Background & Problem: The Statutory audit was initiated in the beginning of 1983 with the argument that it had a preventative affect against economic crimes. It is discussed whether the statutory audit should be abolished considering it brings major costs for small limited companies, also there are discussions however easing the regulation for these companies. What effect would it impose for the preventative work against economic crimes if the statutory audit is abolished? Purpose: The purpose with this study is to learn how an abolishment of the statutory audit among so called micro businesses will affect authorities’ preventive work against the economic crimes. Demarcate: The study is demarcated to comprise only authorities that work with preventing economic crimes with help of the statutory audit and that will be affected of an possible abolishment, such as the Swedish Tax Office (Skatteverket) and the Swedish National Economic Crimes Bureau (Ekobrottsmynigheten). Methodology: The research is based on a qualitative approach with personal interviews with two representatives from each authority. The gathering of data has been done by researching literature and databases. Conclusions: The result shows that the statutory audit is significant for the authorities and their preventive work. An abolishment would lead to the careless crimes increasing when there’s no independent auditory review that can prevent these. / Bakgrund & Problem: Revisionsplikten infördes i början av 1983 med argumentet att den hade en förebyggande effekt mot ekonomisk brottslighet. Nu diskuteras det kring huruvida revisionsplikten ska avskaffas då den medför en alldeles för hög kostnad för små aktiebolag samt att det arbetas för en regelförenkling för dessa företag. Vilken effekt skulle ett avskaffande av revisionsplikten ha för arbetet mot att förhindra ekonomisk brottslighet? Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur avskaffning av revisionsplikt för s.k. mikroföretag kommer att påverka myndigheternas förebyggande arbetet mot ekonomisk brottslighet. Avgränsningar: Uppsatsen är avgränsad till att omfatta endast de myndigheter som arbetar med att förebygga ekonomisk brottslighet med hjälp av revisionen och som berörs av en eventuell avskaffning, det vill säga Ekobrottsmyndigheten samt Skatteverket. Metod: Undersökningen bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av personliga intervjuer med två respondenter från respektive myndighet. Datainsamling har även skett via litteratursökning samt databaser. Slutsats: Resultatet visar att revisionen har en viktig betydelse för myndigheterna i deras förebyggande arbete. Ett avskaffande skulle leda till att de oaktsamma brotten ökar då det inte längre finns en oberoende granskning av revisionen som kan förhindra dessa.

Den ekonomiska brottsligheten är ett allvarligt och växande samhällsproblem som drabbar såväl stat och kommun som enskilda medborgare. Ekobrottsmyndigheten inrättades år 1998 och är en specialistmyndighet som ligger under Åklagarmyndigheten. Ekobrottsmyndigheten har ett stort ansvar och spelar en viktig roll när det gäller att bekämpa den ekonomiska brottsligheten i vårt samhälle. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur ekobrottsbekämpningen i Sverige bedrivs idag samt vilka brottsförebyggande faktorer som finns. Studien begränsas till att omfatta den ekonomiska brottsligheten i eller med anknytning till en i huvudsak legal näringsverksamhet. För att besvara vår problemformulering genomförde vi fem personliga intervjuer. Vår kvalitativa studie är genomförd med ett hermeneutiskt förhållningssätt och en abduktiv forskningsansats. Fördelen med den här metoden, är att vår förståelse för ämnet har byggts upp stegvist under studiens gång. Därefter har vi kopplat samman den teoretiska referensramen med vår empiriska sammanställning, under kapitlet analys. Studien är dessutom begränsad vad gäller urval och tidpunkt, vilket medför att resultatet inte är generaliserbart. Den teoretiska referensramen är sammanställd utifrån fakta hämtad från lagstiftning, litteratur, rapporter, vetenskapliga artiklar, artiklar samt elektroniska källor. Vi har valt att dela in vårt teoriavsnitt i fyra delar för att läsaren lättare ska få en överblick över de områden som uppsatsen berör. Inledningsvis presenterar vi Intressentmodellen och Agentteorin som ligger till grund för hur vi har resonerat kring; vad en effektiv ekobrottsbekämpning är, hur det bör bedrivas och vilket syfte det tjänar samt vilka faktorer som kan förebygga ekonomisk brottslighet. Efter genomförd studie, konstaterar vi att ekonomisk brottslighet är ett hot mot samhället och indirekt drabbar alla medborgare. Vi tolkar, utifrån vårt empiriska material, att Ekobrottsmyndigheten har de förutsättningar som krävs för att kunna bedriva en effektiv ekobrottsbekämpning. Vi vill dock framhålla, i enlighet med respondenternas åsikter, att det huvudsakliga syftet och målet är att bedriva en så effektiv ekobrottsbekämpning som möjligt oavsett vilken organisatorisk form det gäller. Vi har även kunnat konstatera hur olika faktorer påverkar antalet ekobrott där vi har fokuserat på intern kontroll, revisorns anmälningsplikt och diskussionen kring att eventuellt avskaffa revisionsplikten för mindre bolag. Empirin och analysen visar att god intern kontroll i form av fungerande kontrollsystem i företagen är av stor betydelse för att undvika att oegentligheter och brott uppkommer. Anmälningsplikten i sin tur, har främst lett till att fler brott anmäls av revisorer vilket innebär att det har en förebyggande effekt på företag. Om/när revisionsplikten kommer att slopas för mindre bolag, drar vi den slutsatsen efter diskussion med våra respondenter, att antalet ekobrott med största sannolikhet inte kommer att minska.

