Den 1 januari 1999 infördes lagen om anmälningsplikt som ålade revisorn skyldighet att vidtaåtgärder vid misstanke om brott och att under vissa förutsättningar göra anmälan till åklagareeller polis. Tidigare begränsades revisorn av den lagstadgade tystnadsplikten. Fleraremissinstanser däribland FAR och SRS motsatte sig förslaget då man ansåg att det var alltförlångtgående. De befarade att revisorns förtroende gentemot klienten kunde försämras och attde därmed inte skulle få tillgång till den information som är nödvändig för en fullgodrevision. Syftet med införandet av anmälningsplikten var att ekonomisk brottslighet skulleupptäckas samt förebyggas.Vår huvudfråga i denna uppsats är enligt följande: Kan en revisor rimligen hålla perfektbalans mellan att vara agent för myndigheternas brottsbekämpning, och att vara en hjälpredai hanteringen av företagens ekonomiska informationsflöde? Syftet med uppsatsen är attundersöka hur revisorn hanterar sin skyldighet att anmäla vid misstanke om brott och vilkakonsekvenser den har medfört för revisorn.I uppsatsen används kvalitativ metod då vi vill skapa oss djupare förståelse för vårfrågeställning. Intervjuer har genomförts med fyra revisorer från olika revisionsbyråer. Detempiriska materialet har analyserats samt tolkats utifrån den teoretiska referensramen ochslutligen resulterat i vår slutsats.Vår slutsats av denna studie är att en revisor kan hålla ovan nämnda balans och att dennabalans är hållbar ur ett framtidsperspektiv. / Uppsatsnivå: C

Den internationella brottsligheten är idag världsomfattande. Den svarta sektorn har länge bidragit till en snedvriden konkurrens i kontantbranschen. Seriösa näringsidkare riskerar att konkurreras ut från kontantbranscher av fuskande aktörer vilket försämrar konkurrensen i samhället. För varje år mister svenska staten miljardbelopp i uteblivna skatteintäkter varav en stor del är direkt hänförlig till avsiktligt skattefusk. Detta är ett stort problem som påverkar Sveriges välfärd. Skatteverket har kommit fram till att det förekommer manipulation av kassaregister i kontantbranscherna. Genom att manipulera med kassaregister kan oseriösa näringsidkare undanhålla intäkter från staten och därmed slippa beskattning.Riksdagen har beslutat att införa lagen om kassaregister i svensk lagstiftning. Från och med den 1 januari 2010 ska flertalet av de verksamheter som hanterar kontant- eller kortbetalning och säljer varor eller tjänster använda ett certifierat kassaregister med tillhörande kontrollenhet. Syftet är att försvåra för oseriösa näringsidkare att undanhålla intäkter samt att förbättra Skatteverkets kontrollmöjligheter.Syftet med vår uppsats är att analysera förmodade effekter av kassaregisterlagen. Vi har i vår uppsats använt en kvalitativ metod där vi vill analysera hur kassaregistret påverkar de aktuella näringsidkarna. Vi har använt ett abduktivt angreppsätt där vi utgår från befintliga teorier om ekonomisk brottslighet och redovisningsplikt där målet är att komma fram till en slutsats. Empirin består av intervjuer med näringsidkare från frisörbranschen och restaurangbranschen samt med Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och revisorer.Vår slutsats i uppsatsen är att alla som är verksamma inom tillsynsmyndigheterna anser att det är ett stort problem med svart handel i kontantbranschen. För att uppnå en framgångsrik brottsbekämpning krävs det att revisorer har en god kunskap om de nya kassaregistren för att kunna förebygga ekonomisk brottslighet. Revisorer har därför en viktig roll i det här. Kassaregistret kan leda till att fler näringsidkare uppmärksammar de ekonomiska brotten och att seriösa företag kan konkurrera på lika villkor. För att kassaregistret ska få de brottsförebyggande effekter som är syftet med lagen krävs att Skatteverket får tillräckliga resurser för att utföra de nödvändiga skattekontrollerna på näringsidkare. En möjlig nackdel med den nya kassaregisterlagen är att det är en stor investering för små näringsidkare. Många av våra respondenter upplevde att staten borde ha väntat ett tag på att implementera lagen eftersom det var delar i lagen som upplevdes som oklara med införskaffandet av kassaregistret. Det var även en oklarhet kring vilka kassaregister som var godkända av Skatteverket.

