Green marketi ng is aimed at directing a company‘s efforts to undertake the processes of designing a product, its promotion, pricing, and distribution in a way that can help to protect the environment. The current study is aimed at investigating the influence of green marketing practices including eco-labeling, green branding and green advertising on consumer buying behavior in Pakistan which is a developing country. The study has also analyzed the mediating effect of environmental knowledge in the relationship between green marketing practices and consumer buying behavior. The research useda quantitative approach and a structured survey questionnaire to collect data from 300 respondents. The study results revealed that green advertising and green branding has a significant positive relationship with consumer buying behavior while eco-labeling is not a significant predictor for this purpose. Moreover, environmental knowledge partially mediates the relationship between green marketing and consumer buying behavior. In this way, the current study has contributed to literature by analyzing the green marketing practices with and without the presence of environmental knowledge in Pakistan. The results of the research are helpful for marketers to emphasize more on green advertising being the strong predictor of consumer buying behavior. It also urges them to make their environmental friendly activities closer to reality in order to gain greater acceptability from consumers. However, the study has not taken into account alldimensions of green marketing and the sample responses belong to the population in only urban areas of Pakistan.

The research question how green marketing is used as a competitive advantage was answered by the analysis of the multiple case-study of two organizations of the boardsports industry, Jade and Notox. The comparison between theories and interviews revealed that, by doing green branding, having eco-labels, and implementing the five I’s, Jade and Notox are differentiating. This differentiation provides them a competitive advantage. In addition, Jade and Notox innovate in green materials and processes which, coupled with eco-labels, maintain the differentiation and generate a sustainable advantage.

The green trend has exploded on the skin care market, as it is the fastest growing sector in the world market compared to other green cosmetic products. However, previous literature has primarily focused on cosmetics rather than skin care, which is why this study uses an exploratory and qualitative approach to study the attitudes Swedish consumers have towards skin care brands. The study aims to test the applicability of Keller’s (2001) Customer-Based Brand Equity (CBBE) model pyramid in a growing brand segment, to understand which aspects of green skin care brands consumers find to be important. Furthermore, this study provides managerial implications to help brands develop marketing strategies on how to strengthen the consumer-brand relationship. The findings indicate that there are opportunities for green skin care brands to increase their brand equity with the help of Keller’s brand building blocks. However, the findings suggest that green skin care brands need to focus on strengthening how consumers perceive the price and performance of green skin care products in order to establish a strong brand. Ultimately, the study presents a revised CBBE model that highlights the established subdimensions of green skin care brands and those that are in need of improvement.

