Det krävs att företag utvecklar sig för att vara konkurrenskraftiga på en ständigt föränderlig marknad. Ett sätt för företag i livsmedelsbranschen att differentiera sig är att endast använda ekologiska råvaror i framställningen av sin produkt. Om de gör det kan de bli godkända för miljömärkning och få använda KRAV:s logotyp på sin produkt. Den massmediala uppmärksamheten riktas allt mer på klimatkrisen vilket har gjort konsumenterna mer medvetna och villiga att påverka genom sitt eget agerande. Syftet med den här uppsatsen är att utreda hur en KRAV-märkning kan påverka varumärke och konsumentbeteende. För att kunna besvara syftet har vi studerat teorier inom varumärkesforskning och beteendevetenskap. Empirin baseras på nio genomförda telefonintervjuer och relevant sekundärdata. Forskningsfrågorna ämnar presentera de för- respektive nackdelar som företag får av att KRAV-märka sina produkter samt hur en KRAV-märkning påverkar konsumenterna i hennes köpprocess. Uppsatsens slutsatser visar att de fördelar som märkningen kan erbjuda beror på hur välkänt företagets eget varumärke är. För redan välkända varumärken fungerar märkningen som ett komplement i företagets varumärkesstrategi och vara en genväg till en bättre image. Det ger en trovärdighetsstämpel och kan fungera som ett positioneringsverktyg. För mindre kända varumärken fungerar märkningen som en dörröppnare för nya marknadskanaler. De nackdelar som kan förekomma är urvattning av varumärket samt att lönsamheten är lägre än för de konventionella produkterna. KRAV-märkningen underlättar konsumentens köpprocess i affären och ger henne en garanti att varan är ekologiskt producerad. De nackdelar som finns med en KRAV-märkning är främst att de är dyrare än de konventionella produkterna och att ett uppskov av märken leder till förvirring bland konsumenterna. / There is a need for continuous development of the companies if they want to stay competitive in a constantly changing world. One way for companies in the industry of daily consumer goods to differentiate themselves is to only use organic raw material in their products. If they do so they can get certified and will be allowed to use KRAV:s brand on their product. The medial attention is focused on the climate crisis which has made the consumers aware of and more willing to influence through their actions. The aim of this thesis is to investigate the effects of the eco-label KRAV on the brand and consumer behaviour. To fulfill the aim we have studied branding and consumer behaviour theories. The empirical findings are based on nine phone interviews and relevant secondary data. The questions set up for investigation aims to present the advantages and disadvantages companies can experience through an eco-labeling as well as how an eco-label can influence the consumers in their buying process. The conclusions show that the advantages the eco-label can provide depend on how well-known the company’s own brand is. For brands that are already well-known the eco-label works as a complement in their branding strategy and can be a short cut to a better image. It gives a guarantee and can work as a means of positioning. For brands that are less known it can work as a tool to get in to new market channels. The disadvantages that can arise are that the brand can get blurred and the profitability is lower than for conventional products. The eco-label makes the buying process easier and gives the customer a guarantee for an organically produced product. The disadvantages with an eco-label for the customer are primarily that they are more expensive than the conventional products and that many labels can confuse the customer.

The research question how green marketing is used as a competitive advantage was answered by the analysis of the multiple case-study of two organizations of the boardsports industry, Jade and Notox. The comparison between theories and interviews revealed that, by doing green branding, having eco-labels, and implementing the five I’s, Jade and Notox are differentiating. This differentiation provides them a competitive advantage. In addition, Jade and Notox innovate in green materials and processes which, coupled with eco-labels, maintain the differentiation and generate a sustainable advantage.

Though recycled toilet paper (RTP) is more environmental friendly than toilet paper made of virgin fiber, they are also more expensive. The price difference has made manufacturers hesitate about marketing RTP in shops, because they assume that consumers are reluctant to buy it. However, no research has been done in Taiwan to explore consumers¡¦ willingness to pay (WTP) for RTP. This study is an attempt to do so by the use of two methods: contingent evaluation method (CVM) and conjoint analysis. Both methods were administered through a survey, which had a convenience sample of 192 female Kaohsiung citizens as respondents. Results based on CVM showed that the mean WTP for RTP was NT 151, which was a little higher than the price set by Homemaker¡¦s Union and Foundation¡Xan NGO which was the main channel selling RTP to the domestic sector in Taiwan. This suggests that manufacturers might have underestimated the market for RTP. To check the validities of the CVM and conjoint method, two criteria were measured: the respondents¡¦ past environmental behavior (PEB) and their willingness to make sacrifice for environmental causes (WTP3). The WTP as estimated by CVM, namely WTP1, was significantly related to both of these criteria (rs = .16, .32, ps < .05), showing that the CVM had a certain degree of validity. The importance that respondents attached to the eco-label of RTP was assessed by conjoint analysis. Validity of the importance scores thus obtained, however, was quite low: the correlation between these scores and WTP1, PEB and WTP3 were .05, .12 and .20 respectively, with only the last one significant. Results also suggest that environmental knowledge and health and safety concerns for products were not related to WTP1. Keywords: green consumption, contingent valuation method, conjoint analysis, environmental behavior, eco-label, green mark.

