Sammanfattning Examensarbete i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Kurskod 2FE93E, VT 2017 Författare: Saija Kritz, Thomas Nord och Therese Wiborg Handledare: Yuliya Ponomareva Titel: Motivation, provision och kvalitativa arbetsuppgifter. Vilken påverkan har ekonomiska incitament för motivationen vid kvalitativa arbetsuppgifter? Bakgrund: Företag använder sig av ekonomiska incitament för att öka målkongruensen hos de anställda och företaget. Vissa forskare hävdar dock att den inre motivationen kan trängas undan av existensen av ekonomiska incitament. Senare forskning visar dock på att incitament och inre motivation kan samverka men vidare forskning behövs för att undersöka vilka faktorer som påverkar detta samband och hur. Syfte: Att undersöka om delaktighet i att sätta sina egna mål, genom att motverka en crowding out-effekt, ger en högre inre motivation. Samt om kvalitativa arbetsuppgifter kan vara en moderator som förstärker detta samband.              Metod: Arbetet består av en förklarande undersökning av surveytyp. En kvantitativ forskningsmetod med insamling av såväl kvalitativa som kvantitativa data, med en webbenkät, har genomförts.                  Resultat, slutsatser: Vi fann ett statistiskt signifikant positivt samband mellan delaktighet i att sätta sina egna mål och den inre motivationen i vår studie. Även kvalitativa inslag i arbetsuppgifterna hade ett signifikant positivt samband med inre motivation. För att effektivt använda provision till att motivera anställda, speciellt för de med kvalitativa arbetsuppgifter, kan delaktighet i målsättningen användas för att positivt stärka förhållandet mellan incitament och inre motivation. Dock var studien och kontrollgruppen för liten för att göra några generaliseringar. / Abstract Bachelor thesis in Business Administration, Linnaeus School of Business and Economics, Course code 2FE93E, Spring 2017 Authors: Saija Kritz, Thomas Nord och Therese Wiborg Advisor: Yuliya Ponomareva Title: Motivation, incentives and qualitative work tasks. What effect does economic incentives have on motivation for qualititative work assignments? Background: Companies use economic incentives for governance purposes to align the goals of the business with those of the employees. Some academics suggest that intrinsic motivation can be thwarted by the existence of economic incentives. Recent research however shows that incentives and internal motivation can coexist, although further research is sought for to understand how other factors may affect the relationship. Purpose: To investigate whether participation in goal setting, by counteracting a crowding out effect, generate higher levels of intrinsic motivation and whether qualitative work tasks may moderate this relationship.            Method: The paper consists of an exploratory study of the survey type. A quantitative research method was used and both qualitative and quantitative data was collected with a web survey.             Results and conclusions: We found a statistically significant positive link between participation in goal setting and intrinsic motivation in our study. Also qualitative elements in work assignments had a significant positive relation to intrinsic motivation. To effectively use commission as a way of incentivising certain behaviour, especially for employees with qualitative tasks, participation in goal setting might be one of the factors one could use to positively moderate the relationship between incentives and intrinsic motivation. However the sample size and the control group was too small to make any such generalisations.

