Nya byggnader konstrueras och uppförs dagligen i Sverige. Då utvecklingen går framåt blir personer mer specificerade inom olika byggnadstekniska områden och tidsramarna för byggnation blir allt stramare. När byggnaderna är färdigkonstruerade övergår byggnationsskedet till förvaltningsskede och underhållet samt kontrollen av brandskyddet i byggnaden överlämnas till de som äger alternativt nyttjar byggnaden. Därefter förväntas funktionerna i brandskyddet fortsätta att stå i paritet med det som ursprungligen projekterats genom ett systematiskt brandskyddsarbete. Examensarbetet syftar till att undersöka om funktionen av de ingående brandskyddsinstallationerna uppfyller de krav som de ursprungligen projekterats för. Detta kontrollerades genom att sju platsbesök genomfördes, samt att sex brandskyddsdokumentationer och åtta inventeringsdokument inhämtades. Utifrån dessa underlag kunde urval om brandskyddstekniska installationer urskiljas och granskas mer ingående. Resultatet av studien visar att totalt 17 specifika brister, som beror på åldring eller användning av byggnaden, kunde identifieras i de totalt åtta behandlade fastigheterna. Det innebär ett snitt på över två specifika brister per fastighet. Studien ger en indikation på att brister i funktioner av brandskyddet är förekommande efter tid. Att brister i brandskyddets funktioner uppkommer bidrar till att brand kan ske i ökad omfattning och ett snabbare brandförlopp. Det här kan i sin tur ge förödande konsekvenser för både personer och egendom. Orsakerna till försämringen kan bero på många faktorer. Förlorad information mellan olika byggskeden, bristfällig dokumentation samt att funktionalitet prioriteras över brandskydd är endast några faktorer som identifierats vara bidragande till denna utveckling.

Bakgrund Forskning visar att kvinnorsom varit gravida och ett år efter förlossningen inte tappat den vikt de gickupp under graviditeten har en ökad risk för övervikt. Hälsosam kost och fysiskaktivitet underlättar viktnedgången och ökar chansen att nå den pregravidavikten. Trötthet samt brist på tid och motivation utgör hinder för nyblivnamödrars viktnedgång. Syfte Studienssyfte var att undersöka kvinnors erfarenheter och tankar kring vikt, kost ochträning efter graviditet. Metod Åttakvalitativa intervjuer genomfördes med förstföderskor som fått barn för 6-12månader sedan. En frågeguide utvecklades och användes som stöd vid desemistrukturerade intervjuerna. Materialet transkriberades ordagrant ochanalyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. ResultatIngen av informanterna kände oro över vikten efter graviditeten men majoritetenville nå den vikt de haft innan. Några kvinnor uppgav att vikten inte kändes såviktig då fokus flyttats från dem själva till barnet. Kvinnorna uttryckte ingetbehov av mer information om viktnedgång. En del kvinnor hade förbättrat sinamatvanor vilket till viss del berodde på att de ville ge sina barn en hälsosamkost. Det förekom en osäkerhet kring om träning efter graviditet kunde varaskadligt vilket resulterade i att några kvinnor avstod från att träna. En delkvinnor hade önskat mer information om träning från vårdcentralen. Slutsats Att få barn är en stor livsförändring för nyamödrar som kan göra att den egna vikten känns mindre viktig. Viljan att ge sittbarn hälsosam mat skulle kunna motivera föräldrar att förbättra sina kostvanor.Studien visade att det inte fanns ett behov av mer information om kost ellerviktnedgång efter graviditet hos deltagarna. Det går dock inte att utesluta attandra kvinnor har ett större behov av information men det krävs mer forskninginom området. Mer rådgivning om träning efter graviditet skullekunna öka den fysiska aktiviteten bland nyblivna mödrar.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om man ur de sex tapetförsäljnings företagens resultaträkningar kan utläsas om inredningsprogrammen haft någon påverkan på tapetförsäljnings företagens resultat.    Metod: För att kunna utföra denna studie har vi gjort en kvantitativ undersökning av företagens resultaträkningar från 1991 till 2010. De data vi har fått fram har vi redovisat i fyra grafer för att få fram skillnaderna i varje segment, samt skillnaderna mellan de olika segmenten.   Resultat & slutsats: Vi har kommit fram till att det inte finns något enhälligt svar till om inredningsprogrammen har haft någon påverkan på tapettillverkarnas resultat. Det finns flera orsaker till varför resultaten har gått upp och ner för företagen. En orsak är de finanskriser som har varit, men även medelinkomstutvecklingen, vårt förhållningssätt till våra bostäder, och att bostäder blivit en kapitalinvestering.   Förslag till fortsattforskning: Vi skulle vilja föreslå att man som fortsatt forskning går utanför våra avgränsningar och undersöker hur återförsäljare och målerifirmor har upplevt om inredningsprogrammen har haft betydelse för hur mycket tapeter de har fått sälja/fått i uppdrag att sätta upp. Detta kan göras med en blandning av enkäter och intervjuer.   Studiens bidrag: Då detta arbete är det första av sitt slag så anser vi att det kan användas som en språngbräda för de som vill göra en fortsättning och fördjupning av studier inom samma område. Företagens nytta av vår studie kan vara att inredningsprogrammens påverkan på resultaträkningarna inte varit signifikant.   Nyckelord: Tapeter, resultaträkningar, finanskris, medelinkomst, inredningsprogram, resultat efter finansiella poster.

