been studied to find out how Statens kulturråd and Konstnärsnämndens use the term quality, and how quality guides them in their funding of different artforms. In conclusion the importance and the use of the term quality is discussed.

Tjänstekvalitet är ett omdiskuterat begrepp inom den offentliga upphandlingssektorn. Även om många upphandlande myndigheter understryker vikten av god kvalitet vid en tjänsteupphandling upplever de ändå svårigheter med att definiera kvalitet samt utforma och ställa krav i tydliga, relevanta och mätbara kriterier. Uppsatsen behandlar hur kvalitet kan mätas vid offentliga tjänsteupphandlingar. Det utreds hur kompetens och erfarenhet kan utvärderas samt vilka faktorer som ska beaktas för att utforma proportionerliga och transparenta utvärderingskriterier. Inledningsvis sker en redogörelse för faser i upphandlingsprocessen som är av vikt för upphandling av kvalitet och därefter utreds begreppet tjänstekvalitet. Kvalitet som upphandlingskriterium, dess problem, praxis vid referenstagning samt olika tillvägagångssätt för att mäta kvalitet redogörs även.Slutsatsen som kan dras av uppsatsens analys är att kvalitet kan mätas på ett flertal olika sätt men att det finns ett antal aspekter som den upphandlande myndigheten bör beakta. Praxis kring referenstagning i utvärderingsfasen visar på att det finns en tydlig distinktion bland landets kammarrätter avseende tolkningen av Lianakis-domen. När referenstagning används som ett utvärderingskriterium ska en grundlig genomgång göras över vilka kriterier som kan leda till ett mervärde för tjänsten. Beställaren ska utforma genomtänkta kriterier som tydligt påvisar hur väl leverantören kan utföra uppdraget. Beställaren bör alltid behålla kontrollen över referenstagning. Dessutom ska beställaren aldrig formulera flera kriterier i en och samma referensfråga. Erfarenhet bör även alltid sättas i tjänstens kontext, och det är där bör-kraven kan ha avgörande roll. Den upphandlande myndigheten ska även vara tydlig i sin poäng/betygssättning av referenstagning och bör-krav. Varje poängnivå ska ha en beteckning, och en beskrivning över vilka kriterier som genererar en viss poängsats ska även finnas med i förfrågningsunderlaget. Intervjuer är ett utvärderingskriterium som kan ge svar på frågor som beställaren aldrig kan få genom referenstagning. Turordningslistor som har förespråkats för att minska antalet intervjuobjekt är dock inte alltid fullt så tillämpbara. Incitament/bonus och viten kopplade till kundnöjdhet och tvåkuvertsystem är modeller som kan underlätta för myndigheter att prioritera och beakta kvalitet i högre mån. Kvalitetsuppföljning bör markeras tidigt i upphandlingsprocessen och utgöra ett ska-krav. Den upphandlande myndigheten ska inte heller begränsa antalet utvärderingskriterier i tron om att fler kriterier kan leda till en osäkrare bedömning. Det är beställarens kunskaper kring utvärderingsprocessen som är avgörande. Fler och avgränsade kriterier kan i många fall gynna en upphandling.

Syfte Denna studie syftar till att bringa mer kunskap kring hur managementkonceptanvänds inom privat äldreomsorg för att hantera de aspekter av sektornsregelmiljö som berör kvalitetsarbete. Teori: Analys och tolkningar vilar på grunderna inom nyinstitutionell teori samt vidaredess skandinaviska inriktning, särskilt vad avser översättning avmanagementkoncept. Vidare tar studien hänsyn till tidigare forskning kringimplementering av Total Quality Management, såväl som konceptetshuvudsakliga egenskaper. Empiri: Kvalitetsbokslut publicerade av Vardaga respektive Attendo tre år i följd, samtSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011: 9 Ledningssystemför systematiskt kvalitetsarbete, utgör undersökningens empiriska material. Slutsats: Regelmiljöns utformning gör tillämpning av Total Quality Managementpraktikerofrånkomligt inom äldreomsorgen. Det är vidare uppseendeväckandehur observerade företag utöver att enbart implementera TQM, även använderretorisk kommunikation som syftar till att legitimera praktikerna, sannolikt förbåde interna och externa ändamål. Vid sidan av TQM-retoriken, uttryckerföretagen även en annan inställning gentemot kvalitet, som snarare betonarvikten av professionell kunskap samt till viss del även problematiserarkvalitetsmätning. Detta indikerar möjlig översättning av kvalitetsbegreppet ochdess innebörd, ej helt osannolikt med syfte att hantera den problematik somframförts av TQM-kritiker. / Purpose: The study aims at bringing about more knowledge regarding the role played by management concepts within private elderly care, in handling the aspect of its regulatory environment concerning quality work. Theory: The analysis and interpretations rest upon the basis of neo institutional theory and furthermore its Scandinavian branch, mainly concerning the issue of translation of management concepts. Further, the study takes into account, previous research on implementation of Total Quality Management as well as main features of the concept. Data: Annual quality reports published by Vardaga and Attendo for three consecutive years were reviewed, as well as the regulations and guidelines SOSFS: 2011: 9 Management system for systematic quality work imposed by The National Board of Health and Welfare. Conclusion: The design of the regulatory environment makes application of Total Quality Management practices inevitable in the elderly care sector. Striking, is however how both companies more than just implementing the TQM, additionally are using rhetoric seeking to legitimize the practices, possibly in order to gain internal and/or external recognition. Alongside TQM rhetoric, the two companies also express a different approach towards quality, emphasising the importance of professional knowledge as well as suggesting quality can be hard to measure accurately. This indicates possible translation of the quality term and its meaning, possibly for solving issues presented by TQM critics.

