<p>Syftet med denna uppsats är att försöka belysa de enskilda relationernas betydelse för de gruppdynamiska processerna, och detta i första hand utifrån en socialpsykologisk ansats. För att kunna få möjlighet att undersöka detta fenomen, har jag valt att arbeta med så kallade ”tillfälliga grupper”. Dessa består av personer utan allt för stor inbördes relation samt vilka endast hade fått information om att de skulle deltaga i gruppintervjuer där det skulle diskuteras kring olika etiska dilemman. Vad jag som intervjuledare inte avslöjade var att jag endast ville iaktta det relationella spelet som uppstår i enlighet med de gruppdynamiska processerna. Jag anser med andra ord att den rådande diskursen kring gruppdynamiska processer är starkt förankrad med psykologiska begrepp och teorier. De inriktningar som i främsta hand är relaterat till de gruppdynamiska processerna är grupp- och organisationspsykologi. Här anser jag att socialpsykologin starkt kan bidra med en mer nyanserad och uppdaterad syn på de gängse teoribildningarna. </p><p>Min undersökning är baserad på två gruppintervjuer (tillfälliga grupper) med sammanlagt nio personer. Jag har utgått från en kvalitativ ansats som är hermeneutiskt inspirerad samt diskursanalytiskt analyserad. Detta leder till att resultatet bör läsas som nära knutet till intervjurespondenternas utsagor. Deras diskussioner utifrån de etiska dilemmana speglar ett gruppdynamiskt förhållande utifrån mina två tillfälliga intervjugrupper. I min teori koncentrerar jag mig på två teoretiker, nämligen Charles S. Peirce och Norbert Elias. Dessa använder jag mig sedan under min analys för att belysa mitt resultat utifrån en socialpsykologisk ansats. </p><p>Uppsatsen visar på att den relationella processen mellan människor lyser igenom även i tillfälliga grupper som till råga på allt diskuterar kring något ”allvarliga” frågor. I min analys använder jag mig av både Peirce och Elias för att visa på att den relationella process som uppstår i grupperna resulterar i en allmän förståelse som bygger på en ”abduktionsprocess”, denna process kallar jag för ”gruppabduktion”. </p><p>Min huvudsakliga slutsats blir att det relationella samspelet mellan deltagarna i de tillfälliga grupperna tillsammans bildar en så kallad ”gruppabduktion”, vilken bidrar till en ökad förståelse för både de enskilda individerna som för gruppen som helhet. Detta hänger samman med Elias resonemang om att en grupp inte är något annat än en samling enskilda individer. Det som händer i relationen mellan gruppdeltagarna är att deras gemensamma gruppdynamik bidrar till en abduktionsprocess vilken i sin tur skapar en utvidgad förståelse, både för dem själva som för gruppen som helhet.</p>

<p>Många organisationer och företag hävdar att en av de viktigaste resurserna är medarbetarna. Genom att få medarbetarna att känna tillfredsställelse på arbetsplatsen kan arbetsmotivation skapas, vilket kan skapa förutsättningar för en framgångsrik organisation. Medarbetarsamtalet kan under rätt förutsättningar vara en nyckel till framgång. Därför är syftet med undersökningen att ta reda på om det finns ett samband mellan medarbetarnas förväntningar och upplevelser av medarbetarsamtalet och arbetsmotivation. Vidare undersöker vi om det kan finnas andra faktorer som påverkar förväntningar och upplevelser av medarbetarsamtalet. Studien är en kvalitativ undersökning som bygger på sex intervjuer av anställda på en administrativ enhet på ett sjukhus i södra Sverige. Resultatet visar att det finns ett visst samband mellan förväntningar och upplevelser av medarbetarsamtalet och arbetsmotivation. Dessutom framträder faktorer som påverkar medarbetarsamtalet. En faktor som är väldigt framträdande är relationen till chefen i det vardagliga arbetet. Utan en god relation är det svårt att skapa goda förutsättningar för ett bra samtal.</p>

