<p>Capital Asset Pricing Model (CAPM) är den prissättningsmodell som mest frekvent används av aktörer på den finansiella marknaden samt i litteratur för att förklara sambandet mellan risk och förväntad avkastning. Teorin grundades under 1960-talet av William Sharpe och tidiga empiriska tester av modellen visade att den med hög förklaringsgrad kunde estimera en framtida förväntad avkastning givet en viss risknivå. På senare år har dock CAPM fått stark kritik eftersom nya empiriska undersökningar demonstrerat att modellen inte längre verkar visa en rättvisande avkastning i förhållande till risk.</p><p>För att undersöka om den över 40 år gamla modellen fortfarande visar någorlunda rättvisande beskrivningar av verkligheten har vi ställt oss frågan: Går det att med hjälp av historiska data förutspå en riskfylld tillgångs avkastning på den svenska aktiemarknaden?</p><p>Vid besvarade av denna fråga har studien syftet Att med hjälp av portföljer studera huruvida sambandet mellan risk och avkastning, vilket postuleras av CAPM, stämmer på den nutida svenska aktiemarknaden.</p><p>Vi har utifrån vår kunskapssyn kritisk rationalism använt oss av en kvantitativ metod för att försöka ge svar på problemställningen, vilken angreps med ett deduktivt tillvägagångssätt. Den teoretiska referensramen behandlar teorier som portföljval, den effektiva marknadshypotesen och CAPM. Det empiriska materialet består av historiska aktiekurser vilka bearbetades och användes till att komponera flertalet portföljer. Dessa portföljer har sedan analyserats genom regressionsanalys och jämförts med ett aktiemarknadsindex i syfte att besvara vår problemställning.</p><p>Det som framkommit genom studien är att det till viss del med hjälp av historiska data går att förutspå en riskfylld tillgångs avkastning på den svenska aktiemarknaden. Även om vi delvis kan ge stöd åt den testade modellen anser vi inte att betavärdet, som ensamt förklarande variabel och mått på risk, bör tillämpas vid beslutsfattande av investeringar, något som CAPM förutsätter att det ska göra. Det linjära samband som CAPM postulerar bedömer vi vara bristande i tillämpbarhet på dagens komplicerade aktiemarknad eftersom fler variabler än historiska data påverkar aktiekurserna.</p>

<p>I denna magisteruppsats undersöks eventuella långsiktiga samband mellan den svenska aktiemarknaden och aktiemarknaderna i Tyskland, Storbritannien, USA och Japan. Detta sker genom en kointegrationsanalys med Engle-Grangers metod. Undersökningen omfattar åren 1992-2010 och resultaten visar inga tecken på att det skulle existera några långsiktiga samband mellan den svenska aktiemarknaden och någon av de utländska aktiemarknaderna. Resultaten ger därmed indikationer om att den svenska aktiemarknaden tillsammans med de utländska aktiemarknaderna i undersökningen är kollektivt effektiva i åtminstone den svaga formen enligt Fama (1970). Då inga långsiktiga samband existerar bör även portföljdiversifiering mellan den svenska aktiemarknaden och de utländska aktiemarknaderna i undersökningen fungera effektivt på lång sikt.</p> / <p>In this master thesis the Engle-Granger method for cointegration analysis is used to examine long-term relationships between stock markets. The analysis is applied on Swedish stock market together with the stock markets in Germany, United Kingdom, United States and Japan. The result shows no significant signs of any form of long-term relationships between the Swedish and the foreign stock markets for the time period 1992 to 2010. The result therefore indicates that the Swedish stock market together with the foreign stock markets in the study is collectively efficient in at least the weak form according to Fama (1970). The result also indicates that portfolio diversification through investing in the Swedish stock market together with any of the foreign stock markets should be effective in the long run.</p>

