I detta arbete så vill jag studera hur praktisk fysikundervisning och bedömning i några svenska gymnasieskolor överensstämmer med modern forskning om fysikpedagogik. Denna forskning spänner över ett brett spektrum av metoder och teorier, varav jag har fokuserat på om lärarnas undervisning kan beskrivas som -elevaktiv eller inte, -mer eller mindre baserad på bokstudier, -inriktad på konceptuell förståelse eller mer förmågan att räkna specifika uppgifter. Dessa aspekter diskuteras även i relation till de inblandade lärarnas utbildning. För att kunna jämföra de olika klasserna och lärarna har jag använt ett test av konceptuell förståelse (FCI, se sektion 3.2) samt enkäter till lärare och elever. Ur ett tyvärr skevt urval av klasser och lärare framgår att det finns stora skillnader på hur lärarna ser på undervisningen och vilka undervisningsmetoder de använder, samt hur styrt de upplever sitt arbete. Korrelationerna mellan elevernas resultat på FCI och på ordinarie prov på motsvarande mekanik är små, vilket tyder på att reguljära prov mäter konceptuell förståelse i liten utsträckning. Det finns även skillnader i resultaten i form av elevernas konceptuella förståelse mellan skolorna, i linje med tidigare forskningsresultat att nyare metoder faktiskt ger bättre resultat, även om denna preliminära studie inte förmår ge underlag för direkta slutsatser. Resultaten tyder även preliminärt på att manliga elever lyckas få en bättre konceptuell förståelse än kvinnliga elever i skolan.

<p>I detta arbete så vill jag studera hur praktisk fysikundervisning och bedömning i några</p><p>svenska gymnasieskolor överensstämmer med modern forskning om fysikpedagogik.</p><p>Denna forskning spänner över ett brett spektrum av metoder och teorier, varav jag har</p><p>fokuserat på om lärarnas undervisning kan beskrivas som</p><p>-elevaktiv eller inte,</p><p>-mer eller mindre baserad på bokstudier,</p><p>-inriktad på konceptuell förståelse eller mer förmågan att räkna specifika uppgifter.</p><p>Dessa aspekter diskuteras även i relation till de inblandade lärarnas utbildning.</p><p>För att kunna jämföra de olika klasserna och lärarna har jag använt ett test av</p><p>konceptuell förståelse (FCI, se sektion 3.2) samt enkäter till lärare och elever. Ur ett</p><p>tyvärr skevt urval av klasser och lärare framgår att det finns stora skillnader på hur</p><p>lärarna ser på undervisningen och vilka undervisningsmetoder de använder, samt hur</p><p>styrt de upplever sitt arbete. Korrelationerna mellan elevernas resultat på FCI och på</p><p>ordinarie prov på motsvarande mekanik är små, vilket tyder på att reguljära prov</p><p>mäter konceptuell förståelse i liten utsträckning. Det finns även skillnader i resultaten</p><p>i form av elevernas konceptuella förståelse mellan skolorna, i linje med tidigare</p><p>forskningsresultat att nyare metoder faktiskt ger bättre resultat, även om denna</p><p>preliminära studie inte förmår ge underlag för direkta slutsatser. Resultaten tyder även</p><p>preliminärt på att manliga elever lyckas få en bättre konceptuell förståelse än</p><p>kvinnliga elever i skolan.</p>

Syftet med denna studien är att ta reda på hur lärare anpassar de mål som presenteras i kursplanen och förmedlar dem till eleverna på ett tillgängligt och begripligt sätt för. Detta undersöks för att ta reda på mer om hur man kan arbeta för ett lärande där eleverna är medvetna om vad som förväntas av dem och mot vilka kriterier de kommer bedömas. Detta kommer undersökas med hjälp av intervjuer där resultatet sedan ställs mot Jönssons (2013) tankar kring vad som behövs för ett elevaktiv lärande. Det visade sig att de tillfrågade lärarna arbetar olika med hur mål formuleras och förmedlas, olikheter som baseras på lärarnas olika erfarenheter och klasskonstellationer som formar deras sätt arbete med målkommunikation och målorientering. Genom att visa på hur lärare kan anpassa mål och kommunicera dem är förhoppningen att fler lärare, och i förlängningen fler elever, kommer jobba utifrån ett arbetssätt där eleverna är involverade och medskapare av förutsättningarna för sitt lärande.

Syftet med denna uppsats är att undersöka det teoretiska ramverket för upplevelsebaserat lärande. I detta inräknas även elevaktiva arbetssätt med litteratur. Inom ramarna för aktionsforskning har en design för att arbeta med den upplevelsebaserade aktiviteten bordsrollspel konstruerats, utvärderats och utvecklats. Designen utvärderades efter demonstrationer i två klassrum i svensk grundskola. Resultatet visar att det elevaktiva arbetssättet bär på pedagogiska fördelar men att designen måste användas och undergå kontinuerlig utvärdering och utveckling av yrkesverksamma lärare och pedagoger. Denna uppsats är ett första steg inom arbete med bordsrollspel i undervisningen och kräver fortsatt forskning och mer didaktiskt stöd för att bordsrollspel som pedagogisk metod ska nå sin fulla potential.