This study will investigate how Joel Greenblatts magic formula has performed on the Swedish stock market compared to the OMXSPI index. The study will also investigate how different portfolio sizes when using the magic formula will perform in a risk perspective to see if it has been more rewardable to take more risk.

Investors are constantly searching for new ways to obtain a higher return on the market. This study examines if the stock prices for the companies within the market index OMXS30 changes more than expected when an earnings announcement is published and if it is possible to benefit from it in order to obtain a higher return. The study investigates how well the traditional theories, such as the efficient market hypothesis and random walk, can explain the market today by performing two event studies that represent different investment strategies. Event study 1 examine how the stock price changes before earnings announcement. Event study 2 examine how the stock price changes if you own the stock when the earnings announcement is published and sells it afterwards. The results from the event studies show that the null hypothesis are rejected at a 5 percent significance level, where event study 1 had an abnormal return of 0.84 percent and event study 2 had an abnormal return of 5.46 percent. Based on the results of the study the conclusion is that it is possible to obtain an abnormal return using the two investment strategies. / Investerare letar ständigt efter nya sätt att erhålla en överavkastning. Denna studie kommer att undersöka om aktiepriset för bolagen inom indexet OMXS30 förändras mer än förväntat i samband med att kvartalsrapporten publiceras och om det går att dra nytta av detta för att erhålla en överavkastning. Studien testar hur väl de traditionella finansiella teorierna såsom den effektiva marknadshypotesen och random walk förklarar marknaden idag genom att genomföra två eventstudier som representerar två alternativa investeringsstrategier. Eventstudie 1 undersöker hur aktiepriset förändras inför en kvartalsrapport. Eventstudie 2 undersöker hur aktiepriset förändras när en aktie ägs vid publiceringen av kvartalsrapporten och säljs efteråt. Resultatet från eventstudierna visade att båda nollhypoteserna kan förkastas på 5 procents signifikansnivå, där eventstudie 1 visade en abnormal avkastning på 0,84 procent och eventstudie 2 visade en abnormal avkastning på 5,46 procent. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att det går att erhålla en abnormal avkastning vid de båda alternativa investeringsstrategierna.

Denna studie behandlar två investeringsstrategier, momentum utifrån Jegadeesh & Titman (1993) och värdeinvestering utifrån Greenblatts (2006) Magic Formula Investing (MFI). Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka om det är möjligt att generera positiv abnormal avkastning på den svenska aktiemarknaden utifrån dessa strategier. Enligt den svaga formen av effektiva marknadshypotesen ska detta inte vara möjligt (Fama, 1970). Det sekundära syftet är att undersöka om en kombinerad strategi byggd på momentum och MFI skapar ännu högre abnormal avkastning än strategierna separat. För att testa strategiernas riskjusterade avkastning används Sharpekvoten. Resultatet av studien visar att portföljerna baserade på momentumeffekten- och MFI genererade högre avkastning än jämförelseindex. Studien finner dock inte statistiskt signifikanta resultat när dessa strategier undersöks separat. I kontrast till de separata strategierna uppnår den kombinerade strategin dock statistiskt signifikant resultat och genererade även högst avkastning av de studerade strategierna. Vilket resulterar i studiens tydligaste bidrag, att en kombinerad värde- och momentumstrategi genererar högre abnormal avkastning än när dessa används separat på den svenska aktiemarknaden under den studerade perioden 2005-2018.

Intresset för sparande och aktiemarknaden har ökat kraftigt på senare år. Det kan delvis förklaras av att aktiemarknaden har blivit betydligt mer lättillgänglig med den digitala utvecklingen vilket har skapat nya förutsättningar för privatsparare att ta del av aktiemarknaden. Sverige och stora delar av omvärlden har även befunnit sig i en period med fallande marknadsräntor på senare år vilket även det kan ha lett till ett ökat sparande i aktier. Detta väckte intresset hos författarna att utföra denna studie under en tidsperiod med stora förändringar för investerare. Syftet med denna studie är att undersöka ifall en tillväxtorienterad strategi har skapat en högre riskjusterad avkastning än en värdeorienterad strategi under en period som präglats av en lågräntemiljö på den svenska aktiemarknaden. Data från Eikon och SHoF har samlats in för att utforma portföljer utifrån nyckeltalen P/E och P/B i enlighet med studiens definition av värde eller tillväxtaktier. Därefter har portföljernas riskjusterade avkastning beräknats genom två faktormodeller, Carhart 4-faktormodell och Fama & French 3-faktormodell. Portföljernas alfa har sedan jämförts för att få svar på om värde eller tillväxtportföljerna har genererat den högsta överavkastningen. Resultatet indikerar att tillväxtportföljerna har presterat bättre än värdeportföljerna om alla portföljers alfa summeras. Tillväxtportföljen P/B höga är den portfölj som har haft det högsta överavkastningen. Värdeportföljen P/E låga hade även den en överavkastning mot marknaden om än lägre än P/B höga. Resultatet skiljer sig mot tidigare studiers resultat generellt i och med att för de flesta tidsperioder och marknader så har en värdepremie funnits. Resultatet för denna studie indikerar att tillväxtportföljerna har gått väldigt starkt under andra halvan av tidsperioden, under denna tidsperiod så blev även marknadsräntorna i Sverige negativa.