Skatteundandraganden inom kontantbranschen är ett stort problem. Restaurangbranschen är den bransch som är mest drabbad men det förekommer även i taxi- och frisörbranschen. Med kontantbranschen avses en verksamhet, där det mest förekommer kontanter och där köparna oftast inte har något intresse av kvitto. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur Skatteverket får kännedom om ett eventuellt skatteundandragande inom kontantbranschen. Utifrån den kännedomen har det varit intressant att även undersöka vilka åtgärder Skatteverket vidtar därefter. Skatteverket får reda på skatteundandraganden på en mängd olika sätt exempelvis genom att företaget inte fört personalliggare eller att skatterevisorerna fått in orena revisionsberättelser av de externa revisorerna eller genom anonyma tips från allmänheten. Skatteverket kan även genom kund- respektive kontanträkning hitta felaktigheter i företagens redovisning. Skatteverket kan genom en skatterevision avgöra om felaktigheterna har skett genom misstag och okunskap, eller om det har skett på ett avsiktligt sätt, för att företaget skall kunna stoppa undan kontanter som egentligen skall beskattas. Beror felen på avsiktlighet från företagets sida har de begått ett brott och skatterevisorn skall genast göra en anmälan till EBM. Genom att intervjua tre skatterevisorer samt två skatteinformatörer, har slutsatser kunnat dras att Skatteverkets arbete för att försöka bekämpa skatteundandraganden är mycket omfattande. Skatteverket har olika metoder de kan använda sig av för att försöka upptäcka skatteundandraganden. Det senaste är att det kommer en ny lag år 2010 som kräver att alla företag som säljer varor och tjänster mot kontant betalning skall ha certifierade kassaregister och då kommer Skatteverket ytterliggare ett steg närmare fusket inom framförallt restaurangbranschen som är den bransch där det förekommer mest skattefusk.

