Anhörigvårdsom innefattar vård av partner är något som blivit allt mer vanligt. Detta pågrund av ekonomiska nedskärningar inom vårdorganisationen, brist påsjukhusplatser samt ökad livslängd hos befolkningen. Syftet med studien var attsynliggöra hur relationen påverkas av att vårda eller att vårdas av sinpartner. Studien är en litteraturöversikt där 17 artiklar valdes ut efterkvalitetsgranskning, då samtliga besvarade syftet. Ur artiklarna framkomresultatet där fyra teman synliggjordes, trygghetoch belastning i relationen, förändrade roller, avsexualiserad relationsamt minskat socialt liv. Det ärviktigt i sjuksköterskans hälsofrämjande arbete att vara medveten omanhörigvårdens positiva och negativa inverkan i människors liv, för att kunnaförhålla sig till situationen på bästa sätt. Då endast begränsad forskningfinns inom området vård av maka/make bör forskningen utökas och bli meromfattande för att individer inte skall lida i tystnad och utveckla ohälsa.

Denna studie behandlar det önskade ledarskapsbeteende och den önskade relationen mellan utövare och coach enligt svenska simmare. Undersökningen omfattar 115 svenska simmare. Syftet med studien är att beskriva och analysera vilket ledarskapsbeteende herr- och damsimmare i Sverige önskar att en coach ska ha och hur de önskar att relationen mellan coach och aktiv ska vara. Studien undersökte även om det fanns ett samband mellan önskemål och kön på utövare. Alltså om kvinnor önskade ett visst typ av ledarskapsbeteende och relation till sin coach och män ett annat typ av ledarskapsbeteende och relation till sin coach. Den datainsamlingsmetod som använts är enkäter och detta både i webbformat och pappersformat. Den enkät som använts har varit en omgjord variant av Chelladurais och Salehs (1980) "leadership scale for sport", LSS. Resultatet av studien visar att svenska simmare önskar ett ledarskapsbeteende där träning och instruktion, demokratiskt beteende och positiv feedback används. I mindre grad önskar de ett ledarskapsbeteende där auktoritärt beteende och social support används. Resultatet visar även att det finns en skillnad i vad kvinnor generellt önskar och vad män generellt önskar. Dock är det inga markanta skillnader. De största skillnaderna bland önskemål finns mellan de som befann sig på internationell nivå/landslagsuppdrag och de som befann sig på regional nivå.

No description available.

No description available.

Undersökningen fokuserar på hur lärare påverkar elevers motivation. Vi har fördjupat oss i hur medvetna de intervjuade lärarna är när det gäller vikten av att motivera eleverna. Vi vill även ta reda på hur de intervjuade lärarna arbetar med att bygga upp motivation hos elever. Dessutom vill vi undersöka hur viktig roll lärare har när det gäller elevernas motivation.   Undersökningen baseras på semistrukturerade intervjuer. Sex stycken yrkesverksamma lärare på tre olika skolor intervjuades till denna studie. Informanterna är lärare på högstadiet respektive gymnasiet på skolor som är belägna på en mellanstor ort i Sverige.   Resultatet visar att informanterna är medvetna om hur viktig roll motivationen spelar för inlärning och utveckling hos elever. Våra slutsatser är att relationer, variation, inspiration och individualisering spelar en stor roll för att få elever motiverade. Alla informanter var eniga om att när undervisningen anpassas efter elevernas intressen och de tycker att det är roligt föds motivationen.

