Sammanfattning Uppsatsens titel: 2013 – Året det vårades för blankning Datum: 2013-05-21 Uppsats nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi (61-90 hp) Författare: Erik Alvarado och Billy BengtssonHandledare: Sven-Ola CarlssonExaminator: Marita Blomkvist Nyckelord: Blankning, Förbud, Regleringar, Effektiva marknadsteorin, Behavioral finance, Strategi Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att förstå och analysera hur mäklarna samtförvaltare på svenska finansiella institut arbetar med blankning gentemotsina kunder idag. Problemformulering: Hur arbetar mäklare och förvaltare på svenska finansiella institut medblankningsaffärer åt sina kunder?Metod: Metodvalet föll på en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Den datasom utgör empirin har samlats in genom besöks- och telefonintervjuer. Teori: I november 2012 valde regeringen att gå EU:s linje och börja följa derasförordning angående regleringar mot blankning. Detta ställer krav på attFinansinspektionen publicerar gårdagen genomförda blankningsaffärermorgonen efter. Något som lett till en mediedebatt kring att intresset förblankning kan öka, då investerare nu kan ta rygg på andra blankare.Blankning kan vara ett populärt investeringsalternativ utifrån ett flertalstrategier medan anledningarna till att blanka kan vara många. Antingen blankar investerare utifrån rationella värderingar och tillgången på informationsom finns på en effektiv marknad. Vidare kan du utgå ifrån känsloinpulser,något som kan kopplas till behavioral finance-perspektivet. Empiri: Primärdata har samlats in från fyra svenska finansiella institut: AvanzaBank, Handelsbanken, Skandinaviska Enskilda Banken och Simplicity AB. Resultat: Intresset för blankning bland de finansiella institutens kunder är relativtsvalt, något som främst beror på en lång teknisk process och höga kostnader.En slutsats som ligger helt i linje med den ledande teorin kring regleringaroch förbud mot blankning, nämligen Diamond-Verrecchia hypothesis. / Abstract Title: 2013 – Sweden, it’s time for short-selling! Date: 2013-05-21 Level: Bachelor Thesis in Business Administration (61-90 hp) Authors: Erik Alvarado and Billy BengtssonAdvisor: Sven-Ola CarlssonExaminer: Marita Blomkvist Keywords: Short-selling, Ban, Regulations, Efficient-market hypothesis, Behavioralfinance, Strategy Purpose: Our purpose with the thesis is to understand and analyze how brokers andequity managers in Swedish financial institutions working with shortsellingtowards their customers.Research question: How do brokers and equity managers at Swedish financial institutionswork with short-selling for their customers? Methodology: The thesis is based on a qualitative methodology with an inductive approach.The primary data has been collected through face-to-face interviewsas well over telephone. Theory: Since November 2012 the Swedish government is following the currentEU regulation against short-selling. The EU regulation requires that completedshort sales are published the next day on the Swedish comparison tothe U.S: Securities and Exchange Commission (SEC), Finansinspektionen.The new regulation his risen a debate in media, since investors now canfollow the published short sales. Short-selling can be a popular alternativefor investors, since there are many strategies that are including shortselling.However, the reasons for investors to short-sell can be many. Either the investors’ decision is rationally based on the available informationon the efficient market or they base their decisions on feeling. Financialdecision based on feelings can be explained by behavioral finance. Empiric: The primary data representing the empirical framework has been collectedfrom four Swedish financial institutions: Avanza Bank, Handelsbanken,Skandinaviska Enskilda Banken and Simplicity AB. Result: At the moment short-selling is not the most popular choice for investorswho are interested in going short. The short-selling process is at the momenttechnical difficult and costly for the investors and financial institutions.The result is in line with the leading theory of short-selling regulations,the Diamond-Verrecchia hypothesis.

Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av finansiella rapporter genom att studera aktiekursens reaktion på Stockholmsbörsen för tidpunkten när företags finansiella rapporter blir offentliga. Detta bryts ned i två delsyften; Skapar årsrapporter synbara reaktioner på svenska aktiemarknaden OMX vid tidpunkten för offentlighetsdatumet? samt följer reaktionerna på svenska aktiemarknaden årsrapporternas status? Metod: Undersökningen är uppdelad i två delar. Den första utgörs av en nyckeltalsanalys, på 81 finansiella rapporter mellan åren 1991-2009, för att fastställa rapporternas status och den senare är en eventstudie som behandlar aktieutvecklingen vid offentlighetsdatumet för rapporterna. Undersökningen har en kvantitativ ansats där empirin består av sekundärdata i form av årsredovisningar, delårsrapporter och börskursindex. Teori: Rapporten bygger på hypotesen om effektiva marknader, signalteorin samt teorin om insiderinformation. Empiri: Utav 81 undersökta rapporter var 32 stycken starka, 27 stycken svaga, och 22 stycken neutrala.  Alla rapporters eventfönster för offentliggörandet gav antingen ett positivt eller negativt AAR. Åren 1991, -99, -07, -08 och -09 fick ett positivt AAR medan åren 1992, -93, -00 och -01 fick ett negativt AAR. Varje status AAR blev 0,123 för de starka, -0,124 för de svaga och 0,011 för de neutrala. Analys/Slutsats Då en rapport offentliggörs kan en reaktion på aktiemarknaden generellt urskiljas. I majoriteten av fallen har rapporten medfört svagt positiva priseffekter vid offentliggörandet av en stark rapport, svagt negativa effekter vid en svag rapport och ingen signifikant reaktion vid en neutral rapport som inte bringar några större nyheter. Det finns dock inget statistiskt samband mellan marknadsreaktionen och rapportens status vid en korrelationsanalys. Detta kan bero på att antalet studieobjekten kan ha varit för få och avvikelserna har därmed fått ett stort inflytande på det totala resultatet. På det hela taget motsäger sig inte studien den effektiva marknadshypotesen, det skapas reaktioner av olika storlek vid offentliggörandet men för att kunna fastställa ett säkert samband mellan status och reaktioner krävs en djupare och bredare undersökning. / Purpose: The aim of this study is to investigate the significance of financial reports through stock market reactions when financial reports become public. This is broken down into two part purposes; do annual reports create reactions on the Swedish stock market OMX for the date of public enunciation? and does the reaction on the Swedish stock market follow the nature of the financial report? Methods: The study has two methodological aspects. The first one consists of a ratio analysis, of 81 financial reports between 1991-2009, in order to determine the report's status. The second one is an event study that deals with share developments for the time of annual reports public enunciation. The study has a quantitative approach where the empirical data consists of information from annual reports, interim reports and share price index. Theoretical: This paper relies on the efficient market hypothesis, signal theory and the theory perspectives of insider information. Empirical: Out of 81 examined annual reports 32 had a strong approach, 27 had weak and 22 had neutral. All the reports event windows for time of public enunciation had either a positive or negative AAR. The years 1991, -99, -07, -08 and -09 had a positive AAR while the years 1992, -93, -00 and -01 had a negative AAR. Every natures AAR become, 0,123 for the strong, -0,124 for the weak and 0,011 for the neutral. Conclusion When a financial report is published and becomes available to stakeholders a reaction on the stock market tends to occur. In the majority of cases the report provides positive reactions on the stock market when the underlying report is of a strong nature, negative reactions when the report is weak and no significant reaction when it is neutral. There is, however, no immediate correlation between the market reaction and the nature of the report.  This may be due to the number of research objects that can have been too few and there for have gotten an excessive influence on the overall result. Overall, the study does not contradict the efficient market hypothesis, reactions do accrue but to determine the correlation between the nature of the report and the effects on stock direction it require a deeper and wider study then this.