<p>Sammanfattning</p><p>Ekonomisk brottslighet är ett stort problem i dagens samhälle. En brottslighet som gör att staten förlorar miljardbelopp varje år. En brottslighet som kan påverka oss fastän brottet utförs i utlandet. För att bekämpa ekobrott grundades Ekobrottsmyndigheten (EBM) 1998, med riktpunkt på att skapa trygghet och rättvisa. Ytterligare ett steg togs för att förebygga då ABL ändrades påföljande år, 1999, när anmälningsplikt infördes för revisorer. Anmälningsplikten innebär att, om revisorn vid granskning av företag upptäcker att det finns misstanke om ekobrott ska detta anmälas till åklagare. Vid införandet diskuterades om denna förändring skulle innebära att tystnadsplikten hotades och om det viktiga informationsflödet mellan revisor och företag skulle försämras och kanske leda till dåliga relationer dem emellan.</p><p>Vi tyckte att det skulle vara intressant att ta reda på vilka metoder som revisorer idag, åtta år efter genomförandet, använder för att identifiera och förebygga ekobrott samt utröna om de använder speciella nyckeltal för att identifiera ekobrott i företag. Om behov av nyckeltal som generellt skulle kunna användas för att upptäcka ekobrott. Vi ville även ta reda på om relationen mellan revisor och företag förändrats. Om revisorerna anser att det idag finns svårigheter i kommunikationen mellan dem och företagen samt om de anser att informations-utbytet dem emellan förändrats sedan anmälningsplikten infördes.</p><p>Vår problemformulering är; Hur kan revisorer identifiera, förebygga och bli bättre på att förebygga ekobrott i företags redovisning samt hur jobbar berörda myndigheter med att identifiera och förebygga ekobrott?</p><p>Vilka nyckeltal kan revisorer använda som indikatorer för att upptäcka ekobrott?</p><p>En kvalitativ metod tillämpades i undersökningen för att få svar på våra frågor. Elva intervjuer har genomförts med revisorer, skattebrottsutredare, konkursförvaltare och eko-revisorer. Vi har i vår uppsats beskrivit på vilket sätt revisionsarbetet genomförs, vilka lagar och förordningar som styr samt vilka brott som är ekonomiska brott. I våra intervjuer framkommer det att respondenterna inte ägnar sig så mycket åt att förebygga ekobrott som en enskild åtgärd. Respondenterna vill se det förebyggande som en byggsten i alla delar av deras arbete. Det förebyggande kommer, hos revisorerna, med god revisionssed och genom de lagar och förordningar som i övrigt styr deras arbetssätt. Det följer således med i hela revisionsprocessen.</p><p>Vanligast förekommande ekobrott anser revisorerna att bokföringsbrottet är, där för sent upprättad årsredovisning står för största andelen. Ett brott, som de flesta av revisorerna inte såg som något brott i förhållande till andra ekonomiska brott. Branscher där det förekommer mest ekobrott är kontantbranschen, byggbranschen och städbranschen. Ekobrott är mera vanligt förekommande i små företag än i stora. En svårighet för revisorerna är att anmälan av misstanke om ekobrott måste göras i ett tidigt stadium. Revisorerna vill vara betydligt säkrare på sin sak innan de lämnar anmälan. Revisorerna anser inte att företagen är generellt medvetna om den anmälningsplikt som revisorerna har. Åsikterna om införandet av anmälningsplikt påverkat, varierar bland revisorerna, några av dem tror att så är fallet – andra inte.</p><p>I frågan om nyckeltal har respondenterna också olika synsätt på behovet av nya nyckeltal, men samtliga är överens om att nyckeltal bara indikerar på att felaktigheter finns. De kan inte självständigt stå som grund för anmälan om ekobrott.</p>