<p>Bakgrund: Finns det verkligen en investeringsstrategi som ger en garanterad överavkastning och som skulle kunna innebära att efterfrågan på de tjänster som professionella kapitalförvaltare tillhandahåller försvinner?</p><p>Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka huruvida det går att generera överavkastning på Stockholmsbörsen genom att investera i en portfölj enbart innehållande aktier med låga P/Etal. Frågan är alltså om det existerar det någon så kallad P/E-talseffekt?</p><p>Genomförande: P/E-talseffekten testades genom att vi för var och en av våra 28 perioder fr.o.m. 1991 t.o.m.2004 skapade två portföljer där den ena innehöll aktier med de femton lägsta P/E-talen på Stockholmsbörsen och den andra innehöll aktier med höga P/E-tal. Den låga P/E-talsportföljen riskjusterade avkastning jämfördes sedan med den höga P/Etalsportföljens. En jämförelse gjordes även med den riskjusterade avkastningen för AFGX och SIXRX.</p><p>Slutsats: Vi har efter att noggrant analyserat våra resultat kunnat fastställa med 95 procent sannolikhet att det sett till hela vår undersökningsperiod, fr.o.m. 1991 t.o.m. 2004, inte går att påvisa en P/E-talseffekt på Stockholmsbörsen. Ser vi däremot enbart till perioderna efter ITbubblan, hösten 2000 till hösten 2003, kan vi med hjälp av våra resultat konstatera att det under denna period var möjligt att erhålla en överavkastning genom att investera i aktier med</p><p>låga P/E-tal.</p> / <p>Background: Is there an investment strategy that yields a guaranteed abnormal return and that could imply that the demand for the services provided by professional capital managers would disappear?</p><p>Purpose: The purpose with this thesis is to examine whether it is possible to generate an abnormal return at the Stockholm Stock Exchange by investing in a portfolio that only contains stocks with low P/E ratios. The question is consequently if there exists a so called P/E effect.</p><p>Implementation: We tested the P/E effect by creating two portfolios for each of our 28 periods from the beginning of 1991 until the end of 2004. The first portfolio included stocks with the fifteen lowest P/E ratios on the Stockholm Stock Exchange and the other portfolio included stocks with high P/E ratios. The risk adjusted return of the low P/E ratio portfolio was then compared to that of the high P/E ratio portfolio. A comparison was also made with the risk adjusted return from AFGX and SIXRX.</p><p>Conclusion: We can, after a thorough analysis of our results, with 95 per cent probability say that a P/E effect didn’t existed on the Stockholm Stock Exchange if we look at our entire research period from the beginning of 1991 until the end of 2004. We can however say that it was possible to generate an abnormal return by investing in stocks with low P/E ratios, if we look solely at the periods after the IT bubble, fall 2000 until fall 2003.</p>