Background: Achieving an abnormal return on your investment is something investors are trying to achieve. A lot of attempts have been made to try and find an investment strategy that always generates abnormal returns, although none has been proven to be absolute. Efficient Market Hypothesis (EMH) proponents argue that when it comes to public available information, one could not get an abnormal advantage of this information. Behavioural Finance (BF) proponents however argue that there may still be possible for this due to human psychology. For markets to have the best possibilities for being efficient, it must be a large and competitive market where information transfers rapidly. When analysing aspects necessary for earning abnormal return for outsiders, there are indications that these aspects does exist and it might be profitable to mimic the insiders operating in the Swedish large-cap bank sector. The large-cap bank sector contains of Svenska Handelsbanken (SHB), Nordea, Swedbank and Skandinaviska Enskilda Banken (SEB). Purpose: The purpose of this thesis is to explore whether there exist an opportunity in the Swedish bank sector for outsiders to earn abnormal return based on insiders’ transactions. In the process an indirect test will be made to see if the semi-strong form of efficiency holds for the Swedish bank sector. Method: Observing the movements on the market when the information about insider trading becomes public. The results are tested for both statistical significance and economical significance. Conclusion: The purpose of this study was to try and determine whether or not outsiders could mimic the insider’s transactions in order to earn abnormal return in the Swedish bank sector. However, based on this study this seems not to be possible in the overall sector. The signs that indicated that this would be possible for the Swedish large-cap banks turned out to be false. The result that showed statistical difference from zero was negative and it was therefore concluded that the insider did not predict the future very well. This leads to the conclusion that there are stronger factors than the sign of insiders’ transactions determine the future stock price. Since the insiders could not predict the future stock prices, any attempt from outsiders to try to exploit their information would not be beneficial. This resulted in the BF assumptions of under- and overreaction in the price did not occur in this study and instead the results turned out to be in line with the EMH description of semi-strong markets. / Bakgrund: Att uppnå överavkastning på sin investering är något investerare ständigt försöker uppnå. Många försök har gjorts för att försöka hitta en investeringsstrategi som alltid genererar överavkastningen, dock har inga gjorts som visat sig vara kontinuerliga. Den Effektiva Marknads Hypotesens förespråkare hävdar att när det gäller offentligt tillgänglig information kan man inte få onormal fördel av detta. Dock hävdar förespråkare för Behavioural Finance att detta fortfarande kan vara möjligt och att detta beror delvis på mänsklig psykologi. För att marknader ska ha de bästa möjligheterna för att vara effektiv, måste de vara stora och konkurrenskraftiga där information överförs snabbt. När man analyserar vissa aspekter som är nödvändiga för att tjäna överavkastningen för utomstående, verkar det finnas tecken på att detta skulle kunna vara möjligt genom att imitera insynshandel i den Svenska large-cap bank sektorn. Sektorn består av Handelsbanken (SHB), Nordea, Swedbank och Skandinaviska Enskilda Banken (SEB). Syfte: Är att undersöka om det finns en möjlighet för utomstående att få överavkastningen baserad på insynspersonernas transaktioner. I processen görs ett indirekt test för att se om den Svenska banksektorn uppnår semi-stark effektivitet. Metod: Observera rörelserna på marknaden när information om insynshandel blev allmänt. Resultatet testas för både statistisk och ekonomisk signifikans. Slutsats: Syftet med denna studie var att försöka avgöra huruvida utomstående kunde imitera insynspersonernas transaktioner för att tjäna onormal avkastning i den Svenska banksektorn. Baserat på denna studie verkar detta inte vara möjligt i den totala sektorn. De tecken som indikerade att detta skulle vara möjligt för visade sig vara falskt. Resultatet som visade statistisk skillnad från noll var negativt och därför drogs slutsatsen att insynspersonerna inte kunde förutsäga framtiden särskilt väl. Detta leder till slutsatsen att det finns starkare faktorer än insynspersoners transaktioner som avgör framtida aktiekurser. Eftersom insynspersoner inte kunde förutse de framtida aktiekurserna, skulle varje försök från en utomstående att försöka utnyttja detta inte vara fördelaktigt. Detta resulterade i fenomenet av under- och överreaktioner som BF förespråkade, inte förekom i denna studie. Istället visade resultatet sig vara i linje med EMH beskrivningen av semi-starka marknader.

