Post earnings announcement drift (PEAD) är den första erkända avvikelsen mot den effektiva marknadshypotesen och innebär att aktier tenderar att utvecklas i samma riktning som en resultatöverraskning. Denna studie undersöker förekomsten av PEAD för små bolag på First North och Stockholmsbörsen under perioden 2016–2022. Studien har genomförts som två eventstudier där daglig avkastning för små bolag på First North och Stockholmsbörsen har undersökts efter publicering av kvartalsrapport. Vår studie finner att First North uppvisar omvänd drift för upp till 60 handelsdagar efter kvartalsrapporter, vilket innebär att aktiekurser tenderar att utvecklas i motsatt riktning som kursreaktionen vid resultatöverraskningen. Vi fann ingen signifikant PEAD på Stockholmsbörsen, varken PEAD eller omvänd drift. Resultaten tyder på att First North överreagerar i samband med resultatöverraskningar, vilket sedan följs av en priskorrigering i efterföljande period. Detta indikerar att små bolag på First North har mindre effektiv prissättning än bolag med motsvarande storlek på Stockholmsbörsen.

Denna studie syftar till att undersöka aktiemarknadens reaktion på tillkännagivande av VD-avgång för börsnoterade företag på Stockholmsbörsen, samt analyserar hur graden av ägarstruktur påverkar denna marknadsreaktion. Forskningsmetoden genomförs genom en eventstudie som baseras på ett urval av 181 tillkännagivanden av VD-avgångar, vilka sträcker sig över perioden 2013 till 2022. Resultatet visar på att tillkännagivanden av VD-avgångar har en negativ påverkan på aktiemarknaden, särskilt under eventdagen, med en signifikant negativ abnormal avkastning under eventfönstret (från 10 dagar före eventdagen till 10 dagar efter eventdagen). Vidare belyser studien genom regressionsanalys att graden av koncentrerat ägande inom företagen har ett positivt samband med marknadsreaktionen på en signifikansnivå om 15%, och därmed kan hypotesen inte accepteras.

Tidigare forskning har under sex decennier bevisat existensen av anomalin post-earnings-announcement drift (PEAD) som uppstår på finansmarknaden i samband med kvartalsrapporter. Denna anomali, vars existens indikerar en inkonsistens med EMH, visar att aktiepriser driftar i samma riktning som vinstöverraskningar i samband med publicering av finansiella rapporter. Vår studie undersöker huruvida denna anomali existerade på Stockholmsbörsen under åren 2010-2019. För att besvara frågeställningen undersöker vi 41 bolag som är noterade på OMX Stockholm genom en eventstudie innehållande 1640 kvartalsobservationer. Med hjälp av analytikerestimat delar vi in bolagen i portföljer om kvintiler. Setterberg (2011) som var den första att finna PEAD i Sverige fann drift för en innehavsperiod om 12 månader. Vi är istället intresserade av att undersöka kortsiktig avkastning och undersöker därför endast 60 handelsdagar. Studien finner inga belägg för att anomalin skulle ha funnits i Sverige under de studerade åren, eftersom icke signifikanta resultat uppnås för alla utom en portfölj. Resultatet indikerar att den svenska marknaden är mer effektiv än vad vi först trodde.