<p>Revisionsplikten för små aktiebolag kommer att avskaffas i juli 2010 och</p><p> i stället bli frivillig. Den avskaffade revisionsplikten förväntas innebära</p><p> både för och nackdelar. Till förväntade fördelar kan nämnas minskade</p><p> kostnader för de företag som väljer bort revisionsplikten; till förväntade</p><p> problem och eventuella nackdelar ökad ekonomisk brottslighet samt</p><p> ökade kostnader för samhället.</p><p> </p><p><p>Syftet med denna studie är att undersöka hur den ekonomiska</p><p> brottsligheten kan tänkas bli påverkad av den slopade revisionsplikten i</p><p> Sverige genom att undersöka vilka effekter som observerats i andra</p><p>EU-länder som redan har slopat revisionsplikten.</p><p> </p></p><p>Undersökningen bygger på intervjuer med revisorer i Sverige, Finland,</p><p> Danmark och Irland samt Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket samt</p><p> FAR SRS. Dessa har intervjuats via e-post, telefon eller personligen</p><p> beroende på geografiskt läge. Arbetet inleddes dock med förberedelser</p><p> kring den teoretiska referensramen.</p><p> </p><p>Olikheter har påvisats sig bland respondenter i frågan om den</p><p> ekonomiska brottsligheten kommer att öka efter avskaffandet av</p><p> revisionsplikten. I de undersökta länderna har den ekonomiska</p><p> brottsligheten inte påverkas i någon avsevärt mening. Det har varken</p><p> framkommit från de utländska respondenterna eller någon annan källa</p><p> som kunde styrka motsatsen. Dock kan brottsligheten i Sverige öka</p><p> något på grund av småföretagens utsatthet samt att de föreslagna</p><p> gränsvärdena innebär att majoriteten av företag omfattas av avskaffad</p><p><p> revisionsplikt.</p></p>

Sammanfattning Ekonomisk brottslighet är ett stort problem i dagens samhälle. En brottslighet som gör att staten förlorar miljardbelopp varje år. En brottslighet som kan påverka oss fastän brottet utförs i utlandet. För att bekämpa ekobrott grundades Ekobrottsmyndigheten (EBM) 1998, med riktpunkt på att skapa trygghet och rättvisa. Ytterligare ett steg togs för att förebygga då ABL ändrades påföljande år, 1999, när anmälningsplikt infördes för revisorer. Anmälningsplikten innebär att, om revisorn vid granskning av företag upptäcker att det finns misstanke om ekobrott ska detta anmälas till åklagare. Vid införandet diskuterades om denna förändring skulle innebära att tystnadsplikten hotades och om det viktiga informationsflödet mellan revisor och företag skulle försämras och kanske leda till dåliga relationer dem emellan. Vi tyckte att det skulle vara intressant att ta reda på vilka metoder som revisorer idag, åtta år efter genomförandet, använder för att identifiera och förebygga ekobrott samt utröna om de använder speciella nyckeltal för att identifiera ekobrott i företag. Om behov av nyckeltal som generellt skulle kunna användas för att upptäcka ekobrott. Vi ville även ta reda på om relationen mellan revisor och företag förändrats. Om revisorerna anser att det idag finns svårigheter i kommunikationen mellan dem och företagen samt om de anser att informations-utbytet dem emellan förändrats sedan anmälningsplikten infördes. Vår problemformulering är; Hur kan revisorer identifiera, förebygga och bli bättre på att förebygga ekobrott i företags redovisning samt hur jobbar berörda myndigheter med att identifiera och förebygga ekobrott? Vilka nyckeltal kan revisorer använda som indikatorer för att upptäcka ekobrott? En kvalitativ metod tillämpades i undersökningen för att få svar på våra frågor. Elva intervjuer har genomförts med revisorer, skattebrottsutredare, konkursförvaltare och eko-revisorer. Vi har i vår uppsats beskrivit på vilket sätt revisionsarbetet genomförs, vilka lagar och förordningar som styr samt vilka brott som är ekonomiska brott. I våra intervjuer framkommer det att respondenterna inte ägnar sig så mycket åt att förebygga ekobrott som en enskild åtgärd. Respondenterna vill se det förebyggande som en byggsten i alla delar av deras arbete. Det förebyggande kommer, hos revisorerna, med god revisionssed och genom de lagar och förordningar som i övrigt styr deras arbetssätt. Det följer således med i hela revisionsprocessen. Vanligast förekommande ekobrott anser revisorerna att bokföringsbrottet är, där för sent upprättad årsredovisning står för största andelen. Ett brott, som de flesta av revisorerna inte såg som något brott i förhållande till andra ekonomiska brott. Branscher där det förekommer mest ekobrott är kontantbranschen, byggbranschen och städbranschen. Ekobrott är mera vanligt förekommande i små företag än i stora. En svårighet för revisorerna är att anmälan av misstanke om ekobrott måste göras i ett tidigt stadium. Revisorerna vill vara betydligt säkrare på sin sak innan de lämnar anmälan. Revisorerna anser inte att företagen är generellt medvetna om den anmälningsplikt som revisorerna har. Åsikterna om införandet av anmälningsplikt påverkat, varierar bland revisorerna, några av dem tror att så är fallet – andra inte. I frågan om nyckeltal har respondenterna också olika synsätt på behovet av nya nyckeltal, men samtliga är överens om att nyckeltal bara indikerar på att felaktigheter finns. De kan inte självständigt stå som grund för anmälan om ekobrott.