Syfte: Syftet med studien är att förstå vilka orsaker som kan förklara svenska aktieinvesterares irrationalitet med hänsyn till deras informationsbearbetning.  Metod: Undersökningen är genomförd av en kvantitativ forskningsmetod med inslag av kvalitativa aspekter i form av webbaserade enkäter. Enkäten är prestrukturerad då de flesta undersökningsfrågor är stängda men består även av öppna svarsalternativ. Enkäten publicerades på olika aktieforum samt sociala nätverk där studiens urval består av de medlemmar som valde att delta i undersökningen.   Teori: Behavioral Finance ställs mot den effektiva marknadshypotesen och ligger till grund för undersökningen. Overconfidence, Herd Behavior och Egocentricity är de tre psykologiska faktorerna som studeras inom Behavioral Finance.  Slutsats: Slutsatsen för Overconfidence är att män har mer övertro än kvinnor och anledningen till detta förklaras av deras bakgrund. Studien visar att orsakerna till förekomsten av Herd Behavior är bland annat att investerare säljer sina aktier när deras omgivning gör det, till följd av rädslan att deras omgivning vet något de inte vet samt att de inte vill hamna i en sämre sits om aktien går ner. Anledningen till att Egocentricity uppstår hos aktieinvesterare förklaras av att aktien de äger får ett högre värde hos deras sinnen, vilket gör att priset på aktien sällan känns tillfredsställande. Investerare agerar dessutom annorlunda beroende på vilka informationskällor de använder samt hur mycket tid de lägger ner på information. / Purpose: The purpose of this study is to understand the reasons that can explain Swedish stock investors irrationality with consideration to their information processing.  Method: The survey was conducted using a quantitative research method with elements of qualitative aspects in form of web-based questionnaire. The survey was prestructured with closed survey questions, but also consists of open answers. The questionnaire was published on various websites for stock investors and social networks where the study sample consists of the members who chose to participate in the survey.   Theory: Behavioral Finance contradicts The Efficient Market Hypothesis and sets the basis for this survey. Overconfidence, Herd Behavior and Egocentricity are the three psychological factors studied in Behavioral Finance.  Conclusion: The conclusion of Overconfidence is that men are more overconfident than women, and the reason for this is explained by their backgrounds. The study shows that the causes for the occurrence of Herd Behavior include that investors sell their stocks when their surroundings do it, because of the fear that their surroundings knows something they don’t and they do not want to end up in a worse seat if the stock goes down. The reasons that Egocentricity occurs is explained by the stock they own gets a higher value in their minds, making the price of the stock rarely feeling satisfying. Investors also acts differently depending on which sources of information they use and how much time they devote to information.

Bakgrund: Aktierekommendationer är vanligt förekommande i finansiell media samtidigt som teorier säger att man inte systematiskt kan över- eller undervärdera en aktie. Trots detta visar studier att finansmarknaden influeras av aktierekommendationer då handeln ökar efter en annonsering, vilket innebär att de finansiella kunskaperna en student har lärt sig under sin utbildning inte påverkar lika starkt när den sedan väljer att följa en aktierekommendation. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar ekonomistudenters uppfattning av aktierekommendationer och hur stor påverkan valet av utbildningslinje har för hur studenten bedömer aktierekommendationer. Referensram: Referensramen kommer ge en förförståelse samt behandla de teorier som är väsentliga för att utreda studien. Referensramen innefattar prisbildning, EMH, behavioural finance, risk, kulturella influenser, utbildningens influenser och skolornas bakgrund. Metod: För att bäst kunna besvara och undersöka syftet genomförs studien som en förklarande surveyundersökning med en kvantitativ ansats. Undersökningen utförs genom en elektronisk enkät som skickas ut till studenter. Empiri: Det empiriska materialet består av enkätsvar från studenter från fyra olika ekonomiska utbildningslinjer som bearbetats med stistiska metoder. Slutsats: Valet av utbildningslinje påverkar studentens uppfattning om aktierekommendationer. De faktorer som påverkar är tron på den effektiva marknadshypotesen, studentens finansiella intresse, kön, riskbenägenhet, teoretisk kunskap samt kultur. Dessa faktorer påverkar utbildningslinjerna olika starkt. / Background: Share price recommendations are a common feature in the financial media. At the same time the financial theories argue that an asset can't systematically be over- or under valued. In spite of this, former studies show that share price recommendations do influence the financial market since the trade increases after an announcement. This means that the financial knowledge the student obtain during its education won’t matter when he or she chooses to follow a share price recommendation. Purpose: The purpose of this study is to investigate which factors influence students’ opinions about share price recommendations, and how big effect the students’ business education has on that opinion. Theory: The frame of reference will give the reader a deeper knowledge beyond the theory and also theoretical perspectives essential for analysing the study. The frame of reference will consist of asset pricing, the effective market hypothesis, behavioural finance, cultural influences, educational influences as well as the schools backgrounds. Methodology: For best being able to answer to the purpose of this study, an explanatory survey investigation with a quantitative method is being made. The study will be investigated through an electronic questionnaire that will be sent to students. Empirical findings: The empirical material consits of the answers of students from four different business educations. Conclusions: The business educations affect the students’ opinion about share price recommendations in differing ways. The influencing factors are whether the student believes in effective market hypothesis, the students’ personal interest in finance, gender, risk appetite, theoretical knowledge, and culture.