Det svenska näringslivet är viktigt för Sverige och många av de aktiebolag som drivs i Sverige har flera olika intressenter. För att dessa intressenter ska våga satsa i olika bolag krävs det att det finns en oberoende part som kan granska bolagets finansiella information. Denna oberoende part är bolagets revisor som genom att granska bolagets ekonomi ska skapa trovärdighet åt bolagets finansiella information. Att detta fungerar är av stor vikt för att näringslivet ska fungera på ett tillfredsställande sätt. För att revisorn ska kunna utföra sitt arbete behöver denne samarbeta med styrelsen och vd:n vilket ofta leder till ett förtroende mellan parterna. Det resulterar även i att revisorn har tillgång till information om bolaget som ingen annan utomstående part har. Ett växande problem i Sverige är den ekonomiska brottsligheten och i ett försök att minska den valde den svenska riksdagen år 1999 att föra in en bestämmelse om revisorers anmälningsskyldighet i ABL. Tanken med bestämmelsen var att revisorerna då i praktiken skulle ge den svenska staten den inblick i aktiebolag som myndigheterna ej hade tillgång till. I och med detta uppstod ett stort problem för revisorerna. Hur ska de kunna följa deras anmälningsskyldighet och samtidigt ej bryta mot deras tystnadsplikt? En revisor har förutom anmälningsskyldigheten även tystnadsplikt gentemot sina klienter, vilket innebär att revisorer inte får föra vidare information om bolagets angelägenheter som de fått reda på genom utförandet av deras granskning om det kan vara till skada för bolaget. Frågan som då uppkommer är hur revisorer kombinerar dessa principer. Under arbetets gång med denna uppsats har jag upptäckt att det största problemet för revisorerna är hur de ska tolka lagregleringen av dessa två motsägande principerna. I och med att anmälningsskyldigheten infördes har revisorerna fått många nya avvägningar att ta ställning till. För att kunna göra en korrekt tolkning måste revisorn i fråga besitta den kunskap som krävs vilket för många revisorer inte verkar vara fallet. Denna brist på kunskap gör att revisorerna kommer att ha svårt att kunna fatta ett korrekt beslut gällande avvägningen mellan dessa två principer. Det kan därför finnas anledning att undersöka om det finns ett annat bättre lämpat organ som stället kan ansvara för anmälningsskyldigheten.

Ekobrottsforskningen i Sverige har länge varit ett försummat forskningsområde och idag ligger utmaningen i att skaffa kunskap kring förebyggande frågor. Tanken är att ytterligare kunskap om ekonomisk brottslighet ska leda till ett mer proaktivt agerande istället för endast ett reaktivt. Det vill säga ha tillräcklig kunskap för att kunna agera innan ett brott begås. En av de branscher som statistiskt sett ses som mest drabbad av någon form av ekonomisk brottslighet är försäkringsbranschen. Syftet med undersökningen är därför att bidra med ytterligare kunskap kring det förebyggande arbetet mot bedrägeri i försäkringsbranschen.  Detta genom att utreda hur den interna kontrollen ser ut vid skaderegleringen i svenska privata försäkringsbolag samt analysera om det finns områden inom den interna kontrollen som skulle kunna förbättras.   Med utgångspunkt i COSOs vedertagna modeller för intern kontroll och risk management har semistrukturerade intervjuer utförts med representanter från tre svenska, ömsesidiga försäkringsbolag på marknaden. Samtliga bolag anser att risken att bli utsatt för externt eller internt bedrägeri som liten, men även om risken är förhållandevis liten så utgör en liten risk i detta sammanhang ändå ett kapitalbortfall på flera hundra miljoner per år.   Efter att ha analyserat intervjuerna dras slutsatserna att bolagens starkaste sidor av den interna kontrollen ligger i kontrollmiljön, informationen och kommunikationen. Medan områden som kontrollaktiviteter, riskhantering, övervakning och uppföljning, beroende på attityden till försäkringsbedrägeri, är områden som skulle kunna utvecklas ytterligare. Vill man se en förändring på området kan åtgärder som att sänka ribban för vad som utgör en acceptabel risk att bli utsatt för försäkringsbedrägeri, vara en början. Att utveckla ytterligare konkreta kontrollaktiviteter som kan hjälpa personalen i sitt bedömningsarbete samt utveckla interna funktioner för att ytterligare övervaka effektiviteten i kontrollsystemen, är alla faktorer som kanske kan minska risken att bli utsatt för försäkringsbedrägeri.