För att nå det svenska integrationsmålet krävs att fler nyanlända kommer ut i arbete. Forskning på området visar att den svenska arbetsmarknaden blir alltmer segregerad och att privata arbetsgivares föreställningar och handlande i rekryteringsprocessen är av stor betydelse för de nyanländas situation på arbetsmarknaden. En anledning till varför nyanlända har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden handlar om en systematisk diskriminering i rekryteringsprocessen som bland annat kan förklaras av etnosocialitet bland arbetsgivare. Förutom dessa skäl har språket och problematiken att validera de nyanländas tidigare erfarenheter och kunskap betydelse. Forskningen visar även att mångfaldsarbete, CSR och socialt ansvar blivit vanligare förekommande de senaste åren hos privata arbetsgivare. Studiens syfte är att se vilka erfarenheter en arbetsgivare har av att anställa nyanlända. Frågeställningarna i studien har varit vilka föreställningar arbetsgivarna har men även vilka handlingar som styr deras val med hänsyn till den ekonomiska och sociala aspekten. Den teoretiska utgångspunkt som förklarar arbetsgivares handlingar i valet att anställa nyanlända är Webers teori om sociala handlingar. Studien är en fallstudie av fem företag och metoden som används är kvalitativa intervjuer som genomförts i Piteå Kommun och Stockholm stad. Intervjupersonerna är chefer inom olika branscher i den privata tjänstesektorn med erfarenhet av att anställa nyanlända i sina företag. I samband med anställningarna erbjuds företagen ett ekonomiskt stöd av Arbetsförmedlingen för de nyanländas introduktion i företaget. Resultatet i studien visar att kommunernas stöd till företagen är av stor betydelse och att bristen på arbetskraft har en stor påverkan på företagens val att anställa nyanlända. Cheferna i företagen pekar på exceptionellt många fördelar med de nyanlända medarbetarna som bland annat handlar om lojalitet och arbetsmoral de saknar hos de svenska medarbetarna. Strävan efter en arbetsplats med etnisk mångfald och viljan att göra en god gärning för företaget och Sverige i stort är ytterligare skäl företagen pekar på. Fokuset ligger på samspelet mellan den ekonomiska och sociala aspekten som visar att även om den ekonomiska vinningen är av hög betydelse för många av företagen är ändå det sociala ansvaret en förutsättning till att anställa nyanlända. På sikt är de etiskt värdegrundade besluten en arbetsgivare inom den privata tjänstesektorn fattar avgörande för de nyanländas etablering på den svenska arbetsmarknaden.

There is no consensus in the research on whether ecologically sustainable properties are economically favorable for real estate companies. Environmental investments and ecologically sustainable properties are often associated with high costs in relation to the return. Due to this, there is a perception that environmental investments are not financially sustainable. A too long time horizon between the initial environmental investments and the visibility of the economic return complicates the incentives for ecological sustainability. Other researchers, on the other hand, say that the notion that environmental investments are not financially sustainable is a flawed notion. In the long term, ecological sustainability work can contribute to cost minimization and increased productivity of employees. Other indirect benefits are, for example, reputation and the ability to retain a loyal workforce and prepare for future possible austerity measures. In light of this ambiguity, essays are intended to examine whether real estate companies consider it economically advantageous to conduct ecological sustainability work for commercial properties. After conducting interviews with real estate companies, the essay authors were able to state that the financial attitude towards ecological sustainability work is positive. The real estate companies take a long-term perspective when assessing the consequences of green investments. In addition to previous research in the subject, the theoretical focus focuses on institutional logic that addresses decisive factors in decision-making regarding investments that can harmonize or collide in different situations. The theory becomes relevant to the thesis 'subject area when it comes to the real estate companies' willingness to behave ecologically sustainable and at the same time achieve financial stability. Keywords: Ecological sustainability, economic consequences, real estate, environmental certification

No description available.

I Skollagen lyfter man fram skolans ansvar att tillgodose eleverna med material som behövs för att de ska kunna medverka i en tidsenlig undervisning. I mitt möte med skolor och undervisning för grundskolans senare år, i ämnet samhällskunskap, upplever jag att läroboken har ett föråldrat innehåll. Med detta menas att böckerna uppger information som snabbt och ofta förändras. Syftet med denna uppsats är att genom att göra en läromedelsanalys av läroböcker som används på grundskolans senare år, för att undersöka hur situationen ser ut. Innehåller läroböckerna i allt för stor omfattning information som gör att de åldras fortare än nödvändigt. Vidare är syftet att koppla samman resultatet av läromedelsanalysen med tidigare rapporter och undersökningar om lärobokens position och ställning i undervisningen, samt förhållandet mellan uppdateringsbehovet av läroböcker och skolorna ekonomiska förutsättningar för detta. Resultatet för läromedelsanalysen är att innehållet i läroböcker för grundskolans senare år är i stor utsträckning präglade av information som har ett tidsbegränsat värde på som längst fyra år. De rapporter och undersökningar som utgör en del av uppsatsen visar att läroboken har en stark ställning i dagens skola. Den fungerar som en gemensamhetsskapande enhet för lärare och elever, men också som en utgångspunkt för lärarens bedömning av elever. Lärare använder läroboken för att vara på den säkra sidan av att målen i kursplanen uppfylls. Detta innebär att ett behov som av uppdatering av läroböckerna finns, ett behov som de ekonomiska resurserna i skolan inte kan leva upp till.