Inledning: Inom finansmarknaden där en handelsplats för värdepapper finns är IPO ett omtalat ämne. Fascinationen ligger vid introduktionen av ett företag på börsen som tidigare varit privatägd och dess avkastning på aktien. Vidare är prissättningen på aktierna och timingen för en notering intressanta aspekter som har studerats sedan många år tillbaka. I denna uppsats ska det undersökas hur aktiepriserna för de noterade bolag har utvecklats vid olika ekonomiska tillväxter. Syfte: Syftet är att undersöka om det ekonomiska läget påverkar aktiekursernas utfall vid en notering samt hur dessa utvecklas på noteringsdagen och 30 dagar efter noteringen. Metod: Genom beräkningar av introduktionspriserna i jämförelse med stängningskurserna på noteringsdagen och 30 dagar efter noteringen får man fram aktiekursernas utveckling. Teoretisk referensram: Den effektiva marknadshypotesen och signalteorin Resultat: Undersökningens resultat visade på att skillnaden i aktiernas avkastning mellan företag som noterat sig under en hög respektive låg ekonomisk tillväxt var mycket liten. Företagen som hade noterat sig under en hög ekonomisk tillväxt hade endast 0,1 % högre avkastning än de företag som noterade sig under en låg ekonomisk tillväxt. Detta tyder på att det ekonomiska läget inte påverkar noteringar avsevärt. / Introduction: Within the financial market where there is a trading place for securities, IPO is a well discussed topic. The fascination lies on the introduction of a company on the stock market that was earlier privately-owned and its return on the share. Furthermore the pricing of the shares and the timing for listings are interesting aspects that have been studied many years back. Hence, this essay will examine how the share prices for the listing companies have developed through different economic growth. Purpose: The purpose is to examine if the economic situation affects the share prices outcome during a listing and moreover, to see how they have developed on the listing day and 30 days after the listing. Method: By comparing the calculations of the introduction prices to the closing prices on the listing day and 30 days after the listing, this essay will examine the share prices development that occurs. Theoretical framework: The efficient market hypothesis and the signaling theory. Results: The results of the examination showed that the difference between companies is very small, regardless of the economic growth at the time they got listed. Companies that got listed during a higher economic growth had only a 0.1 % higher return than companies that got listed during a lower economic growth, which suggests that the economic situation does not affect the listings significantly.