Relationen mellan fonders storlek och avkastning samt riskjusterade avkastning har länge varit ett debatterad områden inom dels den akademiska världen inom finans, men även inom finansbranschen i sig. För att mäta avkastning och riskjusterad avkastning så har finans – och fondbranschen utvecklat olika mått där det vanligaste måttet för avkastning är avkastningen efter förvaltningsavgifter (Nettoavkastning) och för riskjusterad avkastning har Sharpekvoten blivit standard (Avkastning justerat för volatilitet). Genom den ökade volatiliteten på finansiella marknader på senare år har intresset för aktiemarknaden och fondsparande ökat i Sverige där vikten av att välja rätt fonder har ökat genom att den ökade volatiliten ökar risken för att göra dåliga beslut.Denna studentuppsats ämnar att undersöka sambandet mellan aktivt förvaltade svenska aktiefonders fonders storlek och avkastning (Nettoavkastning) samt riskjusteradeavkastning (Sharpekvot) för att se om den konventionella teorin inom akademin och tidigare studiers resultat, om att fondstorlek har ett negativt samband med avkastning och riskjusterad avkastning, stämmer. Fonderna som undersöktes är som ovan nämnts aktivt förvaltade svenska aktiefonder, där det finns data på varje variabel som studien använder sig av. Tidsperioden som studeras är mars 2019 – mars 2024.För att studera sambandet mellan fonders storlek och avkastning samt riskjusterad avkastning så tar studien till en början sin utgångspunkt i tidigare studier inom ämnet. Genom observation av dessa studier tas de första regressionsmodellerna och hypotesernafram som testas genom regressionsanalyser. Studien har sedan efter de första regressionmodellerna kommit fram till slutgiltiga regressionsmodeller, där resultaten visar på ett signifikant svagt positivt samband mellan fonders storlek och avkastning samt riskjusterade avkastning.De redovisade resultaten har efter att analysen av regressionsmodellerna genomförts,analyserats från ett teoretiskt perspektiv jämfört med tidigare studier inom ämnet.Effektiva marknadshypotesen, småbolagseffekten och stordriftsfördelar har använts som bas för att analysera studiens resultat. För att även ge kunna utnyttja resultaten från studien utanför den akademiska världen, diskuterades de praktiska implikationerna av denna studie.

Purpose: The purpose of this paper is to examine if underlying psychological factors have an impact on shareholders' investment decisions and if forecasting quarterly reports have an impact on shareholders' investment decisions. Methods: The study combines an application of two different methods, survey and an event study. The purpose of the survey was to investigate if psychological factors interfere with shareholders' investment decisions. The Event study is designed to measure equity market reaction to the forecasts and if any changes occurred in the companies' share price. Theoretical: This study is based on established theories in the fields of behavioral finance, the efficient market hypothesis and the economic man. Conlusion: Underlying psychological factors have a certain impact on the shareholders' investment decisions. Both events study and survey, in particularly the part of the survey, which includes forecasts, showed that the shareholders are not affected by the forecasts published by market analysts.