Bakgrund: Varje år insjuknar ca 30 000 svenskar i stroke. Stroke är ett tillstånd som ofta leder till allvarliga funktionsnedsättningar. Funktionsnedsättningarna påverkar inte bara den strokedrabbade utan även dess partner. Syfte: Att belysa hur parets liv förändras efter att en av dem har insjuknat i stroke. Frågeställningar: Vilka emotionella förändringar upplever paret? Vilka sociala förändringar upplever paret? Hur påverkas parets sexualliv?  Metod: Metoden vi använde oss av var en systematisk litteraturstudie. Tolv vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades i studien. Artiklarna analyserades med inspiration från Friberg (2012) Resultat: Resultatet beskrevs utifrån tre frågeställningar och sex kategorier. Kategorierna var känsloyttringar, ökad börda, behov av stöd, nedsatta kroppsfunktioner, dagliga aktiviteter och förändrad intimitet. Resultatet visade att den strokedrabbade och partnern fick förändrade roller i relationen efter en stroke. Det skedde en omfördelning av sysslor, partnern fick ökat ansvar vilket kunde upplevas som övermäktigt och svårhanterat. Parrelationen och sexuallivet påverkades efter stroken och det var viktigt att paret fann en acceptans i den nya livssituationen. Slutsats: Vår studie visar att både den strokedrabbade och partnern upplever emotionella och sociala förändringar samt fick ett förändrat sexualliv efter en stroke. För att motverka att paret får en försämrad relation efter stroken är det viktigt att vården ser paret ur ett helhetsperspektiv och vid behov erbjuder ett fortlöpande stöd.

Studien undersöker relationen mellan skolpersonal och föräldrar. Syftet med studien har varit att undersöka ifall relationen har ändrats de senaste åren och på vilket sätt. Detta har sedan kopplats mot medborgarnas förändrade roll i välfärdsstaten.