Bakgrund: Finns det verkligen en investeringsstrategi som ger en garanterad överavkastning och som skulle kunna innebära att efterfrågan på de tjänster som professionella kapitalförvaltare tillhandahåller försvinner? Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka huruvida det går att generera överavkastning på Stockholmsbörsen genom att investera i en portfölj enbart innehållande aktier med låga P/Etal. Frågan är alltså om det existerar det någon så kallad P/E-talseffekt? Genomförande: P/E-talseffekten testades genom att vi för var och en av våra 28 perioder fr.o.m. 1991 t.o.m.2004 skapade två portföljer där den ena innehöll aktier med de femton lägsta P/E-talen på Stockholmsbörsen och den andra innehöll aktier med höga P/E-tal. Den låga P/E-talsportföljen riskjusterade avkastning jämfördes sedan med den höga P/Etalsportföljens. En jämförelse gjordes även med den riskjusterade avkastningen för AFGX och SIXRX. Slutsats: Vi har efter att noggrant analyserat våra resultat kunnat fastställa med 95 procent sannolikhet att det sett till hela vår undersökningsperiod, fr.o.m. 1991 t.o.m. 2004, inte går att påvisa en P/E-talseffekt på Stockholmsbörsen. Ser vi däremot enbart till perioderna efter ITbubblan, hösten 2000 till hösten 2003, kan vi med hjälp av våra resultat konstatera att det under denna period var möjligt att erhålla en överavkastning genom att investera i aktier med låga P/E-tal. / Background: Is there an investment strategy that yields a guaranteed abnormal return and that could imply that the demand for the services provided by professional capital managers would disappear? Purpose: The purpose with this thesis is to examine whether it is possible to generate an abnormal return at the Stockholm Stock Exchange by investing in a portfolio that only contains stocks with low P/E ratios. The question is consequently if there exists a so called P/E effect. Implementation: We tested the P/E effect by creating two portfolios for each of our 28 periods from the beginning of 1991 until the end of 2004. The first portfolio included stocks with the fifteen lowest P/E ratios on the Stockholm Stock Exchange and the other portfolio included stocks with high P/E ratios. The risk adjusted return of the low P/E ratio portfolio was then compared to that of the high P/E ratio portfolio. A comparison was also made with the risk adjusted return from AFGX and SIXRX. Conclusion: We can, after a thorough analysis of our results, with 95 per cent probability say that a P/E effect didn’t existed on the Stockholm Stock Exchange if we look at our entire research period from the beginning of 1991 until the end of 2004. We can however say that it was possible to generate an abnormal return by investing in stocks with low P/E ratios, if we look solely at the periods after the IT bubble, fall 2000 until fall 2003.

Under de senaste åren har det gjorts flertalet ansatser till att skapa etiska koder som ska bidra till att öka det etiska handlandet i organisationer. Etik kan kommuniceras och tolkas på olika sätt, och forskningslitteraturen har beskrivit olika perspektiv och förklaringar till varför medarbetarnas förhållningssätt till ett företags etiska riktlinjer är som det är. Tidigare forskning inom frikopplingsteorin har i stor utsträckning åskådliggjort både orsaker och konsekvenser av frikoppling på organisationsnivå. Men det finns en brist på forskning som undersöker hur enskilda organisationsmedlemmars förhållningsätt påverkar frikopplingen. Det deskriptiva syftet är att undersöka skillnader mellan bankers etiska riktlinjer och medarbetarnas förhållningssätt. Det teoretiska syftet med uppsatsen är att identifiera möjliga förklaringar till varför förhållningssättet är som det är. Undersökningen har en kvalitativ kundskapsansats där insamlad data består av primär data ifrån intervjuer och sekundär data ifrån bankernas etiska riktlinjer. Empirin visar på att det finns skillnader i de anställdas förhållningssätt till de etiska riktlinjerna, och resultaten visar att det förekommer frikoppling i alla tre banker. De skillnader som studien påvisar är att medarbetarnas förhållningssätt till de etiska riktlinjerna skiljer sig beroende på de etiska riktlinjernas struktur. Olika perspektiv på strukturen ger olika faktorer som påverkar de anställdas förhållningssätt och ger en frikoppling mellan handling och de etiska riktlinjerna. Studien har begränsningar då resultatet inte kan generaliseras, detta på grund av att forskningsmetoden är en kvalitativ fallstudie samt att urvalet av respondenter är relativt lågt. Tidigare forskning inom frikopplingsteori har fokuserat på hur organisationen väljer att frikoppla struktur och handling, medan vår studie beskriver hur frikoppling uppstår på mikronivå, individnivå där de anställda frikopplar de etiska riktlinjerna olika beroende på riktlinjens struktur. Detta förklarar den variation som finns i frikopplingen och som ger olika orsaker till att frikoppling sker. Vi har i denna studie visat på att tidigare forskning med motstridiga studier har haft rätt i sina argument, men att detta beror på i vilken struktur av de etiska riktlinjer som studierna applicerats på. / In recent years, several efforts have been made to create ethical codes that will help to increase ethical behavior in organizations. Ethics can be communicated and interpreted differently and previously research literature has described different perspectives and explanations as to why employees' approach to corporate ethical guidelines is as it is. Previous research in decoupling theory has