Problem: Begreppet CSR har fått allt mer uppmärksamhet. Företagen tycks vara måna om att skydda sitt rykte och undvika händelser som kan skada deras bild som ett ”socialt ansvarsfullt företag”. Det råder i dagsläget ingen klarhet över hur pass allvarligt ett företag bestraffas av sina aktieägare när de missköter sitt sociala ansvar.  Syfte: Syftet med uppsatsen är att se hur den svenska finansiella marknaden reagerar på företag som missköter sitt sociala ansvar. Resultatet kan hjälpa företagen att ta ett mer välgrundad beslut kring resursfördelningen mellan vinstdrivande investeringar och CSR-drivna projekt. Resultatet kan även hjälpa investerare att på ett tydligare sätt kunna förutse vad som sker med deras aktier vid händelser som påverkar företagets CSR-image. Metod: En event studie kommer att utföras för att se om företagets aktie ger en abnormal avkastning. Publiceringen av noggrant utvalda händelser i någon av de tre tidningarna Expressen, Aftonbladet & Dagens Nyheter kommer att användas som händelsedatum. Ett t-test kommer att testa om den abnormala avkastningen kan bekräftas genom en dubbelsidig hypotesprövning. Slutsats: Nollhypotesen för de 30 utvalda händelserna kunde inte förkastas, vilket innebär att ingen signifikant abnormal avkastning uppstod vid publiceringen av nyheter som berörde företagens sociala misskötsel. Den finansiella marknaden reagerade alltså inte på sådana händelser. Slutsatsen blir därför att investerare är rationella aktörer som tycks ignorera händelser som inte berör företagets förmåga att skapa avkastning till dem.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka om det uppstår onormal avkastning för målföretagets aktieägare vid offentliggörandet av företagsförvärv på den svenska aktiemarknaden, samt att undersöka om den svenska aktiemarknaden är effektiv enligt den effektiva marknadshypotesen. Metod: I uppsatsen tillämpades en eventstudie för att studera den onormala avkastningen. Datainsamlingen har skett från Thomson Reuters Eikon, Orbis, Zephyr och Retriver. Studiens dataunderlag har analyserats och presenterats i figurer och tabeller. Resultatet bygger på hypotesprövning och signifikanstest av framräknade onormala avkastningar.  Resultat & slutsats: Resultatet visade att målföretagens aktieägare vid offentliggörandet av företagsförvärv i genomsnitt erhöll en hög positiv onormal avkastning under perioden 2011 till 2016, samt att den svenska aktiemarknaden var effektiv. Detta genomsnittliga värde var statistiskt signifikant på signifikansnivån 0,01 procent. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att undersöka ett längre tidsspann, vilket kan öka populationens storlek. Vidare forskning kan även undersöka om olika faktorer i företagsförvärvet kan förklara de erhållna onormala avkastningarna.  Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med relevant information till företagsledningar, finansanalytiker och företagsintressenter. Detta eftersom studiens resultat skapar förståelse för företagsförvärv i en svensk kontext och kan därför ligga till grund för beslutsfattande, värderingar och beräkningar av framtida företagsförvärv. / Aim: The aim of the study is to examine if the target company shareholders receive an abnormal return on the day of the announcement, on the Swedish stock market. The study also examines if the Swedish stock market is efficient according to the efficient market hypothesis. Method: The study was conducted according to the event study methodology. The data was collected from Thomson Reuters Eikon, Orbis, Zephyr and Retriever. The findings in the study was displayed and analysed in figures and tables. Hypothesis test and test of significance were used to investigate the aim of the study. Findings and conclusions: For the time period studied, 2011 to 2016, the target company shareholders on average received a high positive abnormal return on the day of the announcement, which was significant on the one percent level. The findings also indicates that the Swedish stock market is efficient according to the efficient market hypothesis. Suggestions for future research: One suggestion for future research could be to expand the time interval, which could increase the size of the population. Future research could also take the characteristics of the acquisition in consideration in an attempt to explain the abnormal returns found in this study.  Contribution of the thesis: This study’s findings are relevant for the chairmen of the board, finance analysts and corporate stakeholders. The findings in this study provides an understanding of the nature of acquisitions on the Swedish stock market, which can be used for decision making, evaluations and calculations of future acquisitions.