Revisionsplikten för små aktiebolag kommer att avskaffas i juli 2010 och  i stället bli frivillig. Den avskaffade revisionsplikten förväntas innebära  både för och nackdelar. Till förväntade fördelar kan nämnas minskade  kostnader för de företag som väljer bort revisionsplikten; till förväntade  problem och eventuella nackdelar ökad ekonomisk brottslighet samt  ökade kostnader för samhället.   Syftet med denna studie är att undersöka hur den ekonomiska  brottsligheten kan tänkas bli påverkad av den slopade revisionsplikten i  Sverige genom att undersöka vilka effekter som observerats i andra EU-länder som redan har slopat revisionsplikten.   Undersökningen bygger på intervjuer med revisorer i Sverige, Finland,  Danmark och Irland samt Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket samt  FAR SRS. Dessa har intervjuats via e-post, telefon eller personligen  beroende på geografiskt läge. Arbetet inleddes dock med förberedelser  kring den teoretiska referensramen.   Olikheter har påvisats sig bland respondenter i frågan om den  ekonomiska brottsligheten kommer att öka efter avskaffandet av  revisionsplikten. I de undersökta länderna har den ekonomiska  brottsligheten inte påverkas i någon avsevärt mening. Det har varken  framkommit från de utländska respondenterna eller någon annan källa  som kunde styrka motsatsen. Dock kan brottsligheten i Sverige öka  något på grund av småföretagens utsatthet samt att de föreslagna  gränsvärdena innebär att majoriteten av företag omfattas av avskaffad  revisionsplikt.

Globaliseringen har medfört stora positiva effekter på den ekonomiska välfärden runt om i världen. Den har dock även bidragit till utvidgningen av den svarta marknaden, som senare resulterat i att den ekonomiska brottsligheten har kunnat expandera. När vinsterna från den brottsliga verksamheten blir stora är det nödvändigt att få in pengarna i den legala ekonomin. Ett verktyg som då används är penningtvätt. För att motverka penningtvätt har flera direktiv tillkommit. Det senaste har kommit att omfatta nya aktörer, bland andra revisorer. Denna studie har tillkommit för att undersöka hur direktivet har tillämpats av svenska aktörer i byråer av mindre storlek, samt vilka förändringar tillämpningen har inneburit i det praktiska arbetet. Vi har även haft för avsikt att undersöka om direktivet har påverkat kundrelationen mellan revisor och kund. För att besvara syftet valde vi att utföra intervjuer med revisorer från små revisionsbolag - bolag med fyra eller färre anställda. För att kunna dra en slutsats har vi kompletterat empirin med tidigare forskning och etablerad teori. Det som har framgått av vår undersökning är att revisorerna upplever att de tillämpar lagkraven. Däremot visar deras handlingar att egna tillämpningar av lagen görs. Dessa revisorer har inte märkt några förändringar i deras befintliga arbetsuppgifter, trots att förändringar i lagkraven har skett. Kundrelationen har, enligt revisorerna, inte påverkats av skyldigheterna som lagen ställer på dem. Dock har arbetet påverkats av kundrelationen. En del av revisorerna är mycket försiktiga med att ställa frågor, vilket kan påverka arbetet. Därmed är det kundrelationen som styr arbetet.

