The aim of this study was to describe how the concept of everyday rehabilitation (ER) is perceived in municipal elderly care. Data was collected through individual interviews with nurses assistans, occupational therapists, department managers and politicians, five to six respondents in each group of professionals. The study design was qualitative and based on content analysis inspired by phenomenography. The analysis resulted in two categories: 1) ER implies communication, co-operation and resources, and 2) ER implies that in all situation enable and support training by activity. All respondents stated that the concept of ER means that the elderly within municipal long-term care should have the opportunity to perform activities according to their own ability. Other significant aspects were that ER is considered to imply good communication and be an obvious approach not in need not be discussed. Finally, education is considered important but not a prerequisite to be able to work according to everyday rehabilitation. / <p>Validerat; 20120613 (anonymous)</p>

Bakgrund: Ålderdom påverkar livet, kroppen och sinnet. Långvarig, ofrivillig ensamhet är skadligt för hälsan och vanligt förekommande bland äldre personer. Existentiell ensamhet utgör en form av ofrivillig ensamhet och definieras som en plågsam insikt om att vara separerad från världen och andra människor. Nästan alla erfar det någon gång i livet, särskilt i samband med kriser eller att man upplever sig stå inför döden. Inom existensfilosofi och existentiell psykoterapi beskrivs ångest och lidande som grundläggande livsvillkor och existentiell ensamhet är ett resultat av detta. Lidandet är i sig meningslöst men med hjälp av copingmekanismer och stöd kan man ta sig igenom lidandet och skapa mening. Äldre personer uttrycker ofta ett behov av att samtala om existentiella frågor medan sjuksköterskor inte sällan undviker dem då de upplever samtalen som svåra och ofta känner sig otillräckliga. Stöd till vård- och omsorgspersonal är därför viktigt. Samhällsutvecklingen pekar mot ett allt mer ansträngt läge inom vård och omsorg och arbetsgivare och fackförbund tvistar om ansvarsfördelningen. Ansvaret för äldres hälsa ligger dels på individen själv, dels på vård- och omsorgspersonal och samhället. Syfte: Att undersöka äldre personers upplevelser av existentiell ensamhet. Metod: En systematisk litteraturöversikt genomfördes. Urvalet bestod av tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar publicerade mellan år 2003–2023. Deltagarna bestod av äldre personer från 60 år. Materialet tematiserades med en induktiv ansats, därefter diskuterades resultatet i relation till Katie Erikssons lidandeteori. Resultat: Tre teman med underteman togs fram ur resultaten: Det första temat var Att känna sig frånkopplad från världen med undertema meningslöshet och När orden inte räcker till. Det andra temat var Att förlora och omdefiniera sig själv med undertema Frihetsförlust, Kontrollförlust och Identitetskris. Det tredje temat var Att leva i ett relationellt tomrum med undertema Att känna sig isolerad och Tankar på döden. Slutsats: Upplevelser av att sakna djupa relationer samt att förlora kontrollen över sitt liv kunde utlösta existentiell ensamhet hos äldre personer. Det gjorde att de kände sig frånkopplade från världen och andra människor samt upplevde meningslöshet. För att kunna hjälpa äldre personer med dessa känslor behöver sjuksköterskor kunskap om vad som orsakar existentiell ensamhet och vad den innebär. / Background: Old age affects both life, body and mind. Long-term involuntary loneliness is harmful to ones health and common among elderly people. Existential loneliness is a form of involuntary loneliness and is defined as a painful insight in being separated from the world and other people. Most people experience it sometime during their lifetime, especially during a time of crisis or when one feels confronted with death. Within the realm of existential philosophy and existential psychotherapy, anxiety and suffering are described as fundamental conditions for life and existential loneliness is a result of this. Suffering itself is meaningless but with the help of coping mechanisms and support, one can get through it and create meaning. Elderly people often express a need to talk about existential concerns while nurses can be avoidant since they find these conversations tough and feel insufficient. This makes support for the nursing staff an important matter. The societal development indicates an increasingly strained situation within healthcare and elderly care, with employers and trade unions disputing over the allocation of responsibilities.  The responsibility for the health of elderly people lies partly on the individuals themselves, partly with healthcare and care personnel, and partly with society. Aim: To explore elderly persons’ experiences of existential loneliness. Method: A systematic literature review was carried out. The literary sample consisted of ten qualitative, scientific original articles published between 2003–2023. The participants in the studies were elderly people from the age of 60 and older. The material was thematized with an inductive approach, thereafter it was discussed in relation to Katie Erikssons theory of suffering. Results: Three themes with subthemes emerged in the results. The first theme was To feel disconnected from the world with the subthemes Meaninglessness and When words aren’t enough. The second theme was To lose and redefine oneself with the subthemes Loss of freedom, Loss of control, and Identity crisis. The third theme was To live in a relational void with the subthemes To feel isolated and Thoughts on death. Conclusions: Experiences of lacking deep relationships and losing control of their lives could trigger existential loneliness within elderly persons. This made them feel disconnected from the world and other people and made them experience meaninglessness. To be able to help elderly persons with these feelings, nurses need knowledge regarding what the cause of existential loneliness is and what it means.