<p>Det krävs att företag utvecklar sig för att vara konkurrenskraftiga på en ständigt föränderlig marknad. Ett sätt för företag i livsmedelsbranschen att differentiera sig är att endast använda ekologiska råvaror i framställningen av sin produkt. Om de gör det kan de bli godkända för miljömärkning och få använda KRAV:s logotyp på sin produkt. Den massmediala uppmärksamheten riktas allt mer på klimatkrisen vilket har gjort konsumenterna mer medvetna och villiga att påverka genom sitt eget agerande.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att utreda hur en KRAV-märkning kan påverka varumärke och konsumentbeteende. För att kunna besvara syftet har vi studerat teorier inom varumärkesforskning och beteendevetenskap. Empirin baseras på nio genomförda telefonintervjuer och relevant sekundärdata. Forskningsfrågorna ämnar presentera de för- respektive nackdelar som företag får av att KRAV-märka sina produkter samt hur en KRAV-märkning påverkar konsumenterna i hennes köpprocess.</p><p>Uppsatsens slutsatser visar att de fördelar som märkningen kan erbjuda beror på hur välkänt företagets eget varumärke är. För redan välkända varumärken fungerar märkningen som ett komplement i företagets varumärkesstrategi och vara en genväg till en bättre image. Det ger en trovärdighetsstämpel och kan fungera som ett positioneringsverktyg. För mindre kända varumärken fungerar märkningen som en dörröppnare för nya marknadskanaler. De nackdelar som kan förekomma är urvattning av varumärket samt att lönsamheten är lägre än för de konventionella produkterna.</p><p>KRAV-märkningen underlättar konsumentens köpprocess i affären och ger henne en garanti att varan är ekologiskt producerad. De nackdelar som finns med en KRAV-märkning är främst att de är dyrare än de konventionella produkterna och att ett uppskov av märken leder till förvirring bland konsumenterna.</p> / <p>There is a need for continuous development of the companies if they want to stay competitive in a constantly changing world. One way for companies in the industry of daily consumer goods to differentiate themselves is to only use organic raw material in their products. If they do so they can get certified and will be allowed to use KRAV:s brand on their product. The medial attention is focused on the climate crisis which has made the consumers aware of and more willing to influence through their actions.</p><p>The aim of this thesis is to investigate the effects of the eco-label KRAV on the brand and consumer behaviour. To fulfill the aim we have studied branding and consumer behaviour theories. The empirical findings are based on nine phone interviews and relevant secondary data. The questions set up for investigation aims to present the advantages and disadvantages companies can experience through an eco-labeling as well as how an eco-label can influence the consumers in their buying process.</p><p>The conclusions show that the advantages the eco-label can provide depend on how well-known the company’s own brand is. For brands that are already well-known the eco-label works as a complement in their branding strategy and can be a short cut to a better image. It gives a guarantee and can work as a means of positioning. For brands that are less known it can work as a tool to get in to new market channels. The disadvantages that can arise are that the brand can get blurred and the profitability is lower than for conventional products.</p><p>The eco-label makes the buying process easier and gives the customer a guarantee for an organically produced product. The disadvantages with an eco-label for the customer are primarily that they are more expensive than the conventional products and that many labels can confuse the customer.</p>

This paper reviews the significance of eco-labeling as a green consumption practice, and more broadly as a form of everyday environmentalism. It uses a random sample of 50 eco-labelers from an online database to analyze the current eco-labeling landscape and evaluate the business model of an emerging eco-labeling startup called the Eco-Sustainable Initiative (ESI). Conclusions include recommendations for ESI before its launch, and implications of ESI’s merits and shortcomings for the eco-labeling landscape at large.