<p><em>Bakgrund:</em><strong> </strong>I Sverige är det ett problem att tonåringar dricker alkohol. Det är otillräckligt belyst vad föräldrar anser vara en "lagom" ålder för alkoholdebut. Det är viktigt att få kunskap om hur föräldrar ser på tonåringars alkoholdebut och alkoholvanor samt hur de förhåller sig till att förse ungdomar med alkohol. <em>Syftet:</em> med studien var att beskriva föräldrar syn på tonåringars alkoholvanor och att köpa och bjuda alkohol till tonåringar. <em>Metod:</em> Studien är kvalitativ och sju föräldrar intervjuades. Intervjuerna skrevs ner och kategoriserades i fyra olika huvudkategorier I) Uppfattningar kring tonåringars alkoholdebut II) Uppfattningar om tonåringars alkoholvanor III) Föräldrar ansvar IV) Om tonåringarnas nyfikenhet. <em>Resultat: </em>Föräldrarna tyckte att tonåringarna skulle vara myndiga när de drack alkohol. Däremot kunde tonåringarna få smaka på alkohol under familjehögtider. Föräldrarna tyckte att mognad, tryggt socialt nätverk och självförtroende var en viktig aspekt för tonåringarna alkoholanvändning. Föräldrarna kände ansvar för tonåringarna och ville därför föra en diskussion med de om alkoholanvändning. Föräldrarna ansåg att den sociala miljön hade en avgörande roll om tonåringarna skulle börja dricka. <em>Konklusion:</em> Föräldrarna i denna studie hade en strikt syn på att tonåringarna drack alkohol. Men föräldrarna tyckte ändå att tonåringarna skulle få smaka alkohol under familjehögtider, för att kunna ”skola in” dem i att hantera alkohol. Men samtidigt ansåg föräldrarna i studien att det är viktigt att föra en diskussion med tonåringarna om alkohol.</p>

<p>Sjuksköterskans yrke handlar till stor del om att bygga upp relationer ur de möten sjuksköterskan har med patienten. Hur patienten upplever mötet med sjuksköterskan är ytterst väsentligt eftersom mötet skapar grunden för den fortsatta relationen. Inom den palliativa vården så tar dessa möten ofta plats mellan patienter, som befinner sig i kritiska si-tuationer i livet, och sjuksköterskor. Syftet var att beskriva upplevel-serna i mötet mellan sjuksköterskan och patienten inom den palliativa vården samt hur dimensionerna i begreppen kommunikation, stöd och tillit i en relation mellan sjuksköterskan och den palliativa patienten framträder. Metoden som vi använde oss av var en litteraturstudie och artiklar som stämde överens med syfte och frågeställningar användes. Resultatet visar att god kommunikation är en förutsättning för en god relation och i denna relation kan patienten få stöd och känna tillit. Mer utbildning i sjuksköterskeutbildningen inom området kommunikation med palliativa patienter är önskvärt då sjuksköterskor möter palliativa patienter inom sjuksköterskans olika yrkesområden.</p>

<p>Syftet med studien var att ta reda på om föräldrarnas relation med släkt och vänner påverkats efter att de fått ett barn med Downs syndrom och om/hur de anser att släkt och vänner kunnat visa sina känslor beträffande barnets funktionshinder. Ett annat syfte var också att jämföra om det fanns någon skillnad mellan mödrarnas och fädernas svar. Studien har en kvantitativ och jämförande design och redan gjorda och besvarade enkäter har använts. 207 föräldrar till barn med Downs syndrom från 10 slumpmässigt utvalda platser i Sverige tillfrågades och 165 valde att delta.</p><p>   Huvudresultatet från den här studien visade att de flesta föräldrarna inte upplevde att relationen till släkt och vänner förändrats efter att de fått ett barn med Downs syndrom. Föräldrarna upplevde också att släkt och vänner kunnat visa sina känslor beträffande barnets funktionshinder. Resultatet visade att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan mödrarnas och fädernas svar när det gällde relationen till släkt och vänner och släktens känslor beträffande barnet. Det fanns en signifikant skillnad mellan mödrarna och fädernas svar, på frågan om vänner kunnat visa sina känslor beträffande barnet visade det sig att mödrarna upplevde att vänner kunnat visa sina känslor i större utsträckning än fäderna.</p>

No description available.