Being perceived as a sustainable brand by customers is becoming increasingly more important for companies. This has resulted in that more companies are communicating what actions they take to be more sustainable. Companies also utilize symbol and labels to signal suitability on products and services. As a result of insufficient regulations for how sustainability may and may not be marketed, customers are presented with a high number of exaggerated and false sustainability claims. Therefore, customers find it difficult to orient themselves among all the sustainability information. Also, companies are struggling to stand out and convince customers that theirsustainability information is true. In addition, it is difficult to change existing customer attitudes, which makes it difficult for companies that want to change negative perceptions of sustainability. To make it easier for customers to orient among all information, the EU Commission has developed new directives concerning greenwashing. However, this has further complicated the marketing and communication of sustainability, both internally and towards consumers. This study has examined success factors for signaling sustainability to be perceived as a sustainable brand by customers, as well as how to avoid greenwashing. The study was conducted using multiple-case studies in three different industries with a total of five respondents. The industries were transport, food producing companies and food retailer. Furthermore, three experts in brand strategy were interviewed. The study shows that companies can take initiatives internally as well as develop external signals related to sustainability in order to increase their perceived level of sustainability among customers. Internally, is it important that the company has sustainability as a natural part of the brand. If sustainability is streamed through the entire organization, the customer will perceive that the company possess a high level of sustainability. Furthermore, companies need to define what sustainability entails internally and establish ambitions and goals. Knowledge about society's and consumers' views and definition of sustainability is beneficial when sustainability is to be marketed. Also, it is important to be transparent about how sustainable the company actually is. With regard to the external signals,  storytelling proved to have a major impact on consumers' perception of sustainability. Sustainability information that is transparent is more likely to be perceived as authentic and has a positive effect on consumers' perception of sustainability. A larger number of decimals in numerical sustainability information can be perceived as more credible among consumers who are familiar with a company and less so among those who are unfamiliar. The use of third-party symbols and climate compensation should be seen as a complement, as it has less of an impact on consumers' perception of a company's sustainability. By creating a uniform definition, ambitions and goals around sustainability and transparently communicating it to everyone within the company, the risk for greenwashing will be reduced. Furthermore, it is important that all marketing of sustainability is reviewed by experts, for example through close collaboration between the sustainability department and the marketing department. / Att uppfattas som hållbara blir allt viktigare för företag. Följden av detta är att allt fler företag kommunicerar sina åtaganden för att bli mer hållbara. Företag applicerar även symboler och etiketter som ska signalera hållbarhet på produkter och tjänster. En konsekvens av bristen på tillräckliga regleringar för hur hållbarhet får och inte får marknadsföras är ett högt antal överdrivna och falska hållbarhetspåståenden. Konsumenter har därför svårt att orientera sig bland all information. Företag kämpar med att sticka ut och övertyga konsumenter om att information som berör hållbarhet är sann. Dessutom är det svårt att förändra befintliga attityder, vilket försvårar för de företag som vill förändra negativa hållbarhetsuppfattningar. För att underlätta för konsumenter har EU kommissionen utvecklat nya direktiv för greenwashing (grönmålning enligt EU kommissionen). Det har komplicerat marknadsföring och kommunikation av hållbarhet ytterligare, både internt och gentemot konsument. Denna studie har undersökt framgångsfaktorer för att signalera hållbarhet och därigenom uppfattas som ett hållbart företag av konsument, samt hur man undviker greenwashing. Studien genomfördes genom fallstudier med fem respondenter inom tre olika branscher. Branscherna var transport, matproducerande företag och dagligvaruhandel. Vidare intervjuades tre experter inom varumärkesstrategi. Studien visar att företag kan ta initiativ internt samt utveckla och effektivisera externa signaler som rör hållbarhet för att öka sin uppfattade nivå av hållbarhet hos konsumenter. Internt är det viktigt att företaget har hållbarhet som en naturlig del i företaget. Om hållbarhet genomsyrar hela organisationen ökar chansen för att konsumenter vid varje möte med företaget får en positiv hållbarhetsuppfattning. Vidare behöver företag definiera vad hållbarhet innebär internt samt etablera ambitioner och mål kring hållbarhet. Att ha samhällets och konsumenters syn och hållbarhetsdefinition i åtanke kan vara gynnsamt när hållbarhet ska marknadsföras. Det är också viktigt att vara transparant internt med hur hållbart företaget är. Vad gäller de externa signalerna visade sig storytelling kunna ha stor inverkan på konsumenters hållbarhetsuppfattning. Hållbarhetsinformation som är transparent har större sannolikhet att uppfattas som autentisk och påverkar konsumenters uppfattning av hållbarhet positivt. Ett större antal decimaler i numerisk hållbarhetsinformation kan uppfattas som mer trovärdigt bland konsumenter som är bekanta med ett företag och mindre bland de som är nya. Användandet av tredjepartssymboler och klimatkompensation bör ses som ett komplement, då det har mindre inverkan på konsumenters hållbarhetsuppfattning av ett företag. Genom att skapa en enhetlig definition, ambitioner och mål kring hållbarhet och transparant kommunicera det till samtliga inom företaget så minskar det risken för greenwashing. Det är dessutom viktigt att all marknadsföring av hållbarhet granskas av experter, förslagsvis genom nära samarbete mellan hållbarhetsavdelning och marknadsföringsavdelning.

