Syftet med denna uppsats är att undersöka eventuella ekonomiska effekter skapade av idrottsliga resultat. Dessa effekter mäts genom att undersöka förändringar i skattebasen, mätt per kapita på kommunnivå som följd av att ett idrottslag från kommunen vunnit SM-guld, alternativt deltar i spel i högsta divisionen.  De sporter som undersöks är fotboll, ishockey bandy och speedway. Dessa fyra sporter är de största sett till publiksnitt och exponering i TV. Tillsammans utgör de högsta serierna i dessa sporter ett bra underlag och bra spridning av SM-guldvinnare, lag som deltar i högsta divisionen och kommuner i Sverige. Vi väljer att inte använda oss av kommunerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Gotland eller idrottslag från dessa. De tre första på grund av storleken och Gotland på grund av att kommunens invånare beskattas på ett annat sätt än Sveriges andra kommuner.  I regressionen används en kommunfixeffekt som tar hänsyn till skillnader mellan kommunerna och en tidsfixeffekt som tar hänsyn till makroeffekter som skiljer mellan åren. Vidare kontrolleras för en rad andra variabler som direkt kan påverka kommunens ekonomiska tillväxt. Vi finner inga signifikanta resultat som tyder på att idrottsliga framgångar kan agera katalysator för kommunal tillväxt eller stagnation. Resultaten tyder dock på att en kommun som har ett ishockeylag som deltar i högsta divisionen ökar skattebasen per kapita med cirka 1200 kr per år laget deltar. Deltagande i högsta divisionen för övriga sporter visar inga signifikanta resultat.

No description available.

För att åstadkomma en hållbar utveckling lyfts utbildning, av internationella policydokument för en hållbar utveckling, fram som mänsklighetens bästa hopp och mest effektiva medel[1]. Därför intresserar denna studie sig för hur svensk skola tar ansvar för att den potential som utbildning bär på skall utnyttjas. Studieobjektet i denna studie är läroböcker för den inledande fysikkursen på svenska gymnasieskolan, fysik A eller fysik 1. Vidare har undersökningen, med stöd i forskning om undervisning för hållbar utveckling, avgränsats ytterligare genom att endast rikta sig mot de uppgifter som finns i böckerna. Metoden som använts är en kvantitativ innehållsanalys där frågor om någon, och i så fall vilka, aspekter av hållbar utveckling och vilka kunskapsemfaser som betonas har ställts till böckernas samtliga uppgifter. I analysen av studiens resultat framgår det att fysikböcker, genom att ofta ta upp ämnen med anknytning till hållbar utveckling utan att leda den lärande in i resonemang kring hållbar utveckling, inte tar vara på den potential som fysikämnet har när det gäller undervisning för hållbar utveckling. Enligt samma resultat beror undervisningens fokus på hållbar utbildning väldigt mycket på lärarens kunskaper och engagemang. [1]UNESCO, Education for Sustainability from Rio to Johannesburg: Lessons learnt from a decade of commitment. Paris: The International Work Programme on Education, Public Awareness and Sustainability of the United Nations Commission on Sustainable Development, 2002, s. 8

Detta examensarbete på magisternivå genomfördes med MaserFrakt som uppdragsgivare. Målet var att skapa en möjlighet till att ersätta dagens pappersavi med ett SMS. Detta har vi uppnått genom att utveckla en webbaserad prototyp som kan ersätta utskriften och utskicket av avin genom att skicka ut ett fördefinierat SMS. Att pappersavin ersätts av ett SMS tjänar både MaserFrakt och deras kunder på eftersom det leder till snabbare leverans för kunderna och dessutom minskar MaserFrakt sitt godslager och sänker sina utskickskostnader då ett SMS är billigare att skicka än ett brev.Vi har även undersökt möjligheterna till en ännu tidigare avisering där SMS:et skulle gå ut redan innan godset fysiskt inkommer till MaserFrakt. Detta kom vi fram till skulle kunna vara fullt genomförbart även om man skulle vara tvungen att genomföra ett antal förändringar, till exempel skulle relationen med samarbetetspartnern DFDS behöva förstärkas så att MaserFrakt får en bättre tillgång till deras system.Vårt tillvägagångssätt har för den teoretiska delen av arbetet byggt på kvalitativa intervjuer och inläsning av olika befintliga teorier inom mobilitet, IT-tjänster, systemarkitektur samt analys av teorierna. För det praktiska framtagandet av prototypen har vi använt oss av utvalda delar ifrån David Siegels modell som beskriver hur man utvecklar webbsidor.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger använder sig av leken i sin verksamhet och vad de har för syn på lekens betydelse för förskolebarns lärande och utveckling. Studien bygger på litteratur om tidigare forskning kring lek samt kvalitativa intervjuer med sex pedagoger verksamma inom förskola och förskoleklass. Resultatet av vår studie visar att både pedagogerna och de forskare vi tagit del av anser att leken är en viktig bit av barns lärande och utveckling. Pedagogerna lyfter fram leken som barnens arbetsredskap och poängterar hur viktigt det är att skapa goda förutsättningar för lek. De använder leken på ett medvetet sätt i sin verksamhet och är eniga om att begreppen lek, lärande och utveckling är sammanhängande och inte går att skilja åt. Studien visar att leken mestadels ses som god och befrämjande men också att leken har en baksida som enligt pedagogerna kan innehålla inslag av maktutövande och förtryck.