Det vanligaste organet att transplantera är njuren. Cirka 30 % av alla njurtransplantationer sker från en levande donator och vanligtvis är det familjemedlemmar som donerar en av sina njurar. Under senare år har även nära vänner accepterats som njurdonatorer. Det finns mycket forskning på den som får ett organ men inte så mycket på den som donerar. Syftet med studien var att beskriva levande njurdonatorers erfarenheter av att donera en njure. Som metod att undersöka detta valdes en litteraturstudie där både kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades. Tre huvudkategorier av erfarenheter hos den levande njurdonatorn framkom: motiv till att donera en njure, hur njurdonationen påverkar den egna hälsan samt vardag efter donationen. Resultatet visar att de vanligaste motiven till levande njurdonation är kärlek och altruism. Njurdonatorns hälsa påverkas inte negativt på lång sikt. Efter donationen erfars ökad självkänsla, förbättrade relationer samt en förenklad vardag.

<p>Det vanligaste organet att transplantera är njuren. Cirka 30 % av alla njurtransplantationer sker från en levande donator och vanligtvis är det familjemedlemmar som donerar en av sina njurar. Under senare år har även nära vänner accepterats som njurdonatorer. Det finns mycket forskning på den som får ett organ men inte så mycket på den som donerar. Syftet med studien var att beskriva levande njurdonatorers erfarenheter av att donera en njure. Som metod att undersöka detta valdes en litteraturstudie där både kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades. Tre huvudkategorier av erfarenheter hos den levande njurdonatorn framkom: motiv till att donera en njure, hur njurdonationen påverkar den egna hälsan samt vardag efter donationen. Resultatet visar att de vanligaste motiven till levande njurdonation är kärlek och altruism. Njurdonatorns hälsa påverkas inte negativt på lång sikt. Efter donationen erfars ökad självkänsla, förbättrade relationer samt en förenklad vardag.</p>

Syftet med studien var att undersöka det psykologiska måendet efter förlossningen hos kvinnor boende på östra Island och vad som påverkar deras mående. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med tio kvinnor i åldrarna 22 – 39 år. Datan analyserades genom tematisk analys som gav ett resultat med 6 kategorier, Det som var bra, Familjens påverkan, Avsaknaden av aktiviteter, Avsaknaden av förebyggande åtgärder, Det lilla samhället och Förstagångsföräldrar jämfört med flerbarnsföräldrar och 21 underkategorier. Resultatet pekar på att majoriteten av de nyblivna mödrarna på östra Island mår bra men att det finns en mängd olika orsaker som påverkar både välmåendet och det psykologiska dåliga måendet. Det som påverkar främst om modern är förstagångsförälder eller har flera barn och stödet hon har från familj. Likaså påverkar avsaknaden av aktiviteter och förebyggande åtgärder mödrarnas mående. Det psykologiska måendet är även till viss del årstidsbundet på grund av hur inlåsta mödrarna känner sig med anledning av de ofta kalla och stormiga vintrarna på Island.

Stroke har visat sig öka bland yngre individer. Cirka 1 av 5 som insjuknar är under 65 år vilket i studien beskrivs som unga eller unga vuxna. En del som insjuknar drabbas av kvarvarande symtom som kan innefatta fysiska och/eller kognitiva symtom vilka kan påverka upplevelsen av hälsa, förändra livsvärlden, leda till förlust av sammanhang och skapa lidande. Det framkommer att vården för yngre strokedrabbade inte är anpassad efter den livssituation och de behov som många yngre har. Sjuksköterskan har en viktig roll i detta och ska vårda med livsvärlden som grund. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur vuxna i åldrarna 18-64 år erfar livet efter en stroke. Vald metod var allmän litteraturöversikt där sju kvalitativa artiklar har utgjort resultatet som resulterade i två huvudkategorier; den levda kroppen som förändrad och medvetenhet om livets ändlighet med flera underkategorier. Resultatet visade att de yngres dagliga liv påverkades utav de kvarvarande symtomen som medföljde stroke och begränsade framförallt deltagande i aktiviteter. De yngre upplevde en rädsla för hur framtiden kommer att påverkas, och vikten av stöd efter insjuknande för att dela upplevelser för att hantera den nya situationen. De yngre upplevde en ökad medvetenhet och reflektion kring den egna dödligheten och reflekterade över den tidigare för givet tagna vardagen. Resultatet visade att yngre beskriver ett liv före och ett efter stroke och att identiteten förändras och/eller förloras till följd av sjukdom. Resultatet önskar kunna bidra till att anpassa vården för de yngre utefter deras livssituation och unika behov.