Sammanfattning Studien fokuserar på vilka konsekvenser ramfaktorer får för undervisningens genomförande, samt en läroplansanlys mellan LGR 22 och LGR 62, studien genomförs med kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Studien utgår från definierade teorier om nyliberalism, ramfaktorer och läroplansanalys. Syftet med studien är att undersöka ramfaktorers påverkan på undervisning i Slöjd och hur utvecklingen sett ut från 1962 tills idag i, med forskningsfrågorna: ·         Påverkar ekonomiska ramfaktorer kvaliteten i slöjdundervisningen, och i så fall hur? ·         Blir slöjdundervisningen olikvärdig givet skillnader i ekonomiska förutsättningar, och i så fall på vilket sätt? Resultatet visar att lärarnas ramfaktorer i regel försämrats över tid. Dessutom visas att undervisningen blir olikvärdig som en konsekvens av stora skillnader i ramfaktorer, mellan skolor. Studien visar vidare att ramfaktorer inte främjar elevernas kreativitet, då undervisningen måste strömlinjeformas för att kosta mindre. Lärare drar ut på moment i syfte att låta tiden gå då elever blir klara och det inte finns ekonomiskt utrymme att ge eleven i fråga fler utmaningar. Tecken på att elevernas förkunskaper blir en begränsande faktor för undervisningen. Dessutom visar studien att andra än slöjdlärare beslutar om slöjdsalars utformning, inköp och inventarier i nutid. Slutligen visar studien att skillnaden mellan LGR 62 och LGR 22 är betydande då LGR 62 reglerar lärarens resurser/ramfaktorer för att bedriva undervisning, jämfört med LGR 22 som inte reglerar mer än med oprecisa formuleringar i kommentarmaterialet.

Idrottsföreningars omsättning ökar mer och mer, i takt med detta har fler föreningar fått problem med ekonomin. Innebandyföreningars ekonomistyrning har blivit allt viktigare med tanke på införandet av det ekonomiska kravet, elitlicens. Syftet med studien är att undersöka hur innebandyföreningar bedriver sin ekonomiska verksamhet för att möta de ekonomiska kraven de står inför, samt undersöka hur användningen av ekonomiska styrmedel ser ut för att öka intäkter och minska kostnader. Genom en abduktiv ansats och en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex innebandyföreningar för att uppfylla syftet. Samtliga innebandyföreningar som ingår i studien omfattas av elitlicensen. Resultatet från studien visar att budget som ekonomiskt styrmedel nyttjas av samtliga innebandyföreningar och är av stor betydelse för innebandyföreningarnas ekonomistyrning. Sponsringen visar sig vara en stor och viktig intäktskälla för innebandyföreningarna. Studiens resultat tyder även på att innebandyföreningar snarare fokuserar på att intäkstmaximera än att kostnadsminimera. Förslag till fortsatt forskning är bland annat att studera hur idrottsföreningar i andra sporter hanterar sin ekonomistyrning för att kunna jämföra med innebandyföreningar. Ett annat exempel på fortsatt forskning är att undersöka hur mindre innebandyföreningar som inte omfattas av elitlicensen sköter sin ekonomistyrning.