<p>In Sweden there are many kinds of effort given youths with behavioral problems, one is institutional care. International research display a varying kind of results from this type of treatment. The aim of this study is to examine and illustrate which central components that results in positive treatment, but also starighten important components in KBT. On the basis of research results, important components for positive treatment have been illustrated as; the therapeutic relationship, the integrity of treatment, prosocial-contacts, positive climate in treatment, the continual of treatment, how to bring treatment to an end, the responsivity principle-the principle of need-the risk principle, learning and KBT.  Research also aims to investigate whether these components could be identified in the daily work of youth treatment on institution. This through a qualitative approach including six interviews held with staff working in treatment facilities. Generally the staff shows good knowledge about important components for positive outcome of treatment. To achieve these important components the staff has different strategies. This includes construct a good relation to the youth, develop the knowledge of methods,  respect ones opinion, be a person for the youth to model themselves on,  reinforce positive behavior, work towards goals, work together with school and family, individualy adjust the treatment and make use of the youth interests. Both research and the staff experience difficulties in working with these youths but also talks about positive qualities with this kind of work. The terapeuthic relationship is a constantly recurring concept which the respondents talk about as a solution to accomplish a positive result of treatment. In the discussion it comes to light that all the found components according to research are compatible with KBT.   <strong></strong></p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om konsumenten påverkas av att få en gåva av handlaren. De hypoteser som undersöks är om nivån av kundtillfredsställelse ökar, om konsumenten handlar för en större summa pengar, om relationen stärks och om lojaliteten ökar när konsumenten får en gåva av handlaren.</p><p> </p><p>Ett experiment utförs på ICA Maxi i Karlstad för att om möjligt kunna se skillnader när tre olika gåvor delas ut; ett vagnmynt med personligt bemötande, en kupong för gratis Pringleschips och Pringleschips med personligt bemötande. Dessa resultat jämförs sedan med resultaten från ett nollvärde.</p><p> </p><p>I den teoretiska referensramen presenteras teorier som är kopplade till experimentet. Dessa handlar om kundtillfredsställelse, reciprocitet samt affektiv och kalkulativ relation. Referensramen avslutas sedan med att presentera fyra olika nivåer av lojalitet; kognitiv, affektiv, konativ och handlingslojalitet.</p><p> </p><p>För att besvara uppsatsens syfte har författarna först valt att samla in sekundärdata till den teoretiska referensramen. Denna information fick sedan ligga som grund till enkäten som användes vid experimentet. Experimentet utfördes på ICA Maxi i Karlstad under tre förmiddagar i maj där tre olika gåvor delades ut. När kunderna hade betalat i kassan fick de svara på en kort enkät vid utgången. Drygt 400 enkäter samlades in under de tre dagarna, cirka 100 från varje behandling, dessa sammanställdes sedan i SPSS för att få fram resultaten från experimentet. Statistiken bearbetades sedan tillsammans med den teoretiska referensramen för att lägga grunden för analyskapitlet.</p><p> </p><p>Resultaten från experimentet visar att nivån av kundtillfredsställelse och summa inköp ökar, den kalkulativa relationen stärks och lojaliteten ökar när konsumenten mottar en gåva. Däremot kunde inte författarna dra några tillförlitliga slutsatser om handlingslojaliteten då denna måste mätas på lång sikt.</p>