largely given significant light on both causes and results of decoupling at the organization level, but there is a lack of research that investigates individual organizational members and how their approaches affect the decoupling. The descriptive purpose is to study differences between banks' ethical guidelines and employee approaches. The theoretical purpose of the paper is to identify possible explanations as to why the attitude is as it is. The research method of the study has a qualitative approach where data consists of primary data from interviews and secondary data from the banks' ethical guidelines. The empirical data shows that there are differences in employee approach to the ethical guidelines, and the results show that there are decoupling in all three banks. The differences that the study shows is that employees' approach to the ethical guidelines differs depending on the structure of ethical guidelines. Different perspectives on the structure provide different factors that affect employee approaches and provide a decoupling between action and the ethical guidelines. The study has limitations as the result cannot be generalized, due to the fact that the research method is a qualitative case study and that the sample of respondents is relatively low. Previous research in decoupling theory has focused on how the organization chooses to decouple structure and action while our study describes how decoupling occurs at the micro level, individual level, where employees decouple the ethical guidelines depending on the structure of the guideline. This explains the variation in the decoupling and the causes for decoupling. We have shown in this study that previous research with contradictory studies is all right in their arguments but which of the study that can be applied depends on the structure of the ethical guidelines that the studies apply to.

Aktiemarknaden har en mängd olika teorier som förklarar hur människor agerar och hur de grundar sina beslut, de valda teorierna i studien är portföljteorin, den effektiva marknadshypotesen (EMH), beteendeekonomi, beteendeportföljteori och den adaptiva marknadshypotesen (AMH). De valda teorierna förklarar samma områden men på olika sätt, portföljteorin och EMH som säger att marknaden är effektiv och att människor är rationella. Beteendeekonomi, beteendeportföljteorin (BPT) och AMH säger istället att människor inte är rationella utan att de är normala; investerare har olika bias och agerar utifrån sina egna bedömningar. AMH skiljer sig något från beteendeekonomi och beteendeportföljteorin, men det de har gemensamt är att de förklarar investerares agerande med bland annat psykologi och beteendemönster. Syftet med studien är att undersöka hur investerare agerar, hur mycket de diversifierar och hur riskbenägna de är, sedan jämföra resultatet med vad de olika teorierna inom aktiemarknaden säger, för att kunna dra slutsatser om investerarnas agerande. Studien använder sig av tvärsnittsdesign i form av en enkät för att samla in kvantitativ data. Herfindahl-Hirscher index (HHI) kommer att användas för att mäta koncentrationen (diversifieringen) i respektive respondents portfölj. För att kunna göra regressionsanalyser och leta efter samband behövs information om vem respondenten är och hur hans/hennes bakgrund ser ut. Det är 287 respondenter som har lämnat fullständiga svar på enkäten och är underlaget för studiens empiriska resultat. Studiens resultat jämförs med vad teorierna säger om diversifiering, riskbenägenhet och självsäkerhet (overconfidence). Slutsatserna som studien kommer fram till är att de investerare som är mest självsäkra är de som är aktieägare, har studerat ekonomi, arbetar på bank och de som hellre köper aktier själv, samt att män tenderar att vara mer självsäkra än kvinnor. Ju självsäkrare investeraren är desto mer riskbenägen är han/hon, de som arbetar på bank och/eller är aktieägare är de som är mest riskbenägna. De som diversifierar mest är yngre investerare och de som studerat ekonomi, är aktieägare och/eller föredrar att handla aktier själva, vilket betyder att ju mer relevant kunskap och erfarenhet investerare har om aktier desto mer diversifierar de. Det har inte gjorts någon slutsats om vilken teori som förklarar investerarnas agerande på bästa sätt, då resultatet har kopplats och förklarats av de flesta teorierna som omfattas av studien. / The stock market has a variety of theories that explains how people act and how they base their decisions. The chosen theories in the study are portfolio theory, the efficient market hypothesis (EMH), behavioral finance, behavioral portfolio theory and the adaptive market hypothesis (AMH). The study uses cross-sectional design in the form of a survey to collect quantitative data. The purpose of the paper is to examine how investors act, how much they diversify and how risk averse they are, and then the results are compared with the theories of this thesis. The conclusions drawn by the study are that investors who own stocks are the ones that are the most confident, have studied economics, work at banks and those who prefer to buy stocks themselves, and that men tend to be more confident than women. Those who diversify most are younger investors, those who study economics, are shareholders and/or prefer to trade shares themselves, which means that the more relevant knowledge and experience investors have about stocks, the more they diversify. It has not been decided which theory best explains how investors act; most theories are rather used to clarify the results.

