Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka interaktionen mellan lärare och elever i flerspråkiga klassrum. En grundskolelärares boksamtal i två klasser med flerspråkiga elever observerades och spelades in vid två tillfällen. Materialet har transkriberats och analyseras med fokus på vilka pedagogiska arbetssätt läraren använder i sin dialog med eleverna i avseendet att verka språkutvecklande. Mer precist studeras lärarens uppföljningar av elevsvar och huruvida dessa uppföljningar kan anses vara språkutvecklande eller inte enligt tidigare forskning. Det studeras också i vilken utsträckning läraren tar tillvara elevernas tidigare erfarenheter och modersmål i diskussionerna. Resultatet visar att läraren i stor utsträckning tar till vara elevernas svar och införlivar dem i den fortsatta diskussionen, vilket framhålls av tidigare forskning som språkutvecklande. Läraren använder sig likaså ofta av elevernas tidigare erfarenheter för att knyta samman det eleverna redan vet med de nya ämnena i skolan. Däremot skulle läraren i högre grad kunnat använda sig av och uppmärksammat elevernas olika modersmål.

Bakgrund Den bästa behandlingen vid terminal njursvikt är njurtransplantation från levande donator. Det har klara fördelar jämfört med donation från avliden givare. Flertalet donatorer har god psykosocial hälsa efter donationen. Det finns dock händelser i vissa donatorers liv samt bristande psykosocial uppföljning från vårdens sida som gör att en andel donatorer mår dåligt. Syfte: Denna litteraturstudie har till syfte att identifiera hur njurdonatorer upplever den psykosociala uppföljande omvårdnaden och vilka behov av utveckling de ger uttryck för. Metod: En kvalitativ ansats med en allmän litteraturstudie och deskriptiv design.  Resultat: Merparten av donatorer upplever en god vård efter utskrivningen från sjukhuset efter nefrektomin. Det finns dock de njurdonatorer som upplever psykosocial stress och oro i samband med negativa händelser efter donationen. Exempel på sådana händelser är försämrade sociala relationer med mottagaren, försämrad hälsa hos njurmottagaren eller mottagarens död. Den psykosociala omvårdnaden av njurdonatorer efter nefrektomin kan och bör förbättras.   Slutsats: Denna litteraturstudie visar att en övervägande andel av njurdonatorerna är nöjda med den psykosociala omvårdnaden efter utskrivningen från sjukhus. Det finns dock en grupp donatorer som både ger uttryck för förbättring och utveckling. De visar på brister i mötet mellan hälso- och sjukvården och individen, kontinuitet och innehåll på uppföljning och psykosocialt omhändertagande vid kris. / IntroductionThe superior treatment for kidney failure is live kidney transplant. It has obvious benefits compared to kidney tranplants from deceased persons. The majority of kidney donors experience a high psychosocial health after being subject to a kidney donor nephrectomy. However, there are a small fraction of donors that feel bad after donation due to negative events in their lives and lack of psychosocial follow-up from the health care system.  Aim The aim of this literature review is to identify how live kidney donors experience the psychosocial care after the postoperative period and to elucidate what areas of improvement the donors identify.  Method A qualitative approach and descriptive design with a literature review.  Results The majority of donors experience a good aftercare post nephrectomy. However, there are donors that feel emotional and psychosocial stress and worry in conjunction with negative events after their nephrectomy. Deteriorated social relations with the recipient, decreased health in the recipient and the death of the recipient are triggers for decreased psychosocial state. There is potential for psychosocial care improvement of the kidney donors.   ConclusionThis literature review shows that most kidney donors are satisfied with the psychosocial care after discharge from hospital. There is however a group of donors that express need for improvement and progress. They tell that there are deficiencies in the contact between donor and the healthcare staff, deficiencies in care continuity and the content of the follow-ups is not sufficient and psychosocial care in donors´crises can be improved.