Chapter I of this thesis considers the frequency theory of probability and in particular its treatmant of individual events. Attempts by frequentists to give an account of ordinary statements of probability which are generally about individual events are criticized at length: Reichenbach's attempts to deal with the problem of individual events is found to be unsatisfactory in virtue of his introduction of such dubious entities a 'fictitious probabilities'; Salmon's related suggestion to treat tha problem of the single case in terms of 'weights' determined by an 'application' of his theory of probability is also found to be unsatisfactory, for the concept of probability defined by his theory can not, on his own admission, be applied to the single case. Proposals by Keynes and Popper to treat the single case along frequentist lines, while apparently more promising, turn out in the end to be too rudimentary and sketchy to fulfill even the minimal condition for an adequate semantic definition of probability - the specification of a probability function which provides an interpretation of the axioms of probability. The basic difficulty for a frequentist in assigning probabilities to individual events is (not surprisingly) found in Chapter I to be that the probability of an individual event will vary depending on what reference class is chosen to determine its probability. In Chapter II however, the dependence of the probability of individual events on the reference class chosen is seen not to present a genuine difficulty in formulating an adequate semantic definition of probability. The variability of the probabilities assigned to individual events indicates that they are relational probabilities crucially involving a reference class in one term of the relation; once recognized the relational character of the probability of individual events provides the basis of an adequate semantic interpretation of the standard axioms of probability. It is shown that the resulting theory of probability can meet the objections raised by Salmon, Von Mises and Reichenbach against the assignment of probabilities to individual events and, indeed, this theory of probability resolves contradictions found to be inherent in Reichenbach and Salmon's treatment of the single case. Chapter III begins with a discussion of a methodological principle by which the relational theory given in Chapter II can be applied to actual situations to determine tbe unique probability values often needed for the purposes of action. This is the well-known principle of choosing the narrowest reference class for which statistics are available. This principle, usually referred to in the thesis as that of choosing the narrowest available reference class, is given a preliminary (and traditional) formulation at the start of Chapter III. Von Mises' requirement of randomness is then analyzed in light of this principle and it is found that if we employ this principle to determine unique probabilities, only random classes of events can be used to assign unique probabilities to every individual member of the class. This is found to account for the view - expressed in Van Mises' requirement of randomness - that only random classes are truly probabilistic. In Chapter IV various problems concerning the principle of choosing the narrowest available reference class are considered. Some of these are familiar, e.g. Ayer's objection to frequentists' use of this principle, the difficulties caused by unlawlike predicates, and the problems raised by the quite common absence of complete statistical knowledge. Less familiar problems are also considered. In particular Chapter IV is concerned with the question of precisely what kinds of reference classes can be considered 'available' for determining the probability of individual events. A solution to this problem is devised, based, in the first instance, on the concept of an effectively calculable function introduced by Church into discussions of randomness. A reference class is said to be available for determining the probability of an individual event if and only if there exists a determinate procedure which, if carried out, would yield the result that the event belongs to that reference class. In the case of reference classes formed by mathematical roles of selection, the existence of a determinate procedure leading to a result is equated with the existence of a recursive function leading to that result. In the case of reference classes based on empirical predicates, the class of determinate procedures is the totality of experimental procedures extant in the scientific field in question. This line of argument is extended to explicate the concept of 'available evidence', which figures prominently in many theories of probability. Various objections to this explication of available evidence are considered and a more refined analysis eventually emerges. Chapter V considers Carnap's thesis that there exist two distinct concepts of probability and it is shown that this conclusion can be avoided by adopting the frequency theory for the singe case given in Chapter II in place of the standard frequency theory - the definition of probability expressed in our theory is shown to be an instance of the definition of probability as a quantitative relation between evidence and hypothesis and thus to have distinct affinities to Carnap's theory of probability. Chapter V concludes with a discussion of subjectivism in theories which make probability a relation between evidence and hypothesis and it is shown how both our theory of probability and the logical relation theory avoid such subjectivism. Chapter VI and VII are concerned with the principle of indifference. Chapter VI begins with a survey of a variety of opinions on the principle and then presents a new interpretation of it as a rudimentary form of semantic definition of probability. It is shown that the principle, in stating conditions under which alternatives are equally probable, actually fixes identity conditions for the concept of probability and, as widely understood since Frege, any statement which fixes identity conditions for a concept fixes a particular sense for that concept, a particular semantics. The definition of probability encapsulated in the principle is that of probability as a comparative relation of evidential support. It is further explained how such a comparative conception of probability will have led to the numerical assignments of probability traditionally arrived at by use of the principle of indifference - when, as was the case with the principle's usual employment, a set of mutually exclusive and exhaustive hypothses are (comparatively) judged to be equally likely, it follows directly from the axioms of probability that each hypothesis has the numerical probability ¹-_n. That the principle of indifference encapsulates the semantic definition of probability as the comparative concept of evidential support is found to accord with the classical theorists' definition of probability as the ratio of favourable cases to possible cases, where each case is equi-possible. If we take the expression 'equi-possible' to be an undefined primitive term, the classical definition of probability constitutes a natural (and fruitful) uninterpreted axiomatic definition of probability.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur professionella hjälpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprätthåller hjälpande relationer samt vilken syn de har på betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anställda på psykiatriska kliniken i Norrland, varav två kvinnor och två män som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna såg relationen som väldigt viktig, både för att få till stånd en behandling men också för att upprätthålla en pågående behandling. Relationen i sig ansågs vara en bärare av hjälpen såväl som en hjälp i sig. Vi fann också att relationskompetens är en nödvändighet för att en behandling ska fungera. Begrepp som lyftes var autenticitet, att behandlaren är genuin, vågar visa känslor och reaktioner gentemot patienten. Ännu en faktor som särskilt påtalades var vikten av att som behandlare ha ett icke-dömande förhållningssätt gentemot patienten och se denne på ett realistiskt vis, vilket innebär att behandlaren ser patienten för den person den är.

An analysis of the nature of reflexivity--a relation which relates a thing to itself although it is regularly used to relate two different things--is followed by specific discussions of its place and functions in the writings of various philosophers. These discussions substantiate the following theses: reflexivity is a basic structure common to different phenomena; although traditionally unacknowledged, it is a useful and important concept in philosophy as well as in other disciplines; acknowledging its existence and understanding its structure deepens our understanding of philosophical systems; since, like any other philosophical tool, reflexivity can be used either legitimately or illegitimately, nothing in it is inherently flawed; a structural analysis of different types of reflexivity and the relations between them can be presented; the history of its use is marked by a tendency towards its "normalization". These discussions are intended to raise awareness and generate future studies of this important but neglected philosophical structure.