En ständigt föränderlig omgivning, påverkad av globalisering, konkurrens och nya trender fostrar en komplexitet som flertalet forskare hävdar kräva ett ökat fokus på teamarbete (McDonough, 2000; Sheard & Kakabadse, 2002). Därutöver skriver Cannon-Bowers och Bowers (2011) att intresset för team och hur de fungerar vuxit dramatiskt sedan början av 1900-talet. Inte minst tros pressen från en global ekonomi ligga bakom det ökade intresset, tillsammans med behovet av att optimera användandet av team inom organisationer världen över. Trots att teameffektivitet tycks ligga i de flestas intresse, verkar litteraturen på området inte hänga med i omvärldens förändring. Vi anser att diskrepansen mellan teori och praktik ger upphov till barriärer som hindrar utvecklingen av effektiva team. Syftet med denna studie har således varit att öka förståelsen för de barriärer som hindrar utvecklingen av effektiva team inom en svensk verksamhet. Vår studie har en kvalitativ ansats där nio semistrukturerade intervjuer genomförts med medarbetare från ett team på IKEA of Sweden AB. Våra resultat visar att det finns tydliga barriärer mellan utvecklingen av effektiva team, teorin och praktiken. Med grund i vår undersökning har vi kunnat identifiera de tre följande barriärerna: ledarskap, kommunikation och tillhörighet (LKT). Barriärerna får sina uttryck i olika konsekvenser där den övergripande konsekvensen är förhindrandet av utvecklingen av effektiva team, andra konsekvenser yttrar sig på såväl team- som på individnivå. Vidare har vi funnit att barriärerna (LKT) även kan agera möjliggörare för utvecklingen av effektiva team. Såväl litteraturen som praktiken bör således lägga ett större fokus på att implementera, utveckla och förstärka de tre identifierade faktorerna (LKT). Slutligen anser vi att det behöver utföras mer empiriskt grundad forskning och teoribildning som tar hänsyn till omvärldens förändringar för att finna fler åtgärder för att hantera de identifierade barriärerna. / A constantly changing environment, influenced by globalization, competition and new trends, fosters a complexity that most researchers claim to require an increased focus on teamwork (McDonough, 2000; Sheard & Kakabadse, 2002). In addition, Cannon-Bowers and Bowers (2011) write that the interest in teams and how they function has grown dramatically since the early 1900s. The pressure from a global economy is believed to be a cause of the increased interest, along with the need to optimize the use of teams within organizations worldwide. Although organizations and people are taking an increased interest in team effectiveness it seems as if the literature within the field is not keeping up. We believe that the discrepancy between theory and practice creates barriers that impede the development of effective teams. The purpose of this study has been to increase the understanding of the barriers that prevent the development of effective teams in a Swedish context. Our study is based on a qualitative research method by which nine semi-structured interviews have been carried out together with members from a team at IKEA of Sweden AB. Our results show that there are distinct barriers between the development of effective teams, theory and practice. Based on our research we have been able to identify the following three barriers: leadership, communication and a sense of belonging (LCB). The overall consequence caused by the barriers is the impediment to the development of effective teams, other consequences include effects on teams and individuals of the teams. Furthermore, we have found that the barriers (LCB) could act as facilitators for the development of effective teams. Both literature and practice should thus place a greater emphasis on implementing, developing and strengthening the three identified factors (LCB). Finally, we argue that more empirically based research, that is taking a constantly changing environment into account, has to be carried out. Hopefully that would result in more measures to deal with the identified barriers.