Datum: 2023-05-30 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Evelina Axelsson (01/08/30), Elin Judell (97/05/23),  Shila Rezai (01/01/23) Titel: CSRD, är revisionsbranschen redo?           En kvalitativ undersökning om hållbarhetsgranskning Handledare: Leanne Johnstone Nyckelord: Kvalitet, Pålitlighet, Granskning, Nyinstitutionell teori  Forskningsfrågor:  I vilken utsträckning påverkas kvaliteten och pålitligheten av hållbarhetsrapporter i samband med införandet av CSRD? Vilka konsekvenser kommer CSRD att få för revisionsyrket?  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur det nya direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD, kommer att påverka praxis och processer för revisorer vid granskning av hållbarhetsrapporter. Undersökningen vill förklara sambandet mellan hur införandet av nya standarder och regelverk påverkar revisorsrollen.  Metod: En kvalitativ undersökning har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer. Respondenterna består av både hållbarhetsspecialister och auktoriserade revisorer.  Slutsats: Studien visar att normativ isomorfism har en dominerande ställning, därefter är tvångsmässig isomorfism den näst mest betydande vad gäller de konsekvenser som CSRD kommer att få för revisionsyrket. Även inslag av mimetiska tryck förekommer. Kvaliteten och pålitligheten av hållbarhetsrapporter förväntas påverkas i en större utsträckning vid införandet av CSRD.  En konsekvens av CSRD är att fler och fler revisorer kommer behöva vidareutbildas för att kunna granska hållbarhetsrapporter. Revisionsföretagen håller på att göra sig redo genom att utforma interna utbildningsinsatser och rekrytera mer personal. En möjlig konsekvens är också att det i framtiden kommer att ställas högre krav på auktorisation, där hållbarhet kommer att vara ett större område än vad det är i dagsläget. / Date: 2023-05-30 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Evelina Axelsson (01/08/30), Elin Judell (97/05/23), Shila Rezai (01/01/23)          Titel: CSRD, is the audit industry ready?           A qualitative study about sustainability assurance  Supervisor: Leanne Johnstone  Keywords: Quality, Reliability, Assurance, Neo-institutional theory Research questions:  To what extent is the quality and reliability of sustainability reports affected by the introduction of CSRD? What implications will CSRD have for the auditing profession? Purpose: The purpose of the study is to investigate how the Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD, will affect the practices and processes of auditors when reviewing sustainability reports. The survey wants to explain the connection between how the introduction of new standards and regulations affects the auditor's role. Method: A qualitative study has been carried out in the form of semi-structured interviews. The respondents consist of both sustainability specialists and authorized auditors. Conclusion: The study shows that normative isomorphism has a dominant position, then coercive isomorphism is the second most significant in terms of the consequences that CSRD will have for the auditing profession. There are also elements of mimetic isomorphism. The quality and reliability of sustainability reports is expected to be affected to a greater extent by the introduction of CSRD. A consequence of CSRD is that an increased number of auditors will need further training to be able to review sustainability reports. Audit firms are preparing by designing internal training efforts and recruiting more employees. A possible consequence is also that there will be higher requirements for authorization in the future, where sustainability will be a larger area than it is today.

Pedagogers och skolledares syn på och åsikt om professionell pedagogisk handledning som kompetensutveckling i förskolan.

Utifrån de snabba omställningar, globalisering och nya omvärldskrav inom nya yrken och med krav på ny kompetens tvingas människor navigera och skapa nya karriärer. Vi såg det angeläget att undersöka hur utvärderingsprocessen på vägledningsverksamheten på vuxenutbildningen fungerar. Syftet med uppsatsen är att visa en bild av hur studie- och yrkesväglednings-verksamheten, organiseras, utvärderas och kvalitetssäkras på vuxenutbildningen. För att genomföra undersökningen valde vi att göra kvalitativa intervjuer med fem personer i olika positioner. En politiker, en förvaltningschef, en avdelningschef och en processledare på vägledningsavdelningen samt en kvalitetscontroller på utbildningsavdelningen. Valet av denna metod baserades på att vi ville få en bred förståelse för hur vägledningsverksamheten organiseras och utvärderas. Vuxenutbildningsförvaltningen i kommunen ansvarar för vägledningsfrågor och utformning av vägledningsverksamheten. Vi har valt att använda oss av utvärderings och organisationsteorier i uppsatsen. På vuxenutbildningen i vår undersökta kommun visade det sig att Studie- och yrkesvägledningen organiserades under två separata avdelningar, tillika processer. Den ena är vägledning, den andra är utbildning. Vår undersökning visade att systematiskt utvecklingsarbete saknas på vägledningsavdelningen medan det på utbildningsavdelningen bedrivs systematiskt kvalitetsarbete, men endast i en viss utsträckning för studie- och yrkesvägledning. Utvärderingsprocessen innefattar inte vägledningsverksamheten som helhet. Samsyn saknas på förvaltningen när det gäller helhetsperspektiv på studie- och yrkesvägledningen eftersom den är uppdelad i olika processer.