Bakgrund Den bästa behandlingen vid terminal njursvikt är njurtransplantation från levande donator. Det har klara fördelar jämfört med donation från avliden givare. Flertalet donatorer har god psykosocial hälsa efter donationen. Det finns dock händelser i vissa donatorers liv samt bristande psykosocial uppföljning från vårdens sida som gör att en andel donatorer mår dåligt. Syfte: Denna litteraturstudie har till syfte att identifiera hur njurdonatorer upplever den psykosociala uppföljande omvårdnaden och vilka behov av utveckling de ger uttryck för. Metod: En kvalitativ ansats med en allmän litteraturstudie och deskriptiv design.  Resultat: Merparten av donatorer upplever en god vård efter utskrivningen från sjukhuset efter nefrektomin. Det finns dock de njurdonatorer som upplever psykosocial stress och oro i samband med negativa händelser efter donationen. Exempel på sådana händelser är försämrade sociala relationer med mottagaren, försämrad hälsa hos njurmottagaren eller mottagarens död. Den psykosociala omvårdnaden av njurdonatorer efter nefrektomin kan och bör förbättras.   Slutsats: Denna litteraturstudie visar att en övervägande andel av njurdonatorerna är nöjda med den psykosociala omvårdnaden efter utskrivningen från sjukhus. Det finns dock en grupp donatorer som både ger uttryck för förbättring och utveckling. De visar på brister i mötet mellan hälso- och sjukvården och individen, kontinuitet och innehåll på uppföljning och psykosocialt omhändertagande vid kris. / IntroductionThe superior treatment for kidney failure is live kidney transplant. It has obvious benefits compared to kidney tranplants from deceased persons. The majority of kidney donors experience a high psychosocial health after being subject to a kidney donor nephrectomy. However, there are a small fraction of donors that feel bad after donation due to negative events in their lives and lack of psychosocial follow-up from the health care system.  Aim The aim of this literature review is to identify how live kidney donors experience the psychosocial care after the postoperative period and to elucidate what areas of improvement the donors identify.  Method A qualitative approach and descriptive design with a literature review.  Results The majority of donors experience a good aftercare post nephrectomy. However, there are donors that feel emotional and psychosocial stress and worry in conjunction with negative events after their nephrectomy. Deteriorated social relations with the recipient, decreased health in the recipient and the death of the recipient are triggers for decreased psychosocial state. There is potential for psychosocial care improvement of the kidney donors.   ConclusionThis literature review shows that most kidney donors are satisfied with the psychosocial care after discharge from hospital. There is however a group of donors that express need for improvement and progress. They tell that there are deficiencies in the contact between donor and the healthcare staff, deficiencies in care continuity and the content of the follow-ups is not sufficient and psychosocial care in donors´crises can be improved.

Vårdrelaterade infektioner är en av de vanligaste komplikationerna som drabbar sjukhusvårdade patienter. Antalet patienter som är smittade med multiresistenta bakterier ökar, inte enbart i hälso- och sjukvården utan också i samhället. Som multiresistenta bakterier räknas MRSA, VRE samt ESBL vilka kräver speciell vård på enkelrum samt särskilda förhållningsregler bland patienter och vårdpersonalen. Vårdrelaterade infektioner medför ett stort lidande för patienten, förlänger tiden patienten är inneliggande på sjukhus och orsakar årligen stora ekonomiska kostnader för samhället. Syftet med arbetet var att studera personalens följsamhet till de basala hygienriktlinjerna före och efter interventioner på en uppvakningsavdelning på ett sjukhus i Mellansverige.

Bakgrund: Personer som har blivit vårdade enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård har långsamt ökat under de senaste åren. Vid denna typ av vård kan etiska begrepp som autonomi och delaktighet förbises om det är nödvändigt. Studier som har undersökt patienters erfarenheter av psykiatrisk tvångsvård visar på förekomst av negativa och traumatiska erfarenheter från vårdtiden. Kunskap om hur dessa erfarenheter har påverkat personerna under tiden efter vården anses därför vara av värde. Syfte: Beskriva personers erfarenheter under tiden efter psykiatrisk tvångsvård på en sluten psykiatrisk avdelning. Metod: En litteraturstudie har genomförts där kvalitativa artiklar har samlats från databaserna Cinahl complete och Psycinfo. Artiklarna granskades sedan enligt Fribergs trestegsanalys. Resultat: Faktorer som medicin, förändrade relationer, förändrad självbild, stigmatisering och en annorlunda syn på vården var erfarenheter som bidrog till ett sämre mående under tiden efter den psykiatriska tvångsvården. En mindre grupp såg medicinen som något positivt för dem och att tvångsvården var nödvändig och förändrade deras personlighet på ett bra sätt. Diskussion: Brist på kunskap utgjorde en försvårande faktor för tiden efter tvångsvården. Detta ledde till olika svårigheter för personerna vilket påverkade återhämtningsprocessen negativt. Att vården inte räckte till att hjälpa personens mående eller i vissa fall fick hen att må ännu sämre ledde till lidande under tiden efter psykiatrisk tvångsvård. Stigmatisering var en erfarenhet som framkom i flera studier, stigmatisering och psykisk ohälsa har en koppling till ökad suicidrisk. Sökord: Patienter, erfarenheter, psykiatrisk tvångsvård, efter utskrivning.