Efter år av minskad tillväxt har den globala ekonomiska återhämtningen resulterat i en ökadomsättning av anställda som, i det goda läget, väljer att söka sig till nya tjänster. Detta hand ihand med många arbetsgivares fortsatta oro kring hur man ska göra för att behålla sina anställdaeller hitta nya talanger om så behövs. Ett sätt för företag att hantera den rådande situationen ärgenom Employer Branding, det vill säga de egenskaper och förhållningssätt som ett företag villförknippas med och de aktiviteter som genomförs i syfte att framhäva dessa. Hypotesen förföreliggande studie är grundad i tidigare forskning och teori kring arbetsgivarvarumärken. Enenkätundersökning har skickats ut till unga personer i början av sin mediekarriär där de fårbesvara påståenden om arbete med kopplingar till funktionella, ekonomiska och psykologiskaaspekter. Resultaten visar att unga människor som söker sig till medieföretag i storutsträckningar är ute efter funktionella och psykologiska aspekter i arbetet, snarare änekonomiska. / After years of reduced growth, the global economic recovery has resulted in increased turnoverof employees who choose to apply for new jobs. This goes hand in hand with many employers'continued concerns about how to keep their employees or find new talents if necessary. Oneway for companies to handle the situation is through Employer Branding, that is, thecharacteristics and approaches that a company wants to stand for and the activities that arecarried out in aim of highlighting them. The hypothesis for this study is based on previousresearch and theories about Employer Branding. A questionnaire survey was sent to youngpeople in the beginning of their media career, where they were able to answer questions relatedto work in relation to functional, economic and psychological aspects. The results show thatyoung people seeking media related work are mainly looking for functional and psychologicalaspects of work, rather than economic.

Urbanization has resulted in larger and more densely populated cities, which has intensified the pressure on public transportation systems globally. A consequence of the increased use of public transportation is higher energy consumption and, consequently, increased carbon dioxide emissions. The electrification of bus services has therefore become a central issue in public transportation, leading many to consider switching from fossil-fuel-powered buses to electric buses. Against this background, this study aims to investigate the benefits and challenges that arise in the transition to electric buses for two selected bus operators and a public transport authority. To address this aim, the authors have conducted semi-structured interviews with the aforementioned parties and gathered a theoretical framework based on scientific articles. The study concludes that there are both benefits and challenges with the transition. In the long term, there are economic savings to be made, and the transition to electric buses also contributes to achieving sustainability goals. Among the challenges are managing the limited range of electric buses and the need to procure in a way that distinguishes between traffic operations and charging infrastructure. / Urbaniseringen har resulterat i större och mer tätbefolkade städer, vilket har intensifierat trycket på kollektivtrafiksystemen globalt. En följd av den ökade användningen av kollektivtrafik är högre energiförbrukning och därmed ökade koldioxidutsläpp. Elektrifiering av busstrafiken har därför blivit en central fråga inom kollektivtrafiken, vilket gör att många överväger att byta från fossildrivna bussar till elbussar. Mot bakgrunden syftar studien till att undersöka de fördelar och utmaningar som uppstår vid övergången till elbussar för två utvalda bussoperatörer och en trafikhuvudman. För att besvara syftet har författarna genomfört semistrukturerade intervjuer med ovan nämnda och samlat en teoretisk referensram baserad på vetenskapliga artiklar. Studien drar slutsatsen att det finns både fördelar och utmaningar med övergången. På lång sikt finns ekonomiska besparingar att göra, och övergången till elbussar bidrar också till att uppnå hållbarhetsmålen. Bland utmaningarna finns hanteringen av elbussarnas begränsade räckvidd samt behovet av att upphandla på ett sätt som skiljer mellan trafikdrift och laddinfrastruktur.