Bakgrund: Det finns olika investeringsstrategier som investerare kan använda sig av, att investera i låga multiplar är en strategi som har studerats väl. Genom att använda sig av låga multiplar kan investerare finna undervärderade bolag som på sikt genererar en överavkastning gentemot marknaden.  Syfte: Studiens syfte är att analysera hur väl P/E, P/B, P/S, EV/EBIT, EV/EBITDA och EV/S multiplarna skulle kunna appliceras som investeringsstrategi på Stockholmsbörsen. Vidare ämnar studien åt att analysera om det är möjligt att generera en högre avkastning än vad indexet OMXSPI har avkastat under tidsperioden 2008-2018. Metod: Studien använder sig av en kvantitativ forskningsstrategi där två portföljer för respektive multipel har sammanställts. Portföljerna viktas om årligen och både den verkliga och den ackumulerade avkastningen beräknas fram. Vidare utvärderas portföljerna enligt utvärderingsmåtten Sharpekvot, M^2, Treynorkvot och Jensens Alpha. Resultat: Investeringsstrategin är implementerbar för tre av sex multiplar. Låga P/B, EV/EBIT och EV/EBITDA genererade en överavkastning och slog både index samt respektive hög portfölj. Medan för de resterande multiplarna P/E, P/S och EV/S resulterade det i att investeringsstrategin inte är implementerbar. EV/S hade den högsta riskjusterade överavkastning och presterade bäst av samtliga sex multiplar. Studieresultatet för samtliga multiplar kan statistiskt säkerställas med en signifikansnivå på 5%. Den månatliga portföljavkastningen är inte slumpmässig, utan marknadsavkastningen har en viss påverkan. / Background: There are several investment strategies investors can use, where the strategy to invest in low multiples is well studied. By using low multiples investors can find undervalued companies to generate an excess return. Previous studies have been focusing on the P/E and EV/EBITDA- multiples, and not as much on other used multiples in relative valuation. Therefore an interest exists to also analyze multiples such as P/B, P/S, EV/EBIT and EV/S. Purpose: The study’s purpose is to analyze how well the multiples P/E, P/B, P/S, EV/EBIT, EV/EBITDA and EV/S can be applied as an investment strategy in the Stockholm Stock Exchange. Furthermore the study aim to analyze the possibility to generate a higher return than the index OMXSPI during the time period 2008-2018. Method: The study uses a quantitative research strategy, where two portfolios for each multiple has been created. The portfolio has been reinvested once a year, both the real and accumulated return was calculated. Also, the portfolios’ performance has been evaluated by adjusting it to risk by using the Sharpe ratio, M^2 , Treynor ratio and Jensen’s Alpha. Result: The investment strategy can be implemented for three of six multiples. The low P/B, EV/EBIT and EV/EBITDA generated a higher return than both index and their respective high portfolio. The other multiples P/E, P/S and EV/S cannot be used as an investment strategy. The high EV/S portfolio had the highest risk adjusted excess return meanwhile P/S had the highest accumulated return. The result of all multiples has been found to be statistically significant, therefore the market return has an effect on the portfolios’ monthly return.

Denna studie undersöker huruvida den faktiska avkastningen för ett flygbolags aktie skiljer sig från den förväntade avkastningen i samband med att ett av flygbolagets plan kraschar. För att undersöka förekomsten av abnormal avkastning genomförs en eventstudie där 71 flygplanskrascher mellan åren 1980 till och med 2018 undersöks. Resultatet visar att det förekommer en genomsnittlig kumulativ avvikelseavkastning på -4,65% dagen då kraschen sker inklusive nästkommande dag, vilken är statistiskt signifikant på 1%. Vidare har antalet dödsfall som en flygplanskrasch orsakar en statistiskt signifikant påverkan på sambandet med styrkan 1%, där fler dödsfall resulterar i en större negativ kumulativ abnormal avkastning.

This paper uses a fundamental investment strategy model developed by Piotroski (2000), called F_SCORE. The model uses accounting-based ratios applied for portfolios of high book-to-market firms. The aim of the study is to test the model for the US stock market during the years 1998-2015, as well as to develop it. The first test uses the original model during the specified time period. The next step is to develop the model by using correlations between each of the signals and future returns that Piotroski (2000) has proven to exist. The test showed that the F_SCORE outperforms the market during the time period. In the developed model the return can be increased even further. The result shows that the market adjusted return can be increased by an average of 24.7 % annually. The developed model thereby generates a better market adjusted return than Piotroski's original model. / Följande examensarbete använder en fundamental investeringsstrategi framtagen av Piotroski (2000) som benämns F_SCORE. Strategin har sin utgångspunkt i finansiella rapporter gällande företag med höga book-to-market. Syftet med studien är att testa modellen för den amerikanska marknaden under åren 1998–2015, samt utveckla den. Det första testet använder ursprungsmodellen under den angivna tidsperioden. I nästa steg utvecklas modellen genom att hänsyn tas till respektive nyckeltals korrelation med avkastning som Piotroski (2000) visat existerar. Testet visade att F_SCORE överträffar marknaden under den valda tidsperioden. I den utvecklade modellen gick det att öka avkastningen ytterligare. Resultatet visar att det går att öka den marknadsjusterade avkastningen med i genomsnitt 24,7 % per år. Den utvecklade modellen genererar därmed en bättre marknadsjusterad avkastning än Piotroskis originalmodell.