Titel: Ekologiskt som ekologiskt? – En kvantitativ studie av eko-label effekten ur de tre hållbarhetsaspekterna. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi: Examensarbete i företagsekonomi C 15hp Författare: Malin Damberg Larsson och Anna Östlund Handledare: Dr. Jonas Kågström Datum: 2015 MAJ Syfte: Syftet med studien är att mäta om magnituden på eko-label effekten skiljer sig utifrån vilken del av de tre hållbarhetsaspekterna (miljö, social, ekonomisk) produkten fokuserar på. Genom vår studie vill vi bidra med en inblick i hur eko-label effekten påverkar synen på ekologiska produkter utifrån de olika aspekterna. Metod: I studien genomfördes ett experiment med 117 deltagare som var uppdelade i tre olika grupper. Deltagarna fick smaka på två vanliga vindruvor men där en benämndes som ekologisk. De tre grupperna skilde sig åt genom att den ”ekologiska” vindruvan påstods rikta sig mot antingen social-, ekonomisk- eller miljö/ekologisk hållbarhet. Detta för att se om eco-label effekten var starkare i någon av de tre betingelserna. Resultat &amp; slutsats: Resultatet visar att konsumenter tenderar att glorifiera ekologiska produkter. Det går också att se att redan ekopositiva konsumenter som möts av en rikta marknadsföring mot eko- och miljö tenderar att glorifiera ekologiska produkter mer jämfört med de andra betingelserna. Förslag till fortsatt forskning: Författarna efterlyser vidare forskning som vill inrikta sig mot en äldre målgrupp och dess syn och uppfattning på ekologiska produkter. Uppsatsens bidrag: Uppsatsens bidrag består av att både bekräfta delar av tidigare studier som visat på en glorifiering av ekologiska produkter samt belysa vikten av tanken om de hälsofördelar de ekologiska produkterna anses ha bland konsumenterna. Rent praktiskt bidrar uppsatsen till kunskap kring vikten av att i sin marknadsföring belysa miljöaspekter.

This diploma thesis is aimed to compare the eco-label and the regional product in the South Bohemian region. This thesis is focusing on consumer behavior, supplier behavior and their interest in ecology and their awareness of labels participated in our analysis. Data analysis is performed using a questionnaire survey. Based on the results of the survey are proposed recommendations for improving the situation.

A hotel stands for comfort and a high stand of living. This could mean a high per capita consumption of energy, water and other resource, as well as creating a large amount of waste and pollution due to the necessity of having a high standard of hygiene and a high turnover of guests. This thesis is about the hotel environmental management. After surveys of hotels and interviews with hotel managers as to their environmental management, a case study of a small hotel was carried out, namely the Bastedalen Herrgård and Kina Park. The case Bastedalen Herrgård told us that its guests have expressed some requirement to hotel environmental management given the fact that the answer rate was very low. When the guests were asked to provide answers to environmental questions, the dominant answers were positive. But these answers are not necessary leading to the positive behavior. This implies that more in-depth study towards customer’s environmental behavior is needed. It was true in Bastedalen that the hotels owner is playing an important roll in the process toward better environmental management and will decide whether or not to do this and in which direction. It was also true that the hotel owner in this case had not enough resources to follow the example of big hotels. A micro-hotel and other SMEs were obviously in need of financial and technical support to be more “green”. They are also short of relevant information and knowledge.

Denna studies fokus ligger vid de miljöcertifieringar och miljömärkningar som används av tryckerier som ligger i Malmö- och Köpenhamnsområdet. Syftet är dels att skapa en djupare förståelse dels för vilka faktorer som spelar in då ett tryckeri miljöcertifieras, samt att bidra med kunskap om vad en certifiering så som Cradle to Cradle skulle bidra med i förhållande till de miljöcertifieringar som idag är mer etablerade inom grafisk industri. Kvalitativa intervjuer med representanter från fem tryckerier genomfördes. Utöver dessa analyserades kravdokument av de av studien berörda miljöcertifieringarna. Resultaten visar att det finns flera olika anledningar som ligger till grund för att implementera en miljöcertifiering. Gemensamt för de medelstora och stora tryckerierna är dock att de kommunicerar ökade kundkrav som en bidragande orsak till valet att certifiera tryckeriet. Resultaten visar även att en certifiering enligt Cradle to Cradle är mer omfattande samt kostsam än de idag redan etablerade miljöcertifieringarna och miljömärkningarna. / This thesis focuses on the environmental management systems and eco-labels that are used in the printing industry. The aim is to get a deeper understanding of if and why environmental management systems and eco labels are implemented into printing firms. The thesis also aims to compare the Cradle to Cradle model with other environmental management systems and eco- labels used in the printing industry. Qualitative interviews with five printing firms in the Malmö and Copenhagen region was conducted through which empirical data was gathered. The result of the study show that there are a number of different reasons why environmental management systems and eco-labels are implemented but increasing demands from customers seems to be a driving force among medium sized companies.

