<p>Alla människor behöver kunskaper i matematik. Anmärkningsvärt är dock att många elever inte når betyget G i skolår nio. I denna undersökning lyfts åsikter från lärare, skolledare och elever om hur vi ska arbeta för att nå högre måluppfyllelse i matematiken i skolår nio. Även skolledarnas och lärarnas åsikter om hur ekonomin påverkar detta arbete undersöks. Metoden som använts i studien är en kvalitativ undersökning i form av en enkät med öppna frågor. För att nå en högre måluppfyllelse i matematiken måste man enligt lärarna ge möjlighet till nivågruppering, att arbeta mer laborativt, prata matematik och att mer resurser tillsätts. Även skolledarna tycker att man ska arbeta mer laborativ, prata mer matematik och arbeta i mindre grupper. Eleverna tycker att klasstorleken bör minskas. Alla lärare utom en anser att ekonomin påverkar arbetet med ökad måluppfyllelse. En av skolledarna tror att ekonomin kan påverka medan den andra inte anser det.</p>

Alla människor behöver kunskaper i matematik. Anmärkningsvärt är dock att många elever inte når betyget G i skolår nio. I denna undersökning lyfts åsikter från lärare, skolledare och elever om hur vi ska arbeta för att nå högre måluppfyllelse i matematiken i skolår nio. Även skolledarnas och lärarnas åsikter om hur ekonomin påverkar detta arbete undersöks. Metoden som använts i studien är en kvalitativ undersökning i form av en enkät med öppna frågor. För att nå en högre måluppfyllelse i matematiken måste man enligt lärarna ge möjlighet till nivågruppering, att arbeta mer laborativt, prata matematik och att mer resurser tillsätts. Även skolledarna tycker att man ska arbeta mer laborativ, prata mer matematik och arbeta i mindre grupper. Eleverna tycker att klasstorleken bör minskas. Alla lärare utom en anser att ekonomin påverkar arbetet med ökad måluppfyllelse. En av skolledarna tror att ekonomin kan påverka medan den andra inte anser det.

Barnfattigdom är ett viktigt ämne att belysa och prata kring. Denna studie syftar till att undersöka hur barn påverkas av att leva och växa upp i barnfattigdom, främst ur olika sociala aspekter. Barnfattigdom finns överallt, oavsett världsdel eller samhälle. Det är flertalet olika aktörer som arbetar med barnfattigdomsfrågor och de arbetar både varför sig och tillsammans på olika sätt. Denna studie avgränsar sig till barn i Norrbottens län och undersöks utifrån de teoretiska utgångspunkterna stigmatisering, marginalisering och utanförskap. Anledningen till den specifika avgränsningen ligger till grund för att barnfattigdom ofta forskats utifrån helhetsbegrepp och inte utifrån specifika områden i samhället. Studien är utformad som en litteraturstudie, där det empiriska materialet grundar sig på tidigare forskning kring ämnet. I och med avgränsningen i denna studie finns inslag av kvalitativ studie, i form av en intervju för att stödja studien gentemot barnfattigdom specifikt i Norrbotten. I studiens undersökning har det framkommit att barn som lever i fattigdom ofta upplever känslor som skam och utanförskap, vilket leder till att barn ofta försöker dölja sin ekonomiska situation genom att de välja att sjukanmäla sig från skolan vid exempelvis friluftsdagar eller andra sociala aktiviteter som kräver på ett eller annat sätt ekonomiska förutsättningar. Vidare har undersökningen visat på att det barnfattigdom har långvariga konsekvenser som även påverkar barnet i ett senare skeende i livet.