Studien är baserad på Human Relations-teorin och dess relevans i dagens samhälle. En viktig faktor inom organisationer, som har en effekt på anställdas arbetsmotivation, är icke-ekonomiska belöningar. År 2010 genomförde Tim Judge och hans kollegor en meta-analys, som visade på att sambandet mellan medarbetarnas engagemang och lön är väldigt litet. Data till undersökningen har samlats in med hjälp av enkäter, som skickades ut till cheferna på de största företagen inom Örebro län. Syftet var att ta reda på om icke-ekonomiska belöningar, så som beröm, arbetsmiljö och kompetensutveckling, påverkar prestationen samt motivationen hos medarbetarna i högre mån än ekonomiska belöningar i form av bonusar, pensionslösningar och andra förmåner.

A large part of the poor people in the world is dependent on local natural resources for their survival. Often, these resources are managed as common-pool resources; that is, they are used in common by a limited group of people, who are dependent on each other in their use of the resource. The first two essays in this dissertation explicitly examine the effects of poverty on common-pool resource management. I show that if utility is a non-homogeneous function of consumption, both income level and income distribution affects the chances for cooperative management of common-pool resources. In the first essay, I let the S-shaped relationship between health and consumption be reflected in an S-shaped utility function, and use game theory to examine the effects on cooperation. I find that the chances for cooperation are greater if the users of the common-pool resource are relatively well off than if they are very poor, but greatest of all in groups of users just managing to get the food they need to remain in good health. In the most relevant consumption levels, a temporary decrease in consumption may cause cooperation to fail. In the second essay, I show that income inequality decreases the scope for cooperation. In poor groups of users, the poorest will be the ones unable to cooperate, while in richer groups of users, the richest will be the ones who can not commit to cooperate. Alms-giving, an unequal sharing of the gains from cooperation and even a certain amount of free-riding are ways of making cooperation possible despite inequality. In the third essay data from ten, and case studies of five, irrigation systems in Nepal are analysed. The results show a positive correlation between income level and cooperation and a negative correlation between income inequality and cooperation, which supports the results from the first two essays. However, while the theoretical essays focus on the incentives to cooperate, the empirical analysis shows that it is at least as important that the users find a way to coordinate their efforts. The case studies, in particular, emphasise the importance of having a person as a leader. Furthermore, cooperation works better when a large share of the users belongs to the same ethnic group. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2002</p>

I denna uppsats undersöks hur inställningen till statligt ägande förändrats från början av 1990-talet till mitten av 2000-talet. Genom att undersöka den borgerliga regeringens proposition om minskat statligt ägande från 1991/92 med den borgerliga regeringens proposition om minskat statligt ägande från 2006/07 skapas en förståelse om hur de båda förslagen liknar varandra och hur de skiljer sig åt. Till de båda propositionerna lägger oppositionspartierna fram sina åsikter i motioner. Motionerna undersöks och bidrar till att skapa en bredare förståelse för den ekonomiska och politiska förändring som analyseras. För att sätta undersökningen i en historisk kontext presenteras en historisk bakgrund. I den historiska bakgrunden diskuteras Sveriges ekonomiska och politiska förändring under 1980-talet fram till alliansregeringens tillträde 2006. Fokus ligger här på de nya ekonomiska idéer som växer fram och hur dessa idéer påverkar det politiska klimatet. Genomgånge av de två olika förslagen som undersökningen bygger på visar att det finns likheter men också vissa skillnader mellan de båda förslagen. Regeringen 1991/92 vill sälja av statliga företag för att skapa en mer dynamisk och effektiv marknad. Regeringen 2006/07 vill sälja av statliga företag för att skapa en mer dynamisk och effektiv marknad för att på så sätt skapa fler jobb och bryta utanförskapet. Resultatet av undersökningen visar att det finns skillnader i hur de två undersökta regeringarna förhåller sig till statligt ägande. De har olika mål med att sälja ut statliga bolag, den övergripande visionen är annorlunda. Anledningen till detta kan bero på flera olika faktorer. Beroende på hur resultatet tolkas i relation till den historiska kontexten kan flera olika förklaringar konstateras.