<p><strong>Syfte: </strong>Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av finansiella rapporter genom att studera aktiekursens reaktion på Stockholmsbörsen för tidpunkten när företags finansiella rapporter blir offentliga. Detta bryts ned i två delsyften; <em>Skapar årsrapporter synbara reaktioner på svenska aktiemarknaden OMX vid tidpunkten för offentlighetsdatumet? </em>samt <em>följer reaktionerna på svenska aktiemarknaden årsrapporternas status? </em></p><p><strong>Metod: </strong>Undersökningen är uppdelad i två delar. Den första utgörs av en nyckeltalsanalys, på 81 finansiella rapporter mellan åren 1991-2009, för att fastställa rapporternas status och den senare är en eventstudie som behandlar aktieutvecklingen vid offentlighetsdatumet för rapporterna. Undersökningen har en kvantitativ ansats där empirin består av sekundärdata i form av årsredovisningar, delårsrapporter och börskursindex.</p><p><strong>Teori: </strong>Rapporten bygger på hypotesen om effektiva marknader, signalteorin samt teorin om insiderinformation.</p><p><strong>Empiri: </strong>Utav 81 undersökta rapporter var 32 stycken starka, 27 stycken svaga, och 22 stycken neutrala.  Alla rapporters eventfönster för offentliggörandet gav antingen ett positivt eller negativt AAR. Åren 1991, -99, -07, -08 och -09 fick ett positivt AAR medan åren 1992, -93, -00 och -01 fick ett negativt AAR. Varje status AAR blev 0,123 för de starka, -0,124 för de svaga och 0,011 för de neutrala.</p><p><strong>Analys/Slutsats </strong></p><ul><li>Då en rapport offentliggörs kan en reaktion på aktiemarknaden generellt urskiljas. </li><li>I majoriteten av fallen har rapporten medfört svagt positiva priseffekter vid offentliggörandet av en stark rapport, svagt negativa effekter vid en svag rapport och ingen signifikant reaktion vid en neutral rapport som inte bringar några större nyheter. </li><li>Det finns dock inget statistiskt samband mellan marknadsreaktionen och rapportens status vid en korrelationsanalys. Detta kan bero på att antalet studieobjekten kan ha varit för få och avvikelserna har därmed fått ett stort inflytande på det totala resultatet.</li><li>På det hela taget motsäger sig inte studien den effektiva marknadshypotesen, det skapas reaktioner av olika storlek vid offentliggörandet men för att kunna fastställa ett säkert samband mellan status och reaktioner krävs en djupare och bredare undersökning. </li></ul> / <p><strong>Purpose: </strong>The aim of this study is to investigate the significance of financial reports through stock market reactions when financial reports become public. This is broken down into two part purposes; <em>do annual reports create reactions on the Swedish stock market OMX for the date of public enunciation?</em> and <em>does the reaction on the Swedish stock market follow the nature of the financial report?</em></p><p><strong>Methods: </strong>The study has two methodological aspects. The first one consists of a ratio analysis, of 81 financial reports between 1991-2009, in order to determine the report's status. The second one is an event study that deals with share developments for the time of annual reports public enunciation. The study has a quantitative approach where the empirical data consists of information from annual reports, interim reports and share price index.</p><p><strong>Theoretical: </strong>This paper relies on the efficient market hypothesis, signal theory and the theory perspectives of insider information.</p><p><strong>Empirical</strong>: Out of 81 examined annual reports 32 had a strong approach, 27 had weak and 22 had neutral. All the reports event windows for time of public enunciation had either a positive or negative AAR. The years 1991, -99, -07, -08 and -09 had a positive AAR while the years 1992, -93, -00 and -01 had a negative AAR. Every natures AAR become, 0,123 for the strong, -0,124 for the weak and 0,011 for the neutral.</p><p><strong>Conclusion</strong></p><ul><li>When a financial report is published and becomes available to stakeholders a reaction on the stock market tends to occur. </li><li>In the majority of cases the report provides positive reactions on the stock market when the underlying report is of a strong nature, negative reactions when the report is weak and no significant reaction when it is neutral. </li><li>There is, however, no immediate correlation between the market reaction and the nature of the report.  This may be due to the number of research objects that can have been too few and there for have gotten an excessive influence on the overall result. </li><li>Overall, the study does not contradict the efficient market hypothesis, reactions do accrue but to determine the correlation between the nature of the report and the effects on stock direction it require a deeper and wider study then this. </li></ul>

<p>The purpose of this Bachelor thesis is to analyze if there is a correlation between stock prices and the amount of searches of the companies names on Google. The theories used in the study were Capital Asset Pricing Model (CAPM) and Efficient Market Hypothesis (EMH). Regressions analysis is used as the statistical method to see if there is a significant correlation between the stock prices and the amout of searches of the company name on Google. The data used were the rate of return of three companies (ABB, Oriflame and Sandvik) on the Nasdaq OMX Nordic stock market, the rate of return of the Nasdaq OMX Nordic stock market index (OMX Stockholm_PI) and the Google search frequency from Google Trends on each company. The result showed no significance and the conclusion of the thesis is that there is no significant correlation between the three studied companies and their search frequency on the search engine Google.</p> / <p><strong>Syfte</strong>: Syftet med uppsatsen är att undersöka ifall det finns ett samband mellan företags aktiekurser och sökfrekvens på företagets namn på söktjänsten Google.</p><p><strong>Data: </strong>Daglig avkastning på ABB:s, Oriflames och Sandviks aktier, Aktieindex samt Googels sökfrekvens.</p><p><strong>Teorier: </strong>Capital Asset Pricing Model (CAPM), Effektiva marknadshypotesen (EMH)</p><p><strong>Slutsats: </strong>Det råder inget signifikant samband mellan de undersökta företagens aktiekurser och deras företagsnamns sökfrekvens på söktjänsten Google.</p>