Frågeställning:        • Hur kommer kvalitetssäkringen av redovisningskonsultens arbete att utföras när frivillig revision råder? • Kommer den frivilliga revisionen att påvisa en ökning av den ekonomiska brottsligheten och hur kommer detta i sådana fall att hanteras av branschen och dess kontrollerande organ? Syfte:                       Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera hur den faktiska kvalitetssäkringen sker för redovisningskonsulters arbete i de fall ingen revision längre utförs, samt att utreda hur den ekonomiska brottsligheten påverkas av den frivilliga revisionen.                  Metod:                     Uppsatsen utgår från en kvalitativ studie där verkligheten har studerats för olika respondenter och deras organisationer. Totalt genomfördes sex intervjuer med åtta respondenter verksamma på redovisnings- och revisionsbyråer, Skatteverket samt Sveriges Redovisningskonsulters Förbund. En teorigenomgång görs också för ämnesrelevanta områden. Slutsats:                   Införandet av den nya lagen har resulterat i att kvalitetssäkring har blivit allt viktigare då auktorisation för redovisningskonsulter är i fokus när det gäller valmöjligheten om frivillig revision råder. Reko:s riktlinjer har standardiserat arbetet och gör att branschen når upp till samhällets krav på utökad kvalitet.                                  Inom ekonomisk brottslighet har en tydlig trend visat på en ökning genom hela 2000-talet och till största del utgörs den ekonomiska brottsligheten av skattebrott och bokföringsbrott. Förbyggande åtgärder är införda för att förhindra denna utveckling och resultatet av dessa försök har visat att antalet avslutade fall stiger.

No description available.

Med pengar som drivkraft skapas det innovativa tänkande som genom ettkringgående av gällande lagstiftning och redovisningsregler möjliggör enlukrativ illegal handel med skalbolag. Avyttringen av nämnda bolag gersåväl säljare som köpare förutsättningar för att otillbörligt eliminerabeskattning av upparbetade vinster. När ett bolag har överlåtit sitt inkråm,det vill säga sina rörelsetillgångar, kvarstår ett skal innehållande tillövervägande del likvida medel. I detta skede betraktas bolaget som en säckmed pengar, vilken förmånligt kan köpas av såväl en seriös som oseriösintressent. Vad som skiljer dessa åt är deras intentioner gällande förvärvetoch deras avsikter rörande vinstmedlen samt de skattekonsekvenser somdessa medför. Utfärdade generalfullmakter, skatteparadis och tekniskaförutsättningar är endast några få av de element som skalbolagshandelnsaktörer nyttjar som hjälpmedel för att framgångsrikt genomföra affärerna.Under den period då skalbolagshandeln kulminerade stod bankerna tillförfogande med kapital och erforderligt system, revisorerna bidrog med sinkompetens och ämnesspecifika kunskap, samtidigt som juridiskt insattasållade bland en uppsjö av lagar och paragrafer, för att tillgodose sinaklienters önskemål. Dessa aktörers involvering kunde ifrågasättas medhänsyn till att de försett kriminella med effektiva verktyg och därmedtillhandahållit lösningar avsedda för illegala transaktioner.För att belysa det i skattelagstiftningen och redovisningen som fallerar ochdärigenom möjliggör illegal skalbolagshandel, tenderar uppsatsens författareatt anta ett hermeneutiskt förhållningssätt för att genom kvalitativa studieroch med en abduktiv ansats uppnå en valid och reliabel skildring avverkligheten. Samtidigt avser författarna att utreda huruvida det är möjligtför etik, moral och god redovisningssed att samverka med ekonomiskaintressen.Forskningen har, i gällande avhandlig, mynnat ut i diskussion och analys avinblandade aktörer, det kriminella förfarandet samt myndigheters arbete medatt stävja den ekonomiska brottsligheten. Exempelvis kan bankernas ochrevisorernas roll vid skalbolagshandeln diskuteras, då de medverkat vidkriminella aktioner men gömt sig bakom sin höga trovärdighet och sekretess.Fokus har även riktats mot deras rykte, samhällsetiska position samt detskydd som lagstödet förser dem med, vilka har möjliggjort att utifrån egnaekonomiska intressen styra skalbolagsaffärerna.Slutsatsen är således att kriminaliteten inte ser några återvändsgränder. Varjeny lagstiftning är en ny utmaning, varje bakslag är en erfarenhet. Åtgärderoch regleringar utgör inget hinder, utan är endast stötestenar som dessaslipade affärsmän avser att kringgå på vägen. / Uppsatsnivå: C