Studiens syfte är att granska vad olika aktörer inom förskolan ger för bild av kvalitet i förskolan genom sina debattinlägg i Dagens Nyheter angående förslaget om alla barns rätt till heltid i förskolan. Artiklarna har analyserats med textanalys som metod. I analysen används det användarbaserade perspektivets definition av kvalitet och tillhörande begreppsram till att studera hur kvaliteten i förskolan skildras och värderas i debattartiklarna. Valet av perspektiv grundas på att det användarbaserade perspektivets definition av kvalitet överensstämmer med studiens syfte, då perspektivet innebär att alla aktörer inom en verksamhet avgör verksamhetens kvalitet. Studiens resultat och analys visar att majoriteten av debattskribenterna upplever att kvaliteten i förskolan inte når upp till deras förväntningar. Samtidigt ger andra debattartiklar en bild av en förskola som, trots eventuella brister i kvaliteten, är fördelaktig för barns utveckling och lärande och därmed borde vara tillgänglig för alla barn på lika villkor. Utifrån analysen diskuteras att, förskolans styrdokument till trots, saknas det en konkret definition av vad kvalitet i förskolan innebär. Tolkningen grundas på debattskribenters skilda användning av kvalitetsbegreppet och att olika individer inom, och emellan, olika kundkategorier har olika erfarenheter och förväntningar på förskolans verksamhet.

Forskningen om Concept Cartoons® och matematik är begränsad, varförforskningsfältet behöver kompletteras med kunskaper kring arbetsmetodens praktiskatillämpning i matematik. Syftet med detta arbete är att utreda karaktären hos denelevkommunikation som föranleds av metoden, därtill om den tentativa utformningenav Downings modell är tillämplig för att bedöma elevsamtalens kvalitet. Den empiriskaundersökningen genomfördes i en friskola i mellersta Sverige, där deltagarna var 24elever i åldrarna 10-13 år. Elevernas gruppdiskussioner dokumenterades med hjälp avbåde bild- och ljudupptagning. När empirin tolkades utifrån ett sociokulturelltperspektiv på lärande blev det tydligt att Downings modell var otillräcklig för attbedöma elevsamtalens kvalitet. Empirin upplevdes istället visa på sociala processersom syftar till att föra det effektiva samtalet framåt, vilket sedan kom att utmynna i endiskussion kring en utvidgad definition av kvalitetsbegreppet.

Det här examensarbetet undersöker sambandet mellan kodmåtten cyklomatisk komplexitet, antalet metoder i en klass och djup i arvshierarkin och de faktiska anledningarna till att en kodbas blev grundligt refaktorerad. Man har länge försökt använda kodmått som indikationer på hur mycket ansträngning som krävs för att förändra en kodbas när nya krav framkommer. I fallstudien tittar vi på en kodbas som refaktorerats på grund av den dåliga underhållbarheten för att utreda till vilken grad kodmåtten antyder de problem som låg till grund för refaktoreringen. Målet är att ta reda på om man kan använda kodmått som indikator på vad som bör refaktoreras när man som konsult kliver in i ett projekt med kvalitetsproblem. Metoden som används för att identifiera problemen i kodbasen är kvalitativa intervjuer, och mätvärdena hämtas ur verktyget NDepend. För att öka reproducerbarheten och validiteten i analysen kretsar intervjuerna kring definitionen av underhållbarhet ur ISO/IEC 25010. Slutsatsen är att de mått som ger väldigt höga värden på vissa klasser eller metoder ofta indikerar objekt som är involverade i större problem i kodbasen. I den här fallstudien indikerade dock måtten sällan objekt av ”rätt anledning”, alltså av den anledning som anges i litteraturen. Därför bör man inte använda kodmåttens värde som direkt indikation på objekt som ska refaktoreras, utan snarare välja att titta närmare på de objekt som indikerats och göra en professionell bedömning. Resultaten går inte helt i linje med tidigare forskning, där vanliga samband mellan kodmått och underhållbarhetsproblem sammanställts. Detta antas bero på överanvändning av lös koppling i koden som studerats. / In this thesis, the correlation of the code metrics Cyclomatic Complexity, Number of Methods in Class and Depth of Inheritance Tree with the real reasons a codebase got heavily refactored is investigated. Code metrics have long been used in a attempts to indicate the amount of effort needed to change a codebase when new requirements emerge. In the case study we look at a codebase that has been refactored due to the low maintainability, to see to which degree the code metrics imply the problems on which the decision to refactor was based. The goal is to find out whether code metrics can be used as indicators of what should be refactored when you as a consultant join a project with existing quality problems. The method used to identify the major problems in the codebase is qualitative interviews and the code metrics values are measured with the tool NDepend. To improve the reproducability and validity of the analysis, the interviews are built around the definition of maintainability presented in ISO/IEC 25010. The conclusion is that metrics showing very high values for certain classes or methods often indicate objects involved in major problems in the codebase. In this case study though, the measures seldom indicated objects for the ”right reason”, by which we mean the reason given in the literature. Because of this, the code metric values should not be used as a direct indication of what should be refactored but rather as a direction in which to look while doing a professional assessment. The results are not entirely in line with previous research, where common correlations between code metrics values and maintainability problems have been compiled. This is assumed to be due to the high degree of loose coupling in the studied code.