Bakgrund och problem Ekonomisk brottslighet började uppmärksammas i mitten av 70-talet och Justitieutskottet framhöll redan då betydelsen av organisatoriska förändringar. En av de huvudsakliga anledningarna till missförhållandena var bristen på samlad styrning av insatserna mot ekonomisk brottslighet. 1995 överlämnade regeringen en skrivelse med fokus på förebyggande arbete och att det ska vara en prioriterad verksamhet för myndigheterna. Enligt Ekobrottsmyndigheten har den ekonomiska brottsligheten dock ökat kraftigt sedan 2001 och utgör ett allvarligt samhällsproblem som skapar orättvisor mellan enskilda och mellan företag och förutsättningarna för företagandet försämras genom den snedvridna konkurrensen. Syfte och avgränsning Syftet med föreliggande uppsats är att skapa en djupare förståelse och öka vår referensram angående ämnet ekonomisk brottslighet, bekämpning av denna och hur samverkan mellan myndigheter och andra centrala aktörer fungerar. Syftet är även att belysa huruvida denna samverkan kan ses ur en modern organisationsforms perspektiv. Vi har valt att begränsa studien till de myndigheter som först och främst berörs när det gäller att bekämpa den ekonomiska brottsligheten och vi har också valt att studera två revisionsbyråer. Metod Vi har använt en abduktiv forskningsstrategi och undersökningsmetoden har varit kvalitativ eftersom avsikten med undersökningen var att söka värderingar, åsikter och attityder. Den empiriska informationsinsamlingen bestod av 13 personliga intervjuer med respondenter från Skatteverket, Skattebrottsenheten, Kronofogdemyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, KPMG Forensic och Ernst & Young. Insamlingen av sekundärdata innebar huvudsakligen studerande av teoretisk orienterad kunskap i framförallt facklitteratur, rapporter, böcker och artiklar i olika tidskrifter, samt vissa sökningar Online på Internet. Analys och slutsats För att bekämpa den ekonomiska brottsligheten behövs kunskap om vad som utmärker brotten och vilka som begår dessa och aktörerna behöver förändra sina metoder för att kunna arbeta proaktivt. Bekämpa är ingen bra vedertagen benämning på arbetet i kampen mot den ekonomiska brottsligheten, utan termen begränsning är bättre lämpad. Det handlar om att effektivisera det förebyggande arbetet och skapa en fungerande samverkan. Begreppet samverkan har en alltför stor bredd och det finns heller ingen enhetlig samverkan. Aktörernas egna delmål och prioriteringar är idag en kugge i hjulet. Grunden för samverkan ligger i att ha gemensamma mål, först när denna grund är byggd kan aktörerna gå vidare och organisera en effektiv samverkan. Den stora akilleshälen är att det finns alltför många konstellationer i denna samverkan, vissa borde avvecklas och andra utvecklas. Informationsteknikens utveckling har inte heller underlättat samverkan och sekretessen utgör ett hinder. Organisationsformer mellan aktörerna faller ofta på grund av den begränsade tidsaspekten, det finns ingen långsiktighet i samarbetet.

Bakgrunden till denna uppsats är att den ekonomiska brottsligheten inom svenskt näringsliv kostar företagen och, i förlängningen, samhället stora belopp varje år. Uppsatsen fokuserar på förskingring och trolöshet mot huvudman, två brott som i huvudsak utförs av en anställd eller någon i en förtroendeposition. Uppsatsen följer en tråd där läsaren först får en förståelse för ekonomisk brottslighet i allmänhet, hur gärningsmannen ser ut och därefter hur brotten upptäcks. Externa kontrollinstanser som tillsynsmyndigheter har ofta en lagstadgad skyldighet att polisanmäla vid misstanke om brott, men rapporter från PwC visar att företagens interna kontrollmiljö har förbättrats på senare år, vilket innebär att företagen upptäcker en större andel av brotten. Detta innebär att det i större utsträckning är företagens beslut om ett brott skall polisanmälas eller inte. Därför är det av allmänt intresse att få en förståelse för hur företagen resonerar kring polisanmälan när ett brott upptäcks. Under arbetets gång har fyra intervjuer gjorts med såväl privata som offentliga aktörer som har lång erfarenhet av fenomenet ekonomisk brottslighet. Uppsatsen kommer fram till att ett företag har flera olika incitament att endera göra en polisanmälan eller inte. Viktiga incitament som har identifierats är hur företaget ser på brott, rättsväsendets möjlighet att lösa ett anmält brott och hur företagskulturen påverkas. Vi är av åsikten att ekonomiska brott som upptäckts av företagen måste polisanmälas och därefter finns det ett gemensamt ansvar för företagen och rättsväsendet att agera preventivt, detektivt och reaktivt för att stävja förekomsten av ekonomisk brottslighet i det svenska näringslivet.