We are currently experiencing a climate crisis. The planet’s temperature is rising considerably due to the emission of greenhouse gases generated by human activities. This situation poses a challenge for everyone, including companies. Private sector actors are taking actions to mitigate the consequences of climate change, such as global warming. Some of these measures are imposed by national regulations, and others are motivated by the firms' own will. The latter include Science Based Target initiative (SBTi), a voluntary initiative that supports companies in setting climate targets to reduce emissions in line with climate science and the Paris Agreement. The number of companies taking action through participation in it is growing. However, SBTis a young initiative that should be further explored, as more research is needed on its effects. This master’s thesis responds to this gap by studying the impact of joining the SBTi on the financial performance of companies measured through stock returns, volatility and financial risk. For this purpose, the Difference-in-Differences (DiD) statistical technique has been applied through a linear regression model to a sample of 4869 companies. It includes both SBTi member and non-members. At the same time, this research also addresses a second objective, to estimate the determinants to join SBTi, since this is a voluntary action, through a Probit model. It has been found that there is a negative relationship when the financial variable is stock return. While when volatility and financial risk are measured, there is no statistically significant effect. These findings show that being a member of SBTi could reduce investor returns, but does not influence the other two financial indicators. This suggests that investors are not attracted to these companies and may indicate that they see the initiative as a costly distraction. Also, as investors manage their portfolios to reduce market downturns, investing in firms that are part of the initiative will not be something they will consider in terms of their votality. Although the initiative's objectives and commitments help to mitigate climate risks by encouraging the reduction of carbon dioxide emissions, they do not generate significant impacts on the level of financial risk, according to the observations. Regarding the results on the likelihood of joining SBTi, it was found that companies that produce lower returns to investors, have lower stock price fluctuations, have higher financial risk and pollute less, are more likely to be members. This suggests that the initiative should drive its efforts towards companies with these characteristics. This study is innovative in its field in that it addresses a topic of current interest but that has been little explored, the SBTi. It applies two methodologies, regression analysis through DiD and Probit model, but with global panel data, which makes it more challenging. This master’s thesis contributes to the research community in three ways. First, it fills a gap providing new insights into SBTi from a financial perspective. Second, it informs the initiative itself of the implications of its activity and makes it easier to identify potential members and attract them. Third, it can be useful for investors who want to be part of the fight against climate change and include these companies in their portfolios, but want to know the financial consequences of doing so. / Vi upplever för närvarande en klimatkris. Planetens temperatur stiger avsevärt på grund av utsläppen av växthusgaser som genereras av mänsklig verksamhet. Denna situation utgör en utmaning för alla, inklusive företag. Privata aktörer vidtar åtgärder för att mildra konsekvenserna av klimatförändringar, såsom global uppvärmning. Vissa av dessa åtgärder föreskrivs av nationella regleringar, medan andra motiveras av företagens egna vilja. Det senare inkluderar SBTi, en frivillig initiativ som stödjer företag i att fastställa klimatmål för att minska utsläppen i linje med klimatvetenskapen och Parisavtalet. Antalet företag som vidtar åtgärder genom deltagande i initiativet ökar. Dock är SBTi en ung initiativ som bör undersökas mer, eftersom merforskning behövs om dess effek. Denna avhandling fyller detta gap genom att studera effekten av att delta i SBTi på företagens finansiella prestationer, mätt genom aktieavkastning, volatilitet och finansiell risk. För detta ändamål har den statistiska tekniken DiD tillämpats genom en linjär regressionsmodell på ett urval av 4869 företag. Det omfattar både medlemmar och icke-medlemmar av SBTi. Samtidigt behandlar denna forskning även ett andra mål, att uppskatta faktorer som påverkar beslutet att delta i SBTi, eftersom detta är en frivillig åtgärd, genom en Probit-modell. Det har konstaterats att det finns ett negativt samband när den finansiella variabeln är aktieavkastning. När volatilitet och finansiell risk mäts finns det däremot ingen statistiskt signifikant effekt. Dessa resultat visar att att vara medlem i SBTi kan minska avkastningen för investerare, men påverkar inte de andra två finansiella indikatorerna. Detta tyder på att investerare inte lockas av dessa företag och kan indikera att de ser initiativet som en kostsam distraktion. Dessutom, eftersom investerare hanterar sina portföljer för att minska marknadsnedgångar, kommer investeringar i företag som är en del av initiativet inte vara något de överväger med avseende på volatilitet. Även om initiativets mål och åtaganden bidrar till att mildra klimatrisker genom att främja minskning av koldioxidutsläppen, genererar de inte signifikanta effekter på finansiell risknivå enligt observationerna. Vad gäller resultaten angående sannolikheten att delta i SBTi, visade det sig att företag som ger lägre avkastning till investerare, har lägre aktieprisfluktuationer, har högre finansiell risk och förorenar mindre, har större sannolikhet att vara medlemmar. Detta tyder på att initiativet bör rikta sina ansträngningar mot företag med dessa egenskaper. Denna studie är nyskapande inom sitt område genom att den behandlar ett ämne av aktuellt intresse men som är relativt outforskat, nämligen SBTi. Den tillämpar två metoder, regressionsanalys med DiD och en Probit-modell, men med globala paneldata, vilket gör det mer utmanande. Denna avhandling bidrar till forskarsamhället på tre sätt. För det första fyller den en lucka genom att ge nya insikter om SBTi ur ett finansiellt perspektiv. För det andra informerar den själva initiativet om konsekvenserna av dess verksamhet och underlättar identifieringen av potentiella medlemmar och att locka dem. För det tredje kan den vara användbar för investerare som vill vara en del av kampen mot klimatförändringar och inkludera dessa företag i sina portföljer, men som vill känna till de finansiella konsekvenserna av att göra det.