I denna studie har glampingkonceptet studerats utifrån ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv som fördjupat sig i svenska glampingföretags praktiska arbetsstrategier för att värna om miljön som glampingen äger rum i, samt hur hållbarhet är framträdande i aktörernas marknadsföring. Vårt intresse till studiens ämne baserades på nyfikenhet kring naturturismens ökande efterfrågan och hur det kommer att påverka den svenska naturen. Vi valde därför att fokusera på det naturbaserade turismfenomenet glamping, som förespås bli en efterfrågad produkt. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med etablerade glampingaktörer i Sverige för att samla kunskap om hur de arbetar för att driva en hållbar turismprodukt utan att överexploatera naturens miljö. Vidare studerades också hur hållbarhet framställs i aktörernas marknadsföring då tidigare forskare har konstaterat att glamping är en hållbar variant av naturturism. För att studera likheter och skillnader mellan aktörernas marknadsföring utfördes strukturerade observationer av varje företags Instagram och webbplats. Studien genererade ett resultat som påvisade att de intervjuade aktörerna använde likartade metoder för att värna om platserna som glamping utövas på. Däremot fanns det skillnader i företagens marknadsföring och hur de använde och framställde hållbarhet. / In this study, the glamping concept has been studied from an ecological sustainability perspective, focusing on Swedish glamping companies’ practical strategies to protect the environment in which glamping takes place, and how sustainability is prominent in their marketing. Our interest in this subject was based on curiosity about the growing demand of nature-based tourism and how it will affect the Swedish nature. Therefore, we chose to focus on the nature-based tourism phenomenon glamping, which researchers say will become a high-demand product. We interviewed established glamping companies in Sweden to gather knowledge about how they work to run a sustainable tourism product without over-exploiting the nature and environment. We also studied whether and how sustainability is produced in the marketing as previous researchers have found that glamping is a sustainable alternative of natural tourism. In order to study similarities and differences between the companies marketing, observations were made of each company’s Instagram and website. The study generated a result that demonstrated that the companies used similar methods and strategies to safeguard the environment were glamping is practiced. However, there were differences in the companies’ marketing and how they used and produced sustainability.

Purpose and research question: The purpose of this study is to provide and attain a deeper understanding of how the business philosophy of green marketing affects recreational adventure tourism. Further, the study intends to identify and analyze green marketing in relation to service development, green marketing strategies, branding, segmentation and positioning in the dive tourism sector. This has formulated our research question: How does green marketing affect adventure tourism? Methodology: A qualitative research method offers a deeper understanding of the effects of green marketing in the context of recreational dive tourism sector which is currently one of the fastest growing categories of adventure tourism. The study has followed an abductive research approach with an inductive initial departure and thereafter a simultaneously assemble of a theoretical framework during the sequence of conducting ten in-depth interviews. Conclusion: During this study we have identified tendencies deriving from the empirical findings and the literature review. The theoretical implications of this thesis involve filling the research gap of green marketing in a context of dive and adventure tourism. Furthermore, the practical implications involve that an implementation of green marketing can imply competitive advantages and exert a strong differentiation effect on brands. Thus, the integration of green performances and the communication sustainability could facilitate the dive tourism sector’s development towards increased environmental awareness. We further argue that the effects of green marketing in the dive tourism could be applicable in other categories of adventure tourism due to its dependency on nature and the current increasing trend of environmental awareness.

La investigación persigue un doble objetivo. El primero, aproximar el complejo y poliédrico paradigma de la ecología a la disciplina publicitaria; y el segundo, identificar y analizar la Publicidad Verde más representativa de los últimos veinte años en España. El trabajo se estructura en dos partes: en la primera, además de desvelarse vínculos entre la publicidad y la ecología -casi siempre mediante el consumo-, se desentrama la maraña epistemológica y etimológica en relación al medioambientalismo, al ecologismo y a la naturaleza. La segunda, el trabajo empírico, consiste en un análisis empírico de contenido sobre la Publicidad Verde insertada entre 1980 y 1999 en España. Se efectúa un análisis transdimensional de la Publicidad Verde (1.280 inserciones de muestra), en el que se aborda el objeto de estudio atendiendo a cinco dimensiones de análisis: 1,- Análisis temporal 2,- Análisis sectorial 3,- Análisis en función del tipo de publicidad (corporativa o de producto) 4,- Análisis terminológico 5,- Análisis en función de la estructura del anuncio. Acerca de la segunda dimensión, se pone especial énfasis en los sectores "con mayor deuda ecológica". Y sobre la cuarta dimensión, la terminológica, se propone y se realiza un análisis segmentado del concepto de "lo verde", vertebrándolo en seis universos específicos: el de la Naturaleza (UNAT), el de la Ecología (UECO), el del Medio Ambiente (UMED), el de la Energía (UENEG), el de la jerga científico-técnica y de la sostenibilidad (UCIENT) y el de las 3 R's -Reducir, reutilizar y reciclar- (U3R's).