Att vara ledare i team idag innebär ofta en lång lista över ansvar och förväntningar på resultat. Ledarskapet har under tidens gång utvecklats och förväntas nu skapa en effektivitet i gruppenför att ta tillvara på resurser. Detta ställer frågan om bästa tillvägagångssätt för ledare. Idag finns en större självklarhet att ledaren inte ska vara den som besitter all kunskap utan ska ha fokus på att vägleda teamet i rätt riktning. Detta talar för att det coachande förhållningssättet är det som är mest framgångsrikt för att främja effektiva team. Syftet med denna studie är att undersöka ledares uppfattning av att leda effektiva team och analysera i vilken utsträckning det överensstämmer med ett coachande förhållningssätt. Ämnet har studerats genom en kvalitativ forskningsmetod där empirin utgått från respondenter som har erfarenhet i rollen som ledare inom effektiva team. Resultatet visade på en komplexitet där flera komponenter haft en betydande roll i ledarskapet som likställs med ett coachande förhållningssätt. Dessa är frihet under ansvar, att skapa en trygg miljö, vägleda mot utveckling och ett inspirerande ledarskap. Slutsatsen belyste de olika komponenter som ansågs vara grundläggande för ett coachande ledarskap med målet att främja effektiva team och sammanflätade dess påverkan på varandra. Vidare uppmärksammades ledarskapskomponenter som respondenterna lyfte som inte ansågs överensstämma med studiens kontext och hur dessa kunde undersökas i vidare forskning.

En aktiesplit är ett fenomen som studerats länge på marknader utanför Sverige. Denna företagshändelse, som endast avser att utöka antalet utestående aktier till ett proportionerligt lägre pris, bidrar inte med någon förändring av företagets räkenskaper eller strategi och bör enligt tidigare teoretiker inte medföra någon reell förändring. Trots detta har överavkastning för aktier som genomfört split dokumenterats genom historien och har ifrågasatt den klassiska effektiva marknadshypotesen starka men även semistarka form. Utifrån tidigare studier och nyare, framarbetade teorier ifrån dessa har likviditetshypotesen och signaleringshypotesen formats som ett svar på frågan om varför en till synes icke kapitaliserande händelse skapar sådana rörelser hos en aktie. Med utgångspunkten i de tre ovan nämnda hypoteser samt den något modernare finansiella beteendevetskapen ämnar den aktuella studien att försöka förklara varför denna överkastning sker utifrån utvalda företagsrelaterade variabler.  Författarna har genom en eventstudie granskat och samlat in information om de valda oberoende variablerna: splitkvot, lönsamhet, omsättning, förändring av handelsvolym samt noterad lista på börsen hos företag som genomfört en split på minst 2:1 på Stockholmsbörsen under tidsspannet 2005-01-01 till 2019-12-31. Dessa kom att fungera som förklarande variabler till den abnormala överavkastning som sker på genomförandedagen. Denna information har samlats in under eventfönstrets fem dagar, två dagar före genomförandet av split till två dagar efter splittens genomförande. Utifrån 116 genomförda aktiesplittar har studien resulterat i bevis för att överavkastning, i genomsnitt, sker på genomförandedagen och håller i sig även under dagarna efter splitten.  Resultatet visade, med en signifikansnivå på 5% att de mindre listorna på Stockholmsbörsen, First North och Small Cap, har en positiv relation till överavkastning på genomförandedagen medan de övriga variablerna inte fick signifikant stöd i denna studie. I och med att utgångspunkten för studiens är att den effektiva marknadshypotesen inte är applicerbar ens på semistark nivå, i och med att överavkastning sker trots att informationen funnits tillgänglig, anser författarna att studien inte bestrider detta grundantagande. Studien bidrar även med kunskap om förklaringsvariabler som kan bidra till att överavkastning sker på den svenska marknaden. De fyra teoretiska ramverken kopplas i analysen till studiens resultat för att skapa ytterligare förståelse för ämnet och det studerade fenomenet.

