Denna studie lyfter flerspråkiga samiska lågstadieelevers relationer och erfarenheter av språk och vanor av litteracitet. Studien utgår från ett fenomenologiskt perspektiv där fem semistrukturerade gruppintervjuer med tio informanter har genomförts för att lyfta fram ett urval samiska elevers relationer och erfarenheter till språk samt vanor av litteracitet. Studien har en kvalitativ forskningsmetod där fokus legat på kvalitet snarare än kvantitet. Resultatet av denna studie visar att samiska lågstadieelever har varierade vanor att konsumera litteracitet. Eleverna konsumerade litteratur och media i varierande grad och det var ofta något som skedde i samspel med andra människor. Vidare visar resultaten att samiska lågstadieelever möter och önskar få möta många varierande språk generellt och i anknytning till litteracitet. Samiska är det språk som eleverna betonade att de ville få möta mer litteracitet på eftersom det tillgängliga utbudet inte tilltalade dem eller var svårtillgängligt. Avslutningsvis lyfte eleverna fram olika relationer och erfarenheter till språk som relaterade till media, kommunikation, specifika situationer och inkludering såväl som exkludering. Det finns få studier som lyfter samiska elevers röster och denna studie är ett viktigt bidrag till diskussionen om hur viktigt det är att samtliga språk hos flerspråkiga elever uppmärksammas och uppmuntras i undervisningen angående litteratur och media. / This study highlights multilingual Sami elementary pupils’ relationships and experiences of languages and habits of literacy. The study is based on a phenomenological perspective where five semi-structured group interviews with ten informants have been conducted to highlight a selection of Sami pupils’ relationships and experiences with language and literacy. The research method is qualitative where the focus has been on quality rather than quantity. The results of this study show that Sami elementary school pupils have varied habits of consuming literacy. The pupils consume literature and media to varying degrees and it was often something that happened in interactions with other people. Furthermore, the results show that Sami elementary school pupils encounter and wish to encounter many different languages in general and in connection with literacy. Sami are languages that the pupils emphasized that they wanted to experience more literacy in because the available range did not appeal to them or was difficult to access. In conclusion, the pupils highlighted different relationships and experiences with languages as related to media, communication, specific situations, and inclusion as well as exclusion. There are few studies that raise the voices of Sami pupils, and this study is an important contribution to the discussion about how important it is that all languages of multilingual pupils are paid attention to and encouraged in the teaching of literature and media. / Daate lohkeme-aamhtese gelliengïeleh saemien vuelehksdalteselearohki veadtah, dååjrehtimmieh jïh voeth gïelijste jïh litterasitetijste lutnjie. Lohkemem akten fenomenologijen perspektijveste båata gusnie vïjhte semistrukturereeme dåehkiegoerehtallemebarkoeh dorjeme luhkie informantigujmie, ihke lutnjedh aktem veeljemem saemien learohki relasjovnh jïh dååjrehtimmieh gïelide jïh litterasiteetese. Lohkeme aktem kvalitatijve dotkemevuekiem åtna, gusnie jarnge kvaliteetese orreme jienebe nåts kvantiteete. Illeldahke lohkemistie vuesehte ahte saemien vuelehksdalteselearohkh joekehtslaakan dååjrehtimmieh utnieh altese voetigujmie, ihke litterasiteetem dååsveridh. Learoehkidie litteratuvrem jïh meedijem dååsverieh ovmessie mieride jïh dïhte lij daamtaj mij akt mij jeatjah almetji ektine heannadi. Jåarhken illeldahke vuesehte ihke saemien vuelehksdalteselearohkh dåastoehtieh jïh vaajtelieh gellieh ovmessie gïelh gaavnedidh, litterasiteeten bealesne. Saemien lea gïelem learoehkidie jeehtin sïjhtin jienebe dåastoehtidh litterasiteetesne, dan gaavhtan dejtie mah gååvnesieh eah gan sjïehth jallh leah geerve gaavnedh. Orrijimmesne learoehkidie ovmessie veadtah jïh dååjrehtimmieh gïelide lutnjin mah relateerin meedijasse, kommunikasjovnese, sjïere tsiehkide jïh ektiedæmman jïh aaj ekskluderingasse. Vaenieh lohkemh gååvnesieh mah saemien learohki gïelh lutnjieh jïh daate lohkeme lea vihkeles digkiedæmman man vihkeles lea ahte gaajhkide gïelide gelliengïeleh learoehkidie aejhtsieh jïh eadtjalguvvieh, litteratuvre jïh meedijen ööhpehtimmesne.

EMOTIKON-Studie benannte als Kurzform des Forschungsvorhabens zur “Interdisziplinäre(n) Evaluierung der motorischen Leistungsfähigkeit und des Gesundheitszustandes im Kontext sportlicher Eignung und Effizienz des Sportunterrichtes von GrundschülerInnen im Land Brandenburg“. Die Längsschnittstudie wurde durch den Arbeitsbereich Trainings- und Bewegungswissenschaft der Universität Potsdam, unter der Leitung von Prof. Dr. Ditmar Wick, an 29 Grundschulen der Schulämter Brandenburg/ Havel und Cottbus von 2006 bis 2010 realisiert. Mit der vorliegenden Publikation werden die Ergebnisse und deren Zusammenhänge zur Entwicklung der motorischen Leistungsfähigkeit, des Körperbaus, der Bewegungsaktivität und der Einschätzung des Sportunterrichts mit einführenden theoretischen Grundlagen und dem aktuellen nationalen Forschungsstand referiert. Die Autoren sind überzeugt, dass dieser Abschlussbericht nicht nur das Interesse der im aktuellen Forschungsprojekt „EMOTIKON-Grundschulsport 2010-2014“ involvierten Brandenburger Grundschulsportlehrer wecken wird, sondern auch den politischen Entscheidungsträgern (Schulämter, Ministerien) eine Entscheidungshilfe bieten als auch den Diskussionsprozess der im Themengebiet forschenden Wissenschaftler anregen kann. Diese Überzeugung gründet sich insbesondere auf die Ergebnisse zur körperlich-sportlichen Bewegungsaktivität der Dritt- bis Sechstklässler sowie der Analyse motorischer Leistung in Abhängigkeit von Geschlecht und soziodemografischen Gegebenheiten.