No description available.

Man hör ständigt sjöfolk prata om att arbeta inom den norskflaggade flottan. Det är allmänt känt att lönerna är högre än i Sverige men när det handlar om övriga ekonomiska aspekter är okunskapen stor. Vårt syfte med uppsatsen var att ta reda på hur dessa aspekter skiljer sig åt mellan de båda länderna. Vi valde att skriva i utredningsform då det handlar om att sammanställa redan befintligt material. En stor del av arbetet bestod i att söka information i elektroniska källor. För att tolka informationen har vi sedan kontaktat respektive organisation. Vi kom fram till att lönerna i Norge, enligt de avtal vi granskat, är högre än i Sverige. De sociala förmånerna är likartade länderna emellan, båda har sina fördelar och nackdelar. Detta gör att det mest är livssituationen i varje enskilt fall som avgör vilket land som har bäst förmåner.

Bakgrund: Genom den ständigt pågående industrialiseringen i världen samt de senaste 100 årens ökade resursåtgång, ökar behovet av förnybara resurser i världen. Att jordens befolkning dessutom förväntas öka till över nio miljarder redan år 2050 sätter press på utvecklingen av förnybara resurser samt nya arbetssätt för att i framtiden kunna klara av framtidens ökande behov av resurser. Genom att använda ett cirkulärekonomiskt tankesätt där produkter designas för att antingen återanvändas, materialåtervinnas eller energiutvinnas, skapas möjligheter för att resurserna ska kunna användas i produktionen av nya. Syftet med det cirkulärekonomiska tankesättet är att inget, eller så lite material som möjligt, ska bli till avfall. Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera hur företag i Sverige kan arbeta med cirkulär ekonomi för att minska sin miljöpåverkan samt effektivisera sin resursanvändning. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie där empiri har samlats genom semi- strukturerade intervjuer och tidigare fallstudier gjorda i Kina. Slutsats: Vi har utifrån vårt arbete med cirkulär ekonomi kommit fram till att nya tankesätt krävs för att en cirkulär ekonomi ska kunna implementeras. Gamla tankemönster där avfall ses som något negativt måste ersättas med tankesätt där avfall och restprodukter ses som tillgångar. Vi anser att cirkulärekonomiska nätverk mellan företag kan jämföras med, och styras som, värdekedjor. Nätverken kan uppstå inom befintliga värdekedjor eller bestå av nya aktörer som tillsammans bilder ett cirkulärekonomiskt kretslopp. Vidare ges ett förslag på vidare forskning i form av ett certifikat som kan fungera som ett bevis på att företag tillämpar ett cirkulärekonomiskt arbetssätt.

I avhandlingen studeras systemrelationer mellan det ekonomiska och det ekologiska systemet. Ett tema som blivit alltmer framträdande i samhällsdebatten, inte minst på grund av att fler och fler vetenskapliga studier pekar på överbelastningar på ekosystem till följd av industriella aktiviteter och ohållbara konsumtions och produktionsmönster. Både ekologi och ekonomi härstammar från det grekiska ordet Oikos, vilket gett upphov till titeln. Det ekologiska och ekonomiska systemet, systrarna av Oikos och deras interaktion följer vi genom avhandlingen. Ett styrverktyg för att hantera systemrelationerna som det finns stor tilltro till är partnerskap för hållbar utveckling, vilket är frivilliga samarbeten mellan aktörer från olika sektorer. De är processerna i sådana partnerskap som studeras i avhandlingen och det leder fram till en slutsats om att partnerskap för hållbar utveckling inte har förmågan att styra, utan endast att medla, därav titeln; guvernanten som blev diplomat. Det sätt som partnerskap för hållbar utveckling medlar mellan systemen utmynnar i en ytlig integration och kopplingen mellan systemen tenderar att upplösas i de kedjor av översättningar som görs. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2007</p>

This dissertation is an attempt to interpret a critical period of Swedish history, the first wave of industrialization, from 1871 to 1890. The questions raised have been important issues in Swedish history. What accounts for the growth during the period? What determined agricultural development? Did the falling world market price on grain really play a depressive role, or were there other offsetting forces? What explains emigration and what was its influence on the Swedish economy? These questions are still debated. Yet while the issues discussed in this dissertation are old, the methods are not. The author applies a non-linear computable general equilibrium model to these problems. The model is designed to describe Swedish demo-economic development during its first phase of industrialization. Through counterfactual simulations the different questions are addressed. The results indicate the importance of a general equilibrium approach rather than a partial one. The role of certain strategic variables changes when the interactions between sectors and markets are taken into account. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Licentiatavhandling, Växjö : Växjö universitet.

Diss. Uppsala : Univ., 2004.

Diss. Göteborg : Univ., 2004.

<p>Man hör ständigt sjöfolk prata om att arbeta inom den norskflaggade flottan. Det är allmänt känt att lönerna är högre än i Sverige men när det handlar om övriga ekonomiska aspekter är okunskapen stor. Vårt syfte med uppsatsen var att ta reda på hur dessa aspekter skiljer sig åt mellan de båda länderna. Vi valde att skriva i utredningsform då det handlar om att sammanställa redan befintligt material. En stor del av arbetet bestod i att söka information i elektroniska källor. För att tolka informationen har vi sedan kontaktat respektive organisation. Vi kom fram till att lönerna i Norge, enligt de avtal vi granskat, är högre än i Sverige. De sociala förmånerna är likartade länderna emellan, båda har sina fördelar och nackdelar. Detta gör att det mest är livssituationen i varje enskilt fall som avgör vilket land som har bäst förmåner.</p>

Miljöpåverkan blir ett allt större problem i dagens samhälle och mycket av den miljöpåverkan kommer från global transport av gods. För att minimera denna miljöpåverkan implementeras olika miljölagar för att tvinga fram en förändring men det har visat sig att regelverken inte räcker till. Därför krävs ekonomiska incitament som genom finansiella drivkrafter ska motivera företag till gröna investeringar som leder till mindre påverkan på miljön. Denna uppsats har studerat miljöpolicy inom väg-, tåg och sjötransport för att undersöka vilka ekonomiska incitament som står till buds inom transportsektorn. Därefter genomfördes en enkätstudie inom sjötransport där rederier fick gradera de identifierade ekonomiska incitamenten i hur viktiga de var och hur stor påverkan de hade på beslut inom företagen kring gröna investeringar. Detta gjordes i avsikt att identifiera vilka ekonomiska incitament inom rederisektorn som är effektiva och som kan främja gröna investeringar. Enkäten undersökte 6 olika typer av ekonomiska incitament inom rederisektorn: miljöcertifiering, miljölagar, offentliga investeringar i grön infrastruktur, investeringsbidrag från myndigheter, miljörabatter och miljöindex. Det visade sig att alla de undersökta ekonomiska incitamenten främjade gröna investeringar men i olika grad. Studien visade att rederierna verkade ha en mer positiv inställning till incitament med direkt finansiell påverkan och en mindre positiv inställning till incitament med en indirekt finansiell påverkan. I enkäten graderades miljölagar till att vara mest viktig och ha störst påverkan medan miljöindexen var minst viktiga och hade minst påverkan.