Bakgrund- Sverige är ett mångkulturellt växande land som står inför utmaningen att skapa en mer kulturellt hälsofrämjande omsorg. Omsorgspersonalen måste skapa mer individanpassade och hälsofrämjande omsorgsrutiner för att främja ett hälsosamt åldrande hos den äldre befolkningen.Syfte-Syftet med studien är att undersöka om omsorgspersonal på särskilda boenden i en liten kommun känner att de har den kunskap som de behöver för att möta de äldres kulturella behov i det dagliga omsorgsarbetet.Metod-Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie på omsorgspersonal i en liten kommun i Västra Götaland. Datainsamlingen har genomförts genom en enkätundersökning med 44 deltagande omsorgspersonal. Studien använde sig av chi-två-test och spearmans korrelations test.Resultat- Av omsorgspersonalen i studien svarade sju av tio att de alltid eller oftast hade kunskapen som krävdes för att arbeta kulturellt hälsofrämjande. Resultatet visar att om omsorgspersonalen kände att de arbetade kulturellt hälsofrämjande kände de till högre grad även att de hade kunskapen att arbeta kulturellt hälsofrämjande.Diskussion- Det är viktigt att omsorgspersonalen förstår hur viktig deras roll är för att skapa en hälsofrämjande äldreomsorg. Genom att omsorgspersonalen ger äldre en individanpassad kulturellt hälsofrämjande omsorg skapas god hälsa och trygghet. Resultatet av studien gick i linje med tidigare forskning.Slutsats-Majoriteten av omsorgspersonalen kände att de hade kunskapen som krävdes för att arbeta kulturellt hälsofrämjande. Det är viktigt att omsorgspersonalen förstår hur viktig deras roll är att arbeta kulturellt hälsofrämjande. Genom att omsorgspersonalen arbetar kulturellt hälsofrämjande skapas ett gott åldrande och god äldreomsorg i Sverige.Sökord-Kulturella aspekter, omsorgspersonal och äldre / <p>Godkännande datum: 2018-12-06</p>