<p>Question:</p><p>"Does the market possess perfect information as the efficient market hypothesis says?"</p><p>"Is there any significant relationship between the abnormal stock return on the ex – day and the dividend?" Purpose: The purpose of this study is to enlighten and find understanding about stock return versus dividend on the ex – day and try to figure out if abnormal returns occur on the portfolio during dividends.</p><p>Methodology:</p><p>The study was based in a quantitative nature and was derived with an event study and a hypothesis testing. The authors investigated the thirty most traded shares on the Stockholm stock exchange during a period of five years (2005 – 2009). They were analyzed during a total of nine days; the estimation window was set to sixty days. Theory: Leading theories in this field of study have been picked to enlighten and analysis the questions of the study. Theories used: Efficient market hypothesis, agent theory and the events of dividends.</p><p>Empiricism / Results:</p><p>The authors made an event study and hypothesis tested the information. From the data they could see a small abnormal return on every day except the day after the ex – day. However, they could not prove a significant relationship between the stocks return and the dividend.</p><p>Conclusion / Discussion:</p><p>The efficient market hypothesis was strengthened in the conclusion where all new information is reflected in the stock price because the null hypothesis was accepted in all nine cases. The authors also concluded that although they have a differentiated result compared to other studies, it could be a result of the recession. Another conclusion was that the relationship between shareholders and the management has been improved because of a better spread of information.  </p>

I denna magisteruppsats undersöks eventuella långsiktiga samband mellan den svenska aktiemarknaden och aktiemarknaderna i Tyskland, Storbritannien, USA och Japan. Detta sker genom en kointegrationsanalys med Engle-Grangers metod. Undersökningen omfattar åren 1992-2010 och resultaten visar inga tecken på att det skulle existera några långsiktiga samband mellan den svenska aktiemarknaden och någon av de utländska aktiemarknaderna. Resultaten ger därmed indikationer om att den svenska aktiemarknaden tillsammans med de utländska aktiemarknaderna i undersökningen är kollektivt effektiva i åtminstone den svaga formen enligt Fama (1970). Då inga långsiktiga samband existerar bör även portföljdiversifiering mellan den svenska aktiemarknaden och de utländska aktiemarknaderna i undersökningen fungera effektivt på lång sikt. / In this master thesis the Engle-Granger method for cointegration analysis is used to examine long-term relationships between stock markets. The analysis is applied on Swedish stock market together with the stock markets in Germany, United Kingdom, United States and Japan. The result shows no significant signs of any form of long-term relationships between the Swedish and the foreign stock markets for the time period 1992 to 2010. The result therefore indicates that the Swedish stock market together with the foreign stock markets in the study is collectively efficient in at least the weak form according to Fama (1970). The result also indicates that portfolio diversification through investing in the Swedish stock market together with any of the foreign stock markets should be effective in the long run.

The purpose of this Bachelor thesis is to analyze if there is a correlation between stock prices and the amount of searches of the companies names on Google. The theories used in the study were Capital Asset Pricing Model (CAPM) and Efficient Market Hypothesis (EMH). Regressions analysis is used as the statistical method to see if there is a significant correlation between the stock prices and the amout of searches of the company name on Google. The data used were the rate of return of three companies (ABB, Oriflame and Sandvik) on the Nasdaq OMX Nordic stock market, the rate of return of the Nasdaq OMX Nordic stock market index (OMX Stockholm_PI) and the Google search frequency from Google Trends on each company. The result showed no significance and the conclusion of the thesis is that there is no significant correlation between the three studied companies and their search frequency on the search engine Google. / Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka ifall det finns ett samband mellan företags aktiekurser och sökfrekvens på företagets namn på söktjänsten Google. Data: Daglig avkastning på ABB:s, Oriflames och Sandviks aktier, Aktieindex samt Googels sökfrekvens. Teorier: Capital Asset Pricing Model (CAPM), Effektiva marknadshypotesen (EMH) Slutsats: Det råder inget signifikant samband mellan de undersökta företagens aktiekurser och deras företagsnamns sökfrekvens på söktjänsten Google.