Då det ur ett konsumentperspektiv finns ett stort intresse för att kombinera olika miljöperspektiv i en enhetlig märkning samtidigt som forskning visar att en kombination av olika märkningar genererar en ökad betalningsvilja, åsyftar denna studie att undersöka hur dessa två respektive typer av märkningssätt påverkar konsumentens preferenser av varumärket samt hur dessa preferenser skiljer sig åt. Föreliggande studie testar dessutom huruvida Simonsons (1989) teori om kompromisseffekter är applikabel för att öka konsumenters preferenser för ekologiska produkter när ett superekologiskt alternativ tillförs ett valset med ett konventionellt och ett ekologiskt alternativ. Studien bidrar därmed med information till beslutsfattare inom livsmedelsbranschen för hur ekologiska attribut påverkar konsumenters preferenser och betalningsviljan för ekologiska produkter.     408 respondenter har medverkat i en enkätundersökning där svaren har analyserats med hjälp av följande statistiska analyser: reliabilitetstest, t-test, korrelationsanalys, faktoranalys och klusteranalys. Resultaten visar att trots att de flesta konsumenter tenderar att ha såväl en positiv attityd som en ökad betalningsvilja för de ekologiska alternativen, väljer fortfarande majoriteten av konsumenterna det konventionella alternativet, varvid ingen kompromisseffekt uppstår. För de allra flesta av studiens respondenter motsvarar med andra ord inte den ökade betalningsviljan rådande marknadspriser, något som bland annat skulle kunna bero på att konsumenterna inte känner erforderligt med tilltro till miljömärkningarna. Priset kan dessutom fungera som ett hinder mot ett nytt beteende, varvid konsumenten istället av ren vana håller kvar vid det gamla. Vad gäller konsumenternas syn på superekologiska märkningar tycks ett superekologiskt trioalternativ i dagsläget vara att föredra. Något mer överraskande är att respondenterna, i motsats till vad flertalet tidigare studier har visat (Roddy, Cowan &amp; Hutchinson 1994; CEC, 1999; Magnusson, Arvola, Hursti, Åberg &amp; Sjödén, 2001; Torjusen, Lieblein, Wandel &amp; Francis, 2001; m.fl.), dessutom upplever smak och kvalitet hos de ekologiska alternativen som sämre jämfört med det konventionella alternativet.   Eftersom de flesta konsumenter de facto uttrycker en ökad betalningsvilja för ekologiska alternativ, anser vi avslutningsvis att en mindre prisskillnad mellan konventionella och ekologiska produkter är något som beslutsfattare i livsmedelsbranschen framför allt borde ta i beaktning för att i framtiden öka antalet konsumenter av ekologiska produkter. / From a consumer perspective, there exists a considerable interest in combining different environmental perspective in an uniform label. On the other hand, since research shows that a combination of different labels generates a greater willingness to pay, this study aim to examine how these two respective types of labeling affect consumers brand preferences, and furthermore how these preferences differ. The present study also test whether Simonson's (1989) theory of compromise effect could be applied to increase consumer preference for organic products, when adding an organic premium alternative to a choice set with a conventional and an organic alternative. Thus, the study contributes information to decision makers in the food industry about how ecological attributes affect consumers’ brand preferences and their willingness to pay for organic products.   408 respondents have participated in a survey in which the answers were analyzed using the following statistical analyzes: reliability test, t-test, correlation analysis, factor analysis and cluster analysis. The results show that although most consumers tend to have both a positive attitude and an increased willingness to pay for organic alternatives, the majority of consumers still choose the conventional alternative, why no compromise effect occurs. For most of the study's respondents the increased willingness to pay does not correspond with current market prices. Among other things this could be explained by consumers’ lack of confidence in eco-labels. The price may also act as a barrier to a new behavior, whereby the consumer out of pure habit chooses the conventional alternative. Based on the consumer preferences for organic premium labels, the organic premium combination alternative seems to be the preferable choice. Somewhat more surprising, the respondents in this study, in contrast to most previous studies (Roddy et al., 1994; CEC, 1999; Magnusson et al., 2001; Torjusen et al., 2001; etc.), perceived the taste and quality of the ecological alternatives as inferior to the conventional alternative.   Finally, since the respondents show an increased willingness to pay for organic products, we think that decision makers in the food industry primarily should take into consideration that a minor price difference between conventional and organic products is something that could increase the number of consumers buying organic products in the future.