Bakgrund: Fram till år 2050 förväntas den globala befolkningen över 60 år fördubblas och antalet personer över 80 år förväntas tredubblas. FN lanserade ett program för hälsosamt åldrande (2021–2030) för att minska hälsoklyftor och förbättra äldre personers livskvalitet. Äldre personer vill i ökande grad åldras i sina hem och hemmet representerar en viktig aspekt av deras trygghet och frihet. I hemmiljön blir husdjur allt vanligare, speciellt hundar och katter. Sjuksköterskor spelar en viktig roll inom hemsjukvården för att förstå husdjurs betydelse och erbjuda högkvalitativ personcentrerad vård. Syfte: Var att beskriva husdjurs betydelse för hälsan hos äldre personer som bor hemma. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar. Sökningen utfördes i databaser som Cinahl Complete och PubMed. Fribergs analysmodell används. Resultat: Visade att äldre personers hälsa påverkades positivt av husdjur. Till exempel kan ägandet av husdjur öka den fysiska aktiviteten och förbättra ägarens hälsobeteende, stärka självkänslan, ge kärlek och tröst, samt öka sociala kontakter och minska social isolering och ensamhet. I studien förekommer en del utmaningar och risker förknippade med husdjurägande, som bland annat oro över ekonomiska kostnader, bekymmer för husdjurets framtid om ägaren inte kan ta hand om de, fallrisk samt att skaffa en anpassad boendemiljö för både ägaren och husdjuret. Slutsats: Husdjur kan ha en positiv påverkan på äldre personers hälsa och välbefinnande. Det är viktigt för sjuksköterskan att ta hänsyn till denna kunskap och använda den i sitt arbete för att främja äldre personers hälsa samt förebygga ohälsa genom husdjursrelaterade aktiviteter och insatser. / Background: Until 2050, the global population over 60 years old is expected to double, and the number of people over 80 years old is expected to triple. The UN launched a program for healthy aging (2021–2030) to reduce health disparities and improve the quality of life for older people. Older individuals increasingly want to age in their own homes, as home represents an important aspect of their security and freedom. Pets, especially dogs and cats, are becoming more common in the home environment. Nurses play a crucial role in home healthcare by understanding the significance of pets and providing high-quality person-centered care. Aim: The purpose was to describe the significance of pets for the health of elderly people living at home. Method: A literature review based on ten scientific articles. The search was conducted in databases such as Cinahl Complete and PubMed. Friberg's analytical model was utilize. Results: The results showed that the health of elderly people was positively influenced by pets. For example, owning a pet can increase physical activity and improve health behaviors, boost self-esteem, provide love and comfort, as well as increase social interactions, and reduce social isolation and loneliness. The study also mentioned some challenges and risks associated with pet ownership, such as concerns about financial costs, worries about the pet's future if the owner is unable to care for them, the risk of falls, and the need för an adapted living environment for both the owner and the pet.     Conclusions: Pets can have a positive impact on the health and well-being of elderly people. It is important for nurses to consider this knowledge and utilize it in their work to promote the health of elderly people and prevent illness through pet-related activities and interventions.

京都大学 / 新制・課程博士 / 博士(社会健康医学) / 甲第24844号 / 社医博第133号 / 新制||社医||13(附属図書館) / 京都大学大学院医学研究科社会健康医学系専攻 / (主査)教授 近藤, 尚己, 教授 川上, 浩司, 教授 平井, 豊博 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Public Health / Kyoto University / DFAM

Advances in communication technology have led to the growth of what is called Ambient Intelligence (AmI). AmI refers to an environment which is intelligent and has advanced computing, networking technology and specific interfaces. It is aware of the specific characteristics of human presence and personalities, takes care of what people need and is capable of responding intelligently according to different activities, and even can engage in intelligent dialogue with the user. Variability of location and system behavior is a central issue in AmI, where behavior of software has to change and re-adapt to the different location settings. AmI refers to an environment that acts on behalf of humans. It is sensitive, contextualized, responsive, interconnected, transparent, and intelligent. This environment is coupled with ubiquity of computing devices that enables it to react differently according to different actions, and even to take the initiative towards fulfilling human needs. Security, privacy, and trust challenges are amplified with AmI computing model and need to be carefully engineered. From software engineering perspective, the shift towards AmI can be seen abstractly similar to the shift from object paradigm towards agent one. Objects provide functionality to be exploited, while agents possess functionality and know how and when to use and offer it autonomously. Agent paradigm is suitable for implementing AmI considering AmI as an open complex system. Moreover, developers argue that agent paradigm is useful for engineering all aspects of such intelligent systems. These days, the large diversity of needs in a home-based patient population requires complex technology. Meeting those needs technically requires the use of a distributed approach and the combination of many hardware and software techniques. Furthermore, this service should be accepted in all scales and should be sufficient enough to meet all the requirements. In this thesis, I study the factors which can affect the acceptance of AmI especially when it is used to support elderly people and people with dementia, and I give suggestions which can improve the acceptance of this technology. / <p>Validerat; 20101217 (root)</p>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.