Syfte: Undersökningens syfte är att få en förståelse i vilken omfattning privata investerare beaktar utomstående faktorer vid sina investeringsbeslut på aktiemarknaden. Studien har för avsikt att undersöka om verkligheten stämmer överens med teorin, därmed om människor är rationella vid sina beslut, och vilka faktorer som styr individens beslut vid aktiehandel.  Metod: Denna undersökning är en kvantitativ tvärsnittsstudie med ett deskriptivt förhållningssätt. Undersökningen grundar sig i en genomgripande studie av litteratur följt av en enkätundersökning. Slutsats: Resultatet från undersökningen visar att psykologiska faktorer samt information har en påtaglig effekt på privatpersoners investeringsbeslut. Vidare indikerar undersökningen att många privata investerare som använder sig främst av nyckeltal vid aktieanalys samt vid investering. / Purpose: The purpose of this study is to gain an understanding of the extent to which private investors take external factors into account when making their investment decisions in the stock market. The study intends to investigate whether reality is consistent with the theory, thus whether people are rational in their decisions, and what factors govern the individual's decisions in stock trading. Method: This study is a quantitative cross-sectional study with a descriptive approach. The survey is based on a comprehensive study of literature followed by a survey.  Conclusions: The results from the survey shows that psychological factors and information have a significant effect on private investment decisions. Furthermore, the survey indicates that many private investors use key figures in stock analysis and their investments.

Bakgrund: Kreditvärderingsinstituten har genom åren fått en del kritik. Under finanskrisen kring 2008 var en bidragande orsak till att kraschen blev så allvarlig på grund av felaktiga kreditvärderingar. Detta var dock endast möjligt på grund av att banker i stor utsträckning ignorerade riskerna med de felaktiga kreditbetygen, som de med hög sannolikhet var medvetna om. Med bakgrund som denna anser författarna att det är av intresse och nytta att granska huruvida kreditbedömningar på banker påverkar aktiekursen och på så sätt bolagsvärdet. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om kreditbetygsförändringar på de svenska storbankerna; Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank påverkar respektive banks aktiekurs. Ett delsyfte är att studera eventuell omfattning av denna påverkan på aktiekursen. Ett vidare delsyfte är att undersöka om det finns en skillnad i hur kreditbetygsförändringar påverkar aktiepriset hos de svenska storbankerna i hög- respektive lågkonjunktur. Metod: Denna kvantitativa studie grundas i en deduktiv ansats och hypoteser har utformats med hjälp av författarnas utvalda teorier: Effektiva marknadshypotesen (EMH), Agentteori och Signalteori. Studien har sedan genomförts i form av en eventstudie och det har uppmätts om det finns signifikanta avvikelser i aktiekursen vid publicerandet av en kreditbetygsförändring. Resultat: Resultatet i studien visar på att det finns signifikant påverkan på aktiekursen vid kreditbetygsnedgraderingar på eventdagen. Det påvisades även att lågkonjunktur var en bidragande faktor till aktieutvecklingen. Slutsats: Denna studie finner att kreditbetygsförändringar utgör en effekt på aktiekursen hos de svenska storbankerna. Det kan dock inte fastställas om det finns någon skillnad mellan upp- och nedgraderingar i denna studie. Resultatet visar istället på att lågkonjunktur är den bakomliggande orsaken till att aktiekursen påverkas signifikant. Resultatet tyder även på att aktiekursen har anpassat sig snabbare än i tidigare studier, vilket kan vara en följd av en mer digitaliserad marknad. / Background: Credit rating agencies have received a lot of criticism over the years. During the financial crisis, a contributing cause to why the crash became so serious was due to incorrect credit ratings. This was although only possible because banks generally ignored the risk in the incorrect credit ratings, which they with high probability knew of. With a background like this, the authors believe that it is of interest and benefit to examine whether credit assessments on banks affect the stock price and thus the company value. Purpose: The purpose of this study is to investigate whether credit rating changes on the major swedish banks; Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank affect each bank's stock price. One part of the purpose is to study the extent of this impact on the stock price. A further part of the purpose is to study if there is a difference in the effect credit rating changes have on the major swedish banks stock price in a economic expansion respective recession. Methodology: This quantitative study is based on a deductive approach and hypotheses have been designed using the authors' selected theories: The Effective Market Hypothesis (EMH), Agent Theory and Signal Theory. The study is then implemented in the form of an event study and it has been tested if there are any significant deviations in the stock price connected to the credit rating changes. Results: The result of the study indicates that there is significant effect on the stock price during the event day when a credit rating downgrade is announced. The results also show that recession is a contributing factor to the significant effect on the stock price. Conclusions: This study finds that changes of credit ratings constitute an effect on the stock price among the big Swedish banks. It can however not be established if there is a difference between up- and downgrades. The result indicates instead that recession is the contributing factor to the significant effect on the stock price. The results also indicate that the stock price has adjusted faster than in earlier studies, which can be an effect of a more digitized market.