Små företag inom EU lägger mycket pengar på administration, något som minskar företagens konkurrenskraft gentemot varandra. Med anledning av detta har en utredning gjorts för att de europeiska företagen med gemensamma krafter ska kunna minska den administrativa bördan och på så sätt kunna stimulera EU:s ekonomi. Utredningens förslag är att de administrativa kostnaderna ska minskas med 25 % till år 2012. Sverige har dock, i utredningen Avskaffande av revisionsplikten för små företag, som mål att sänka de administrativa kostnaderna med 25 % till år 2010. Uppsatsens syfte är att ta reda på om ekonomiska brott såsom bokföringsbrott och skattebrott påverkas om revisionsplikten i Sverige avskaffas. Författarna vill även ta reda på vad berörda myndigheter har för åsikter angående förslaget att avskaffa revisionsplikten i små företag. Utredningen om avskaffad revisionsplikt föreslår att revisionsplikten i Sverige ska avskaffas för företag som inte överstiger två av följande tre gränsvärden: Balansomslutning 41,5 miljoner kronor, nettoomsättning 83 miljoner kronor och antal anställda 50 stycken. Skatteverket avstyrker förslaget om avskaffande av revisionsplikten med anledning av att utredningen underskattar den preventiva effekten som revision faktiskt har. EBM anser att enklare regler minskar antalet ekobrott men att utredningen är för vagt gjord medan BRÅ anser att utredningen innehåller för många osäkra faktorer och att avskaffandet leder till ett steg bakåt, vilket ökar risken för ekobrott. / Small-sized businesses in the EU invest a lot of money on administration which will reduce the businesses competitiveness towards each other. On account of this an investigation has been made concerning how to make the business in the EU reduce the administrative burden and in that way stimulate the European economy. The investigation suggests that the administrative cost will have reduced by 25 percent before year 2012. The Swedish investigations aim is to reduce the administrative costs by 25 percent before year 2010. This papers point is to find out if economic crimes, like false accounting or tax crime, will be affected by the abolition of the audit obligation in Sweden. The writers also aim to find out what concerned authorities opinions are concerning the suggestion to abolish the audit obligation. The investigation concerning the abolition of the audit obligation suggests that the audit obligation in Sweden will abolish for businesses that doesn’t exceed two of the following three limit values; Balance sheet total of 41,5 million SEK, net sales of 83 million SEK and number employees 50. The National tax board rejects the suggestion about abolition of the audit obligation because the investigation has underestimated the preventive effect that audit has. EBM think that simpler rules decreases the number of economic crimes but they also think that the investigation is vague while BRÅ think that the investigation contains to many uncertain factors and that the abolition leads to a step backwards which will increase the risk of economic crimes.

I november år 2010 avskaffades revisionsplikten för de allra minsta aktiebolagen i Sverige, vilket innebär att dessa företag kan välja om de vill ha kvar revisorn eller inte. Regeringens syfte med lagändringen var att det skulle bli enklare och mer lönsamt att driva företag. Detta väckte dock en stor oro hos myndigheter, framförallt Skatteverket, som menar att en viktig kontroll- och resursfunktion för samhället nu försvinner och som i sin tur kan leda till ökad ekonomisk brottslighet. Syftet är att förklara om användandet av revisor är negativt relaterat till ekonomisk brottslighet, och i så fall varför. Studien utgår från en deduktiv forskningsansats, som tillsammans med rationell valhandlingsteori, agentteori, resursberoendeteori samt faktorer på individ- och företagsnivå har för avsikt att förklara revisorns roll som förebyggare av ekonomisk brottslighet. En enkätstudie om företagen och revisorn samt en dokumentstudie om ekonomisk brottslighet efter år 2011, har bidragit med data och ligger till grund för den kvantitativa forskningsmetoden. Utifrån de resultat som genererats kan vi konstatera att revisorn inte fyller en brottsförebyggande funktion i småföretag. För de företag som har revisor indikerar resultaten att ju längre en revisor har reviderat ett företag, desto större är risken för att ekonomisk brottslighet ska begås. Vidare fann vi signifikanta samband mellan styrelsens respektive VD:ns involvering i bokföringen och ekonomisk brottslighet. Även variablerna kön och risktagande visade på bivariata samband mot ekonomisk brottslighet respektive bokföringsbrott.

No description available.