Denna studie syftar till att utgöra underlag och förslag till utformningen av statistikrapporter till WoodEye’s nya statistikdatabas som ingår i WoodEye 5. WoodEye 5 lanserades på Lignamässan i Hannover, 30 maj- 3 juni 2011. Förslagen har sin grund i kvalitativa intervjuer med ett urval av Innovativ Vision AB’s kunder, som tidigare visat intresse i frågan. Innovativ Visions kunder finns inom träbearbetningsindustrin, och uppvisar stora variationer i verksamhetsområde. Därför ska den nya statistikdatabasen präglas av en större valfrihet och flexibilitet, för att ett specifikt företag ska kunna göra de produktionsuppföljningar som är lämpliga för ändamålet. I slutet av 1960-talet påbörjades utvecklingen av automatisk virkessortering, eftersom detta skulle medföra en högre kapacitet och en jämnare avsyning i träbearbetande företag. En större mängd produkter kan tillverkas och fler sorteringsregler kan tillämpas samtidigt vid automatisk virkesavsyning jämfört med manuell avsyning. På senare år har även träindustrin påverkats av olika produktionsfilosofier, exempelvis resurssnål produktion. Detta medför att arbetet med kvalitetsteknik får en mer betydande roll i träbearbetande företag. Eftersom trä är ett heterogent material, är kvalitetsoptimering en komplex aktion. Därför har man börjat förespråka idén om rätt kvalitet för rätt ändamål, istället för att tala om hög och låg kvalitet. Innovativ Vision har sina rötter i den datorbaserade bildbehandlingen som bedrevs med stor framgång vid Linköpings universitet under 1980-talet. I slutet av 2011 beräknas den femte generationen WoodEye vara i drift, och i dagsläget finns tre tillhörande mjukvaruoptioner; Sorter, CrossCut och Parquet & Flooring. Sorter är en sorteringsoption, CrossCut är en kapoptimeringsoption och Parquet & Flooring är en sorteringsoption med förbättrad avsyning av färgvariationer i virket. I intervjuerna framkommer att de uppföljningar som referensföretagen utför idag är personal-, tillgänglighets-, och leverantörsuppföljningar samt hur den faktiska produktionen förhåller sig till den kalkylerade produktionen. Det finns stora variationer i uppföljningsverksamheten mellan företagen. Tre företag utför leverantörsuppföljningar och dessa anses vara de som har bäst rutin på uppföljningar. För optimalt genomförda uppföljningar av råvaran krävs en utvecklad defektstatistik, en funktion i statistikdatabasen som skulle innebär ett stort mervärde för kunderna. Det är framför allt kunder som använder WoodEye CrossCut som efterfrågar defektstatistik. Det beror sannolikt på att ingen motsvarighet till WoodEye Sorter’s nedklassningsstatistik finns till denna kapoptimeringsoption. I WoodEye 5 kommer trendstatistik genereras. Trendstatistiken blir ett verktyg för att avgöra hur det ögonblickliga produktionsutfallet förhåller sig till produktionsutfallet över tiden. Bland referensföretagen råder delade meningar om hur trendstatistiken kommer att användas; en del företag tror sig vilja göra uppföljningar baserat på informationen, medan andra enbart vill tillämpa den som ett stöd då WoodEye är i drift. / This study aims to provide support and suggestions for the design of statistical reports to WoodEye's new statistical database based on interviews with a sample of customers of Innovativ Vision AB. The new databas will be developed because of the improved fifth generation WoodEye 5, that will be in operation in late 2011. The customers varies widely in scope, and therefore the new statistical database should be characterized by a greater freedom of choice. Automatic sorting of wood panels imply a higher capacity and a smoother inspection. A greater variety of products can be produced, and a larger amount of sorting rules can be applied to automatic inspection of wood than in the case of manual inspection. The interviews reveal that there are wide variations in follow-up activities between the companies. The follow-ups the reference companies perform today are primarily whether the actual production is related to the deferred production, personnel monitoring, availability monitoring and supplier monitoring. Many of the companies demand some kind of defects statistics, for optimal follow-up of the raw material.

After repeated criticism of the social services about how they manage family care, the National Board of Health and Welfare decided to solve the problem by importing a model used in England (Integrated children's system). This was translated into Swedish conditions and named BBIC (Barns behov i centrum = Child’s needs at the center). Our study aims to investigate whether BBIC will contribute to more and more extensive follow-ups of children placed than before, with a focus on the child's best. This has been studied through qualitative interviews with six social workers who work with children investigations. The results indicate that follow-up is becoming more wide when BBIC is used, the social welfare worker needs to see the child several times to obtain all the information that BBIC documents require. The result also indicates that the social workers use different BBIC documents when they do follow-ups. There are also other parts of the follow-up in which social welfare workers work different, for example how often they visit the child between the statutory reassessments.

Sammanfattning Detta examensarbete är en studie av logistikrutiner på en byggarbetsplats hos byggföretaget Peab. Rutiner och dokument har en stor roll i vardagen på en byggarbetsplats. Ett stort problem är tidsbrist som oftast uppstår p.g.a. att rutiner och dokument inte använts. Tidsbristen i sig gör att de inte har tid att följa rutiner och dokument. Det är en ond cirkel där de följer varandra. Valda rutiner och dokument undersöks och dessa frågeställningar kommer att besvaras: Används rutiner och dokument i praktiken? Vilka? Om inte, varför?  Hur skulle de kunna förbättras? Skulle det behövas fler dokument/rutiner? Exempel? De rutiner och dokument som har undersökts är följande: Mottagningskontroll Lagringsdokument Uppföljningar Reklamation Leveransplaner Arbetsberedningar gällande leverans och lossning Författarna har utfört insamling av dokument och gjort intervjuer med personal på Peab. Analys av detta har lett till att hälften av de rutiner som skulle tittas närmare på har förbättrats och förenklats. Dessa kan användas i framtiden för att förbättra tidsanvändningen på byggarbetsplatser gällande valda rutiner.

<p>After repeated criticism of the social services about how they manage family care, the National Board of Health and Welfare decided to solve the problem by importing a model used in England (Integrated children's system). This was translated into Swedish conditions and named BBIC (Barns behov i centrum = Child’s needs at the center). Our study aims to investigate whether BBIC will contribute to more and more extensive follow-ups of children placed than before, with a focus on the child's best. This has been studied through qualitative interviews with six social workers who work with children investigations. The results indicate that follow-up is becoming more wide when BBIC is used, the social welfare worker needs to see the child several times to obtain all the information that BBIC documents require. The result also indicates that the social workers use different BBIC documents when they do follow-ups. There are also other parts of the follow-up in which social welfare workers work different, for example how often they visit the child between the statutory reassessments.</p>