Background: Investing in stocks seems to be more widespread than ever. The question is whether there are strategies that mean that investors systematically and over a longer period of time can generate excess returns. Proponents of the efficient market hypothesis believe that this is not possible as a higher return than the market is obtained only as a result of fortuity or a higher risk-taking. In contrast, there are those who believe that investment strategies, by exploiting market inefficiencies, can generate excess returns. This study examines whether this is possible by applying an investment strategy based on theoretically derived multiples. Purpose: The purpose of this study is to analyze whether an investment strategy based on theoretically derived multiples can generate excess returns by identifying mispricings in the Swedish stock market. Methodology: This study has been conducted with a quantitative research method and deductive approach to be able to achieve the purpose of the study. The study's measurement period extends from 2007-2022 and is limited to companies that have been listed on the OMX Stockholm Large Cap. During the measurement period, the investment strategy has been applied with three different investment horizons for the multiples P/E, P/BV, EV/EBITDA and EV/S. To examine the strategy's ability to generate excess returns, the return and risk of constructed portfolios have been analyzed in relation to OMXSPI. Result: The results of the study show that the strategy should be applied with a longer investment horizon. All portfolios with an investment horizon of one or three years have generated a higher return than the study's benchmark index. The strategy thus seems to be able to generate excess returns, even though the results indicate that it works better during periods of upturn in the market. As the proportion of shares developed in line with the forecast was over 50% for all multiples, the excess return also seems to be explained by the fact that the strategy works well for identifying mispricings.

Att finna den mest effektiva strategin för att maximera sin avkastning på aktiemarknaden har varit en fråga som har intresserat investerare i hundratals år. Denna studie avser att undersöka vilken av investeringsstrategierna, Gyllene korset eller Buy and hold som är mest lönsam under perioden 2004 - 2022 på Stockholmsbörsen för att dra slutsatser om marknadens effektivitet. Genom att mäta avkastningen av tio aktier från large-cap listan och tio aktier från mid-cap-listan visade studiens resultat att Buy and hold under perioden gav en högre genomsnittlig avkastning relativt Gyllene korset under parametrarna glidande medelvärde 50, 200. Detta ger stöd för den effektiva marknadshypotesen som säger att det inte går att få överavkastning genom teknisk analys. Studien finner dock stöd för att köpsignalen som gavs vid Gyllene korset skapade stora vinster, och att det snarare var en försenad säljsignal, dödskorset, som var huvudanledningen till att Buy and hold var överlägsen Gyllene korset-strategin. / Finding the most effective strategy to maximize returns in the stock market has been a question that has interested investors for hundreds of years. This study aims to see which of the investment strategies, Golden cross or Buy and hold that is most profitable during the period 2004 - 2022 on the Stockholm Stock Exchange to draw conclusions about the efficiency of the market. By measuring the return of ten stocks from the large-cap list and ten stocks from the mid-cap list, the study's results showed that during the period, Buy and hold gave a higher average return than the Golden cross under the parameters moving average 50, 200. This supports the efficient market hypothesis, which states that it is not possible to obtain excess returns through technical analysis. However, the study finds support that the buy signal given at the Golden cross created large returns, and that it was rather a delayed sell signal, the death cross, that was the reason why Buy and hold was superior to the Golden cross strategy.