The purpose of the thesis is firstly to assess the Church of Sweden in the light of current quality theories and systematic improvement methods, and secondly to develop methods and models for quality improvement work (using a systematic approach) within the Church of Sweden focusing on parish funeral activities. The thesis takes as its starting point the specific conditions of the church environment and a general, Christian and humansitic value orientation. Another starting point is the concept of processes and relations, and of a caring approach among parish co-workers. Improvements in processes and relationships were related (without financial analysis) to the cost of a lack of quality.The descriptive term quality improvement work includes both quality improvement and the areas of leadership, collaboration and organization. The empirical study was carried out in Täby Parish during the years 1997-2002 as a case study with an interactive approach. The staff and management of the parish were interviewed, as were 14 members of immediate family. A dialogue with undertakers was also maintained. It was a cyclical process with analysis/evaluation followed by strategic planning and action, and with critical reflection as a constant element. The researcher's role was shaped into a psychodynamic, learning approach. A number of factors were identified that form (1) a common basis (valid for all staff members) and (2) a specific parish quality improvement work in the area of funerals. It is when problems are tackled and suggestions for improvement are implemented, that quality improves, the church envitonment benefits, and the costs associated with a lack of quality are addressed. With the title of this thesis, Care and Human Dignity, the view is summarized that the Human Being is complex, and that dignity belongs to the Human Being's creative and lighter sides, that are expressed through care for others.

Den här studien syftar till att undersöka åtta förskolors likabehandlingsplaner för att ta reda på hur de talar om ”en förskola för alla” och likvärdighet i den pedagogiska verksamheten. Jag redogör en definition av ”en förskola för alla” som kommer att användas genom min studie. Jag har använt mig av kritisk diskursanalys när jag granskat de olika likabehandlingsplanerna och utifrån den teori och metodiken använt mig av olika begrepp som jag anser tillämpbara i min studie, utifrån definitionen av ”en förskola för alla”. I de olika likabehandlingsplanerna finner jag att det inte finns något klart sätt att tala om hur man ser på ”en förskola för alla” eller hur man talar om likvärdig verksamhet. Resultatet visar olika saker som, för studien relevanta, för att leva upp till ”en förskola för alla” och slutsatsen kretsar kring hur de olika tolkningsmöjligheterna påverkar realiseringen av en likvärdig pedagogisk verksamhet och ”en förskola för alla” i koppling till de granskade likabehandlingsplanerna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den politiska debatten kring friskolor fördes under åren 1996 och 2006 i Sveriges tre största dagstidningar. I studien undersöks även vilka argument de politiska agitatorerna använder sig av i ledar- och debattartiklar och vilka politiska skiljelinjer som kan åskådliggöras. Vidare vill uppsatsen undersöka hur den politiska diskursen påverkas av debattörernas avsikter och handlingsutrymme. Uppsatsen vilar på en kvalitativ grund där de artiklar som studerats valts ut utifrån en ämnesmässig relevans. Den hermeneutiska metoden har använts i studien för att kunna tolka det skriva på en objektiv grund. I uppsatsen beskrivs friskolornas historiska bakgrund och hur politiken har sett och ser på friskolorna. Uppsatsen visar att den politiska debatten kring friskolor i dagstidningarna handlar om vem som skall ha makten över utbildningen d.v.s. om huvudmannaskapet över skolan skall tillhöra staten eller familjen. I åren som uppsatsen undersöker märks hur den politiska debatten under 1996 mer kännetecknas av en övergripande ideologisk strid om skolan. Under 2006 finns denna konflikt kvar men utifrån andra förtecken där politiker kan agera på ett mer friare sätt i förhållande till sitt eget partis uppfattning i frågan.

<p>Denna uppsats undersöker sambanden mellan graden av närhet i en relation och hur denna närhet påverkar hur kunder upplever levererad tjänstekvalitet. Detta har gjorts med utgångspunkt i bland annat Grönroos teori angående uppfattad tjänstekvalitet samt ett antal relationsteorier. Vidare har undersökningen begränsats till att främst undersöka sociala relationer mellan kund och säljare. Detta har genomförts via en enkät utskickad till handläggare på Arbetsförmedlingen som arbetat med konsultföretaget Kyllenius & Garmer. Respondenterna upplevde generellt tjänstekvaliteten som god, men tvärt emot förväntat resultat visade sig variationer i kontakt och relation mellan handläggare och konsulter ha en ytterst liten inverkan på uppfattad tjänstekvalitet.</p><p>Nyckelord: Tjänstekvalitet, tjänstekvalitetsunderökning, uppfattad kvalitet, relationer, närhet i relationer.</p>