Detta kandidatexamensarbete utforskar de ekonomiska fördelarna med installation av gröna tak i Järfälla kommun, med fokus på hur dessa kan bidra till en hållbar stadsutveckling. Studiens syfte är att utveckla en kvantitativ modell för att beräkna de ekonomiska besparingar som kan uppnås genom ett antal nyttor av gröna tak. Först analyseras de gröna taken och sedan vilka nyttor som är relevanta efter Järfällas förutsättningar. Slutligen begränsades modellen till tre nyttor, nämligen reducerad dagvattenhantering, förbättrad luftkvalitet, och koldioxidbindning. Dagvattenhantering blev ett fokusämne i rapporten. För att kvantifiera detta användes klimatologiska faktorer i vattenbalansekvationen för att uppskattade de gröna takens effekt på avrinning i Järfälla kommun, således minskar dagvattenavgifterna. De klimatologiska faktorerna består av temperatur, luftfuktighet, vindhastighet och solstrålning. Under arbetets gång visade det sig att den geografiska avgränsningen av modellen var en stor utmaning, men även en resurs. Efter framtagandet av modellen utfördes en fallstudie där modellen testades för ett grönt tak på Bas Barkarby.  Resultaten från analyserna visar att gröna tak erbjuder signifikanta fördelar genom att minska kostnader för infrastruktur samt genom att förbättra miljömässiga och sociala förhållanden i stadslandskapet. Slutsatserna pekar på att ytterligare stöd från kommunala beslutsfattare kan optimera utnyttjandet av takytor och främja en bredare acceptans och implementering av gröna taklösningar. / This bachelor's thesis explores the economic benefits of installing green roofs in Järfälla Municipality, focusing on how these can contribute to sustainable urban development. The purpose of the study is to develop a quantitative model to calculate the economic savings achievable through some benefits of green roofs in Järfälla. Firsty green roofs were analyzed to understand their benefits and which of them are relevant in Järfälla municipality, namely: Reduced stormwater runoff, reduced damage costs during 100-year rainfall, improved air quality and carbon sequestration. Stormwater management was chosen as a subject to further investigate. During the latter, climatological factors were used in a water balance model to estimate runoff reduction green roofs provided in Järfälla Municipality thus calculating the benefit they provide by decreasing stormwater fees. Climatological factors included daily temperature, humidity, wind current speed and solar radiation. During the course of the study the limitation of the model was shown to be both a challenge and an advantage. The finished model was then tested on a green roof on Bas Barkarby. The results from the analyses show that green roofs offer significant advantages by providing benefits to real estate owners and communities by enhancing environmental and social conditions in urban landscapes. The conclusions suggest that additional support from municipal policymakers can optimize the utilization of roof spaces and promote a wider acceptance and implementation of green roof solutions.

Through a comparative case study of the European identity in Spain and Italy, the thesis aims to gain a better understanding of the formation of a European identity and the factors that explain variations in the degree of European identity between individual member states. As the degree of European identity differs between member states which in other respects are relatively similar, Spain and Italy are studied as two cases with different outcomes to investigate what might explain their different degrees of European identity. The empirical comparison is based on four hypotheses derived from previous research examining the relationships between the following independent variables and European identity; cognitive mobilization, Euroscepticism, political trust and economic benefits. The systematic comparison of explanatory factors between Spain and Italy finds that the existence of Euroscepticism, economic benefits and higher education leads to a higher degree of European identity. Explanatory factors from previous research are partly confirmed and partly non-confirmed and the thesis illustrates that established relationships that explain differences at the aggregated EU level do not explain differences between individual countries to the same extent. The study finds that differences at the Member State level partly explain variations in European identity, but concludes that further studies at the individual level are needed to understand the formation of the individual European identity. / Genom en jämförande fallstudie av den europeiska identiteten i Spanien och Italien ämnar uppsatsen få en bättre förståelse för formandet av en europeisk identitet och vilka faktorer som förklarar variationer i grad av europeisk identitet mellan enskilda medlemsländer.. Baserat på tidigare forsknings konstaterande om att det finns skillnader i europeisk identitet mellan relativt lika EU-medlemsländer, studeras Spanien och Italien som två fall med olika utfall för att undersöka vad som kan förklara skillnaden mellan dem. Den empiriska jämförelsen utgår ifrån fyra hypoteser härledda från tidigare forskning som undersöker sambandet mellan följande oberoende variabler och europeisk identitet; kognitiv mobilisering, euroskepticism, politisk tillit och ekonomiska fördelar. Resultaten från den systematiska jämförelsen av förklaringsfaktorer mellan Spanien och Italien finner stöd för att förekomsten av euroskepticism, ekonomiska fördelar samt högre utbildning leder till en högre grad av europeisk identitet. Uppsatsen delvis bekräftar och delvis bekräftar inte förklaringsfaktorer från tidigare forskning och illustrerar att etablerade samband som förklarar skillnader på den aggregerade EU-nivån inte i samma utsträckning förklarar skillnader mellan enskilda länder. Undersökningen konstaterar att skillnader på medlemsstatsnivå till viss del förklarar variationer i europeisk identitet, men att fortsatta studier på individnivå krävs för att förstå formandet av enskilda individers europeiska identitet.