I takt med att samhället står inför en alltmer digitaliserad vardag har cyberattacker blivit alltmer påtagliga. Cyberattackerna vars vanligaste former tar skepnad genom utpressningstrojaner, nätfiske, skadlig programvara och överbelastningsattacker kostar samhället avsevärda resurser. Attackernas skador kan kosta företag på flera sätt och är i många avseenden svåra att kvantifiera. Direkta kostnader vid driftstopp och utbetalda lösensummor visar sig direkt som påtagliga utgifter. Men även indirekta kostnader genom försämrat rykte, känsliga data röjs och reducerad produktivitet bland de anställda. I denna studie undersöks cyberattackers påverkan på aktiekurser hos svenska företag mellan åren 2010–2023, där studien använder sig av tre olika händelsefönster. Det ändamålsenliga sambandet som studerats har varit ifall den kumulativa abnormala avkastningen på de 28 observerade företagen är lägre efter händelsedagen då cyberattacken inträffat jämfört med innan händelsedagen. Dessutom studeras sambandet i informationsasymmetrin mellan insynspersoner hos det attackerade företaget och marknadens investerare för att se ifall insynshandel förekommer. Urvalet för de observerade företagen som attackerats gjordes manuellt och börsdatan hämtades från databasen Refinitiv Eikon. Tidigare forskning på området är geografiskt spridd och inte tidsenlig vilket resulterar i varierande resultat som inte är tidstrogna. Detta kan försvåra appliceringen av studiens resultat, på andra aktiemarknader, eftersom aktiemarknader skiljer sig åt såväl som att andra faktorer kan spela en betydande roll. I teorikapitlet presenteras de valda teorierna; Hypotesen om den effektiva marknaden, informationsasymmetri, modellen för prissättning av kapitaltillgångar, Fama French trefaktormodell och diskonterat kassaflöde. För att genomföra studien på ett forskningsetiskt korrekt sätt, redovisas och diskuteras det kvantitativa metodvalet, etiska aspekterna och det positivistiska paradigmet som ligger till grund för studien. Tillämpningen av källkritik, forskningsetisk och samhällelig relevans såväl som sanningskriterier framställs. Studien genomförs i form av en händelsestudie med tre olika händelsefönster. Den abnormala avkastningen beräknas med hjälp av en estimering av den förväntade avkastningen från CAPM-modellen. För att testa studiens hypoteser använder författarna sig av statistiska testerna; regressionsanalys, T-test och Wilcoxons teckenrangtest. Vidare testas även huruvida den kumulativa abnormala avkastningen påverkas av publikationen av ett pressmeddelande, författarna finner ej stöd för att detta påverkar den kumulativa abnormala avkastningen. Författarna genomför även tester specifikt utformade för att påvisa förekomsten av insynshandel innan cyberattacken offentliggjorts och finner att detta förekommer. Slutligen kommer författarna, efter en gedigen analys, fram till att det finns ett negativt samband mellan en cyberattack och ett företags börsvärde. Studiens resultat överensstämmer med tidigare forskningsresultat inom ämnet.

Vitiligo is a skin disease where the pigment cells that produce melanin die or stop functioning, which causes white patches to appear on the body. Although vitiligo is not considered a serious disease, there is a risk that something is wrong with a person's immune system. In recent years, the use of medical image processing techniques has grown, and research continues to develop new techniques for analysing and processing medical images. In many medical image classification tasks, deep convolutional neural network technology has proven its effectiveness, which means that it may also perform well in vitiligo classification. Our study uses four deep convolutional neural networks in order to classify images of vitiligo and normal skin. The architectures selected are VGG-19, ResNeXt101, InceptionResNetV2 and Inception V3. ROC and AUC metrics are used to assess each model's performance. In addition, the authors investigate the economic benefits that this technology may provide to the healthcare system and patients. To train and evaluate the CNN models, the authors used a dataset that contains 1341 images in total. Because the dataset is limited, 5-fold cross validation is also employed to improve the model's prediction. The results demonstrate that InceptionV3 achieves the best performance in the classification of vitiligo, with an AUC value of 0.9111, and InceptionResNetV2 has the lowest AUC value of 0.8560. / Vitiligo är en hudsjukdom där pigmentcellerna som producerar melanin dör eller slutar fungera, vilket får vita fläckar att dyka upp på kroppen. Även om Vitiligo inte betraktas som en allvarlig sjukdom, det finns fortfarande risk att något är fel på en persons immun. Under de senaste åren har användningen av medicinska bildbehandlingstekniker vuxit och forskning fortsätter att utveckla nya tekniker för att analysera och bearbeta medicinska bilder. I många medicinska bildklassificeringsuppgifter har djupa konvolutionella neurala nätverk bevisat sin effektivitet, vilket innebär att den också kan fungera bra i Vitiligo klassificering. Vår studie använder fyra djupa konvolutionella neurala nätverk för att klassificera bilder av vitiligo och normal hud. De valda arkitekturerna är VGG-19, RESNEXT101, InceptionResNetV2 och Inception V3. ROC- och AUC mätvärden används för att bedöma varje modells prestanda. Dessutom undersöker författarna de ekonomiska fördelarna som denna teknik kan ge till sjukvårdssystemet och patienterna. För att träna och utvärdera CNN modellerna använder vi ett dataset som innehåller totalt 1341 bilder. Eftersom datasetet är begränsat används också 5-faldigt korsvalidering för att förbättra modellens förutsägelse. Resultaten visar att InceptionV3 uppnår bästa prestanda i klassificeringen av Vitiligo, med ett AUC -värde på 0,9111, och InceptionResNetV2 har det lägsta AUC -värdet på 0,8560.