Syftet med uppsatsen är att visa vilken effekt befolkningsförändringarna inom landsbygdsregionerna har på den regionalpolitik som förs idag. Samt vilka de samhälleliga konsekvenserna blir. För att detta syfte ska uppfyllas krävdes det tre stycken frågor. Dessa frågor är: Vilka effekter får befolkningsförändringarna på glesbygdsregioners socioekonomiska förutsättningar? Vad säger forskningen om den landsbygdspolitik som förs idag? Vilka är det stora dragen inom landsbygdspolitiken efter inträdet i EU?The aim of this thesis is to show what effects population changes in rural areas may have on the regional policy which is used today and what are the consequences. In order to fulfil these aim three questions were posed: Which effects population changes have on the socio-economic conditions in sparsely populated areas? What does the research say about today rural politic? What are the main features within rural policy after Sweden joined the EU?

No description available.

Syftet med denna studie är att belysa hur pedagoger uppfattar och värderar lekens betydelse för barns lärande samt hur de beskriver att de tillämpar lek i verksamheten. Pedagogerna intervjuades med öppna frågor för att vi skulle kunna ta tillvara på deras individuella åsikter. Resultaten behandlades och utformades efter olika katego­rier. Ur resultatet framkom att samtliga pedagoger uppfattar och värderar leken som ett verktyg då barn tillägnar sig och befäster kunskaper. De menar även att lek underlättar inlärningen så att den blir motiverande och lustfylld för barnen. Pedago­gerna uppfattar lärande som ett sätt att tillägna sig och befästa nya kunskaper och beskriver att de tillämpar lek i sociala, praktiska och teoretiska ämnen för att utveckla barnens sociala och intellektuella kunskaper. Det samband som har påvisats i denna studie är att lek och lärande hör samman och är varandras förutsättningar.

Uppsatsen belyser barnberättelsens påverkan på barns empatiska utveckling. Syftet är att undersöka om förskollärare anser att de medvetet använder sig av barnberättelser för att främja barnens empatiska utveckling.Uppsatsen innehåller tidigare forskning kring människans empatiska utveckling, samt hur man kan använda barnberättelserna för att utveckla empati hos barn. Den tidigare forskning-en visar att empati inte är något vi föds med utan något som vi utvecklar genom moral, före-bilder och mognad. Uppsatsen innehåller även metoder för hur man kan använda sig av barn-berättelser för att utveckla empati i arbetet med barnen, men även på vilket sätt berättelserna främjar barns empatiska utveckling. Många forskare ställer sig positiva till att barnberättelser främjar den empatiska utvecklingen.Undersökningen har, med kvalitativa intervjuer, gjorts med fyra förskollärare på fyra olika förskolor. Resultatet påvisar att förskollärare använder sig av barnberättelser i arbetet med barnen, men alla har dock inte empati som ett medvetet syfte, men att de anser sig vara medvetna om att barnberättelser kan främja barns empatiska utveckling. Undersökningen har givit oss svar på de frågeställningar vi satte inför arbetet.

Through a sociocultural perspectivethe purpose of this study is to investigate how preschool teachers look at quality development in preschool and how they perceive their participation in this development. I have used a qualitative method based on five interviews with preschool teachers from three different parts of Sweden. I used an interview guide with open questions. The interview answers were categorized in themes based on the responses which were most frequent. In the result I have been using an analysis based on these themes. The result showed that the preschool teachers consider that the leadership style affects their work. They agree that a democratic leader promotes the development of the preschool quality. The foundation of this the preschool teachers think is that communication, interaction and trust are central in the leadership. The result also showed that the five preschool teachers have different opinions about their participation in the development of the preschool quality. Some of them do not think their leader take advantage of their competences. To feel that they are participating in the preschool development, they consider it is important with good communication. The preschool teachers who feel that they are participating express that the leadership see their competences, encourage them and let them know that they are important to the preschool. The last conclusion is that communication is central to the preschool's development. It is important to be conscious of the different parts of communication and to use them.