<h1>Sammanfattning</h1><p>Under det senast decenniet har en påtaglig förändring ägt rum i samhället, där miljöproblematiken kommit att bli ett av de mest aktuella och uppmärksammade ämnena. Bland företagen förmedlas ett miljöengagemang som ger intryck av att miljörörelsen på allvarhar lyckats flytta in i näringslivet domäner. Den ökade miljöorienteringen bland företagen har medfört att det blivit svårare att urskilja de företag som utnyttjar den nya ”trenden” för att öka affärsnyttan från de företag som verkligen har ett gediget miljöengagemang. Hur kan ett företag som har ett genuint miljöengagemang förmedla detta på ett trovärdigt sätt utan att försvinna i bruset av den ökade miljöprofileringen? Med utgångspunkt från Klättermusen, ”ett av Sveriges mest miljömedvetna företag” söker denna uppsats svar på hur man kan kommunicerar sitt miljöengagemang på ett effektivt och trovärdigt sätt och hur vida detta skapar positiva attityder hos konsumenter på outdoor marknaden i Sverige. Från en deduktivansatts, med teorier i miljökommunikation, varumärkesuppbyggnad och konsumentbeteende, används både en kvalitativ och kvantitativ metod genom intervju och enkätundersökning. Resultaten visar att Klättermusens miljökommunikation är utformad på ett näst intill exemplariskt sätt, vilket bekräftas av att deras miljökommunikation nått fram till högutsträckning på outdoor marknaden. Detta har till stor utsträckning medfört positiva attityder gentemot klättermusen, där den gröna dimensionen av varumärket och olika miljöaspekter skapat mervärden för konsumenterna. Dock har de gröna variablerna visats sig vara av mindrebetydelse för den positiva attityden gentemot företaget i förhållande till andra variabler. Dessutom har studien identifierat negativa attityder beträffande andra variabler.</p>

Sammanfattning Under det senast decenniet har en påtaglig förändring ägt rum i samhället, där miljöproblematiken kommit att bli ett av de mest aktuella och uppmärksammade ämnena. Bland företagen förmedlas ett miljöengagemang som ger intryck av att miljörörelsen på allvarhar lyckats flytta in i näringslivet domäner. Den ökade miljöorienteringen bland företagen har medfört att det blivit svårare att urskilja de företag som utnyttjar den nya ”trenden” för att öka affärsnyttan från de företag som verkligen har ett gediget miljöengagemang. Hur kan ett företag som har ett genuint miljöengagemang förmedla detta på ett trovärdigt sätt utan att försvinna i bruset av den ökade miljöprofileringen? Med utgångspunkt från Klättermusen, ”ett av Sveriges mest miljömedvetna företag” söker denna uppsats svar på hur man kan kommunicerar sitt miljöengagemang på ett effektivt och trovärdigt sätt och hur vida detta skapar positiva attityder hos konsumenter på outdoor marknaden i Sverige. Från en deduktivansatts, med teorier i miljökommunikation, varumärkesuppbyggnad och konsumentbeteende, används både en kvalitativ och kvantitativ metod genom intervju och enkätundersökning. Resultaten visar att Klättermusens miljökommunikation är utformad på ett näst intill exemplariskt sätt, vilket bekräftas av att deras miljökommunikation nått fram till högutsträckning på outdoor marknaden. Detta har till stor utsträckning medfört positiva attityder gentemot klättermusen, där den gröna dimensionen av varumärket och olika miljöaspekter skapat mervärden för konsumenterna. Dock har de gröna variablerna visats sig vara av mindrebetydelse för den positiva attityden gentemot företaget i förhållande till andra variabler. Dessutom har studien identifierat negativa attityder beträffande andra variabler.