Question: "Does the market possess perfect information as the efficient market hypothesis says?" "Is there any significant relationship between the abnormal stock return on the ex – day and the dividend?" Purpose: The purpose of this study is to enlighten and find understanding about stock return versus dividend on the ex – day and try to figure out if abnormal returns occur on the portfolio during dividends. Methodology: The study was based in a quantitative nature and was derived with an event study and a hypothesis testing. The authors investigated the thirty most traded shares on the Stockholm stock exchange during a period of five years (2005 – 2009). They were analyzed during a total of nine days; the estimation window was set to sixty days. Theory: Leading theories in this field of study have been picked to enlighten and analysis the questions of the study. Theories used: Efficient market hypothesis, agent theory and the events of dividends. Empiricism / Results: The authors made an event study and hypothesis tested the information. From the data they could see a small abnormal return on every day except the day after the ex – day. However, they could not prove a significant relationship between the stocks return and the dividend. Conclusion / Discussion: The efficient market hypothesis was strengthened in the conclusion where all new information is reflected in the stock price because the null hypothesis was accepted in all nine cases. The authors also concluded that although they have a differentiated result compared to other studies, it could be a result of the recession. Another conclusion was that the relationship between shareholders and the management has been improved because of a better spread of information.

Capital Asset Pricing Model (CAPM) är den prissättningsmodell som mest frekvent används av aktörer på den finansiella marknaden samt i litteratur för att förklara sambandet mellan risk och förväntad avkastning. Teorin grundades under 1960-talet av William Sharpe och tidiga empiriska tester av modellen visade att den med hög förklaringsgrad kunde estimera en framtida förväntad avkastning givet en viss risknivå. På senare år har dock CAPM fått stark kritik eftersom nya empiriska undersökningar demonstrerat att modellen inte längre verkar visa en rättvisande avkastning i förhållande till risk. För att undersöka om den över 40 år gamla modellen fortfarande visar någorlunda rättvisande beskrivningar av verkligheten har vi ställt oss frågan: Går det att med hjälp av historiska data förutspå en riskfylld tillgångs avkastning på den svenska aktiemarknaden? Vid besvarade av denna fråga har studien syftet Att med hjälp av portföljer studera huruvida sambandet mellan risk och avkastning, vilket postuleras av CAPM, stämmer på den nutida svenska aktiemarknaden. Vi har utifrån vår kunskapssyn kritisk rationalism använt oss av en kvantitativ metod för att försöka ge svar på problemställningen, vilken angreps med ett deduktivt tillvägagångssätt. Den teoretiska referensramen behandlar teorier som portföljval, den effektiva marknadshypotesen och CAPM. Det empiriska materialet består av historiska aktiekurser vilka bearbetades och användes till att komponera flertalet portföljer. Dessa portföljer har sedan analyserats genom regressionsanalys och jämförts med ett aktiemarknadsindex i syfte att besvara vår problemställning. Det som framkommit genom studien är att det till viss del med hjälp av historiska data går att förutspå en riskfylld tillgångs avkastning på den svenska aktiemarknaden. Även om vi delvis kan ge stöd åt den testade modellen anser vi inte att betavärdet, som ensamt förklarande variabel och mått på risk, bör tillämpas vid beslutsfattande av investeringar, något som CAPM förutsätter att det ska göra. Det linjära samband som CAPM postulerar bedömer vi vara bristande i tillämpbarhet på dagens komplicerade aktiemarknad eftersom fler variabler än historiska data påverkar aktiekurserna.