Vårt problem i detta arbete är att det i läroplanen för förskolan saknas en tydlig definition av vad begreppet kvalitet innebär. Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger ser på kvalitet samt hur de arbetar kring kvalitet för att uppnå de strävandemål som finns i läroplanen för förskolan. För att få en förståelse för detta har vi valt att utgå från två frågor. Hur definierar pedagogerna ordet kvalitet i förskolorna? Hur arbetas det med kvalitet i förskolorna? Vi har valt att intervjua pedagoger för att få en så verklig skildring av verksamheten som möjligt.Det vi har kommit fram till i vår studie är att synen på kvalitet är väldigt personlig och därmed bedöms kvalitet på många olika sätt. Det har även framkommit att en personlig syn på kvalitet inte behöver vara någonting negativt eftersom alla pedagoger arbetar mot samma strävandemål i läroplanen. Pedagogerna anser att genom att uppnå strävandemålen så uppnår de också önskad kvalitetsnivå på förskolan. I slutändan står ordet kvalitet för en personlig syn som alltid ska gynna barngruppen. Slutsatsen är att kvalitet handlar om att planera sin verksamhet för att uppnå läroplanens strävandemål och att barnen med fördel ska vara inkluderade i dessa planeringsprocesser.

Syftet med följande arbete är att undersöka om förskolans/skolans kvalitetsredovisningar kan användas av specialpedagogen som ett redskap för att synliggöra behovet av den specialpedagogiska kompetensen i verksamheterna, utifrån examensordningen. I vårt arbete har vi använt oss av dokumentanalys som metod. Vi har läst kvalitetsredovisningar från två olika kommuner från förskola och och skola F-6. Dessa har bearbetats enskilt av var och en utifrån kriterier som vi innan bestämt. Vi har dels analyserat innehållet och dels gjort en jämförelse mellan kvalitetsredovisningarna från förskolor och skolor i kommunerna. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att kvalitetsredovisningar kan vara ett bra redskap för specialpedagogen att synliggöra behovet av den specialpedagogiska kompetensen utifrån examensordningen. Vi kan även utläsa att specialepdagogens tre kompetenser, undervisning genom handledning, utredning och utveckling behövs i olika omfattning, inom olika områden i de båda verksamheterna.

Denna uppsats är ett examensarbete baserat på enkätundersökning om hur föräldrar till barn i förskoleåldern uppfattar kvaliteten i den förskolan deras egen/egna barn befinner sig i. Genom att uppmärksamma hur konstruktioner av kvalitet framträder i föräldrars beskrivning kan även deras barnsyn utläsas. Vad är viktigt för föräldrarna? Att ta reda på detta kan en slutsats dras kring hur föräldrarna ser på sina barn.Studien har en socialkonstruktivismanalytisk ansats som utgör både teori och metod. Studien bygger på Wennerberg & Nilsson (2001) socialkonstruktivism teorin som påpekar att språket som vi använder oss av är socialt konstruerade. Uppsatsen är både kvantitativ och kvalitativ i den meningen att frågor i enkäten består både av slutna och öppna frågor. Det empiriska materialet i uppsatsen bygger på 42 enkäter från föräldrarna i pappersform och online form. Vid sammanställningen av svaren går det att se hur föräldrarna uttrycker olika åsikter kring vad som utgör och påverka förskolans kvalitet. Fyra faktorer framträder mest bland de tillfrågade kring vad de upplever som viktigast. •Barngruppsstorlek•Barns välmående•Lärande•Lämpliga egenskaper hos personalen såsom utbildning, engagemang och närvarande. Jämförelsevis visade det sig i analysdelen att betoningen för lärande är mer framträdande än för omsorg. Olika barnsyn kan urskiljas ur föräldrarnas svar. Barn som varande, barn som projekt, barn som en medmänniska och barn som både är skört eller stark.

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om vad deltagare i Arbets- och integrationscenters arbetsmarknadsinsatser anser är kvalitet. Den är skriven på inbjudan av Avdelningen för Integration och Arbetsmarknad (INAR), Malmö Stad. Min övergripande frågeställning är: Vad är kvalitet enligt deltagarna på AIC? För att besvara denna fråga har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer med deltagare i AIC:s arbetsmarknadsinsatser. De teorier jag använder mig av handlar om själva kvalitetsbegreppet och bygger på tidigare forskning. Mitt resultat visar följande. Deltagarna menar att det som skapar kvalitet är utbildningar och praktikplatser som kan leda till jobb, att AIC ska tillhandahålla ett stort nätverk med arbetsgivare. De önskar att vägen in på arbetsmarknaden gick snabbare än idag, tycker det är viktigt att AIC:s fokus ligger på att hitta jobb, samt att handläggarna motiverar och ställer upp för deltagarna. På AIC vill man kunna få vägledning och nya idéer, och verksamheter som är anpassade för människors olika behov. Några anser att det viktigaste för att skapa kvalitet handlar om handläggarna, andra anser att viktigast handlar om utbildning och praktik.