Le but de cette recherche est dapporter des éléments de compréhension à un aspect du processus de construction identitaire en lien avec la relation pédagogique, tel quun groupe denseignants en insertion professionnelle le perçoit. Pour ce faire, une recherche qualitative longitudinale et exploratoire a été menée. Les résultats sont doubles. Un schéma descripteur de la relation pédagogique a été construit. Il caractérise des images identitaires relatives à la relation pédagogique véhiculées par un groupe de trente enseignants en formation initiale. Tout en constituant un référent conceptuel, il offre un cadre pour observer des modifications de ces images identitaires. Ainsi, ce schéma a soutenu à létude de sept cheminements identitaires singuliers. Chacun deux montre comment un enseignant débutant envisage et vit la construction dune relation avec ses élèves, avec les adaptations et les renoncements que cela implique. Une approche compréhensive, donnant une place à la parole des sujets, caractérise le dispositif méthodologique de cette étude. Une analyse inductive menée à partir de microrécits biographiques a dabord permis la construction du schéma descripteur de la relation pédagogique. Par la suite, vingt-quatre sujets ont fait part de leurs images identitaires relatives à la relation pédagogique à trois reprises dans leur phase dinsertion professionnelle, via un écrit et deux entretiens. Les modalités dentrée dans le métier étant différentes, sept sujets, entrés dans le métier après la formation initiale, ont été sélectionnés. Leurs propos ont fait lobjet dune analyse approfondie. Le matériau rapporté par chacun deux a été condensé et organisé au sein de cartes conceptuelles avant dêtre analysé dans une perspective non déficitaire. La description de confrontations, dajustements et de tensions identitaires et leur situation dans les facettes du schéma descripteur de la relation pédagogique ont soutenu lexplicitation du travail identitaire de chaque sujet. Le dispositif de recherche présente des spécificités comme la place importante accordée à la parole des sujets et le fait de prendre appui sur des données subjectives ; le développement de méthodologies inductives ; la mise en place dune démarche de triangulation pour interroger la fiabilité des savoirs construits ; ou lélaboration de cartes conceptuelles pour organiser des données complexes. En définitive, cette étude menée dans une double visée compréhensive et pragmatique apporte des instruments pour la recherche en sciences humaines et pour la formation des enseignants. Elle met en lumière des stratégies identitaires spécifiques à la construction dune relation pédagogique lors de lentrée dans le métier, à travers un travail de conciliation entre le fait de prendre sa place denseignant au sein de la relation tout en en donnant aux élèves. Ce cheminement nest jamais achevé. Il est au cur du métier et mérite dêtre explicité et accompagné.

Vid akut sjukdom eller skada är det i huvudsak akutmottagningen som handhar det akuta omhändertagandet av en skadad, orolig och ostabil patient. Det påvisades i denna studie att patienten som söker vård på akutmottagningen ofta känner sig underlägsen, ignorerad och bortglömd av sjuksköterskan. Det är därför av stor vikt att sjuksköterskan bedriver en omvårdnad som inger trygghet och säkerhet hos patienten. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av mötet med sjuksköterskan på akutmottagningen. Syftet besvarades genom en litteraturstudie där 12 kvalitativa artiklar analyserades. Ur granskningen uppenbarades fyra teman; En känsla av övergivenhet, Känslan av ovisshet, Ouppmärksammade behov och Förtroende för professionen. Resultatet i denna studie kan öka kunskapen hos sjuksköterskan, en kunskap som sedan kan tillämpas i omvårdnaden som bedrivs på akutmottagningen för att förbättra upplevelsen hos patienten i mötet med sjuksköterskan. / The emergency department is mainly in charge of the emergency care of troubled and unstable patients in case of acute illness or injury. This study demonstrated that patients who seek care in emergency departments often feel inferior, ignored and forgotten by the nurse. It is therefore essential that the nurse practise the kind of nursing, which brings out a feeling of security and safety for the patient. The purpose of this study was to describe patients' experiences of the encounter with the nurse at the emergency department. The aim was answered through a literature study in which 12 qualitative articles were analyzed. Four themes were revealed from the analysis; A sense of abandonment, The sense of uncertainty, Unaddressed needs and Confidence in the profession. The results of this study may increase knowledge among nurses, a knowledge that can be applied in nursing care performed at the emergency department to enhance the experience of the patient in the encounter with the nurse.