Denna undersökning har syftet att ta reda på vad lärare har för förhållningssätt och syn på relationer mellan elever. Studien är genomförd med hjälp av intervjuer med åtta stycken verksamma mellanstadielärare i en svensk stad. Eftersom tidigare studier visat hur viktig det är att involvera det sociala i skolan och att vänskapsrelationer ofta samverkar med elevers skolresultat så är det en viktig undersökning. Resultatet visar att lärare är mycket medvetna om det viktiga i att ha relationer, och de arbetar aktivt med att skapa trygga miljöer där elever kan känna tillhörighet. Dock går arbetssättet något isär och även synsättet på varför man arbetar på olika sätt. Resultatet visar att de alla intar ett systemperspektiv, där de sätter skolarbetet i fokus. Det är en för liten studie för att dra några generella slutsatser, främst för att intervjurespondenterna arbetar på olika belägna och olika stora skolor, de har olika förutsättningar för diverse arbetssätt vilket gör att det är svårt att se några mönster. Däremot är de alla väldigt engagerade i sina elevers välbefinnande och har olika funderingar till vad som de tycker är det bästa arbetssättet.

Syftet med denna undersökning är att se vad lärare i idrott och hälsa på grundskolans senare år säger om hur de arbetar med att motivera elever som saknar motivation samt hur de arbetar med relationsskapande till elever. Lärarnas beskrivningar kring motivationsarbetet har sedan kopplas till Aaron Antonivskys kognitiv teori KASAM (känsla av sammanhang). Detta är en intervjustudie som gjort på sex lärare på grundskolans senare år. Resultatet visar att lärarna arbetar på olika sätt att angripa problemet med att motivera elever till delaktighet i undervisningen beroende på anledningen till brist av motivation där första steget är att ha enskilda samtal med elever. Vad gäller relationsbyggandet menar lärarna att lärare- elevrelationen är viktigt men synen på vad en god lärare- elevrelation varierar då vissa lärare tycker att man som lärare ska ha en nära kontakt med sina elever och andra lärare menar att det är viktigt med distans. Lärarna menar även här att enskilda samtal är vägen att gå.

This work is designed to monitor developments in the relationship between teacher and student in the school environment, but also outside, from the 1950s until today. The survey was based on four interviews with teachers in the same age, and based on their life stories. Their experiences range from student to novice teachers and a long working life until retirement. In addition, all four children has a parent perspective. The following issues have been focused:                       1.What factors have been crucial in teaching elevrelationens development from the 1950s up     to today?                      2. What positive and negative aspects of this development can be shown? According to the four teachers interviewed were the main external factors during the period the law against physical violence, refurbishment of the classrooms where the teacher's desk is no longer standing on a podium, the reform known as the “you-reform” which  in itself gave a more democratic relationship, and the new research that continuously passed out in schools . These positive aspects of a more open school environment creates better relationships. The downside is  the main focus of increased documentation and the time that the work can claim. They feel that this has meant less focus on pedagogy and teaching and more time for administrative tasks, thus put obstacles in the way of better contact with the student.   Keywords: Democracy, the teacher-student relationships, school environment, development

Relationen mellan lärare och elev har inom den svenska skolan tillskrivits en allt mer framträdande roll. Både nationella och internationella studier har påvisat elevers efterfrågan aven djupare relation med läraren och sagda relations påverkan på elevens skolprestation. Syftet medföljande studieär att fördjupa förståelsen av vad som i lärarens möte med eleven utgör centrala kvaliteter med betydelse för elevers lärande och i förlängningen deras skolprestation. Studiens empiri består avåtta intervjuer genomförda med gymnasielärare som arbetarpå en gymnasieskola i en mellanstor stad i södra Sverige. Valet av en kvalitativ metodvid insamlingen av studiens empirigjordes då målsättningen för studien är att skapa en djupare förståelse av vilka föreställningar som de intervjuade lärarna har om lärar-elevrelationen, samt vilka kvalititeter som lärarna anseratt den goda relationen är beroende av. Resultaten indikerar att de intervjuade lärarna har en överensstämmande förestälningomvilka kvaliteter som lärar-elevrelationen måste innehålla för att relationen ska varagod samt medföra en för eleven positiv skolprestation. Lärarna är eniga om att de centrala kvaliteterna för den goda lärar-elevrelationen ärsynliggörande av varandra, empati, förtroende, ömsesidig respekt, trygghet,rättvisa,humor, lärarens höga förväntningar på elevenoch dialog. Det finns även en delad föreställning om att den goda relationen har en stor påverkan på elevens lärande och är central för en positiv skolprestation.Tidigare forsknings betonande av den goda relationens inverkan på elevens lärande överensstämmer med föreliggande studies resultat.

This is a qualitative textual analysis of curriculum for primary education in 1962, the curriculum for primary education in 1969, the curriculum for primary education in 1980, the curriculum for the compulsory school system in 1994 and the curriculum for primary school 2011th. Purpose of this thesis is to see how the government through the curriculum specifies directives for how teachers should be more or less authoritative. The boundaries of the essay are to only look at the claims against the teacher in elementary school. The questions are what is required of the teacher directly or indirectly from the curriculum 1962,1969,1980,1994 and 2011, focusing on the concept of authority and what change has taken place? To answer these questions, I have read the current curricula and other research publications in the field. The theories that are essential in the paper are hermeneutic theory and curriculum theory. The two theories are used as an approach to reading and analyzing the curricula. The paper showed that changes in the requirements of the teacher have changed from curriculum for elementary school 1962 to curriculum for elementary school 2011th. A change has taken place both in the government's directives on what relationship the teacher should have with the student, but also in how the teacher should educate the student. As for teaching mixer authority as described it does not appreciably in the curricula instead I looked at what sanction funds existed in the school during this period. Another important observation is that the curriculum says the targets are to school but not how the teacher will achieve these goals.

Syftet med undersökningen var att, ur ett lärarperspektiv, öka kunskapen om hur mellanstadielärare använder metoder för att främja arbetsro under matematiklektioner. Undersökningen genomfördes genom observationer och kvalitativa intervjuer med matematiklärare i årskurs 4-6 vid fyra olika skolor i en stad i norra Sverige. Genom observationer framgick det att lärarna främjade arbetsron genom att värna om sina elevrelationer. Utifrån intervjuer framgick det av samtliga lärare att deras definition av arbetsro var när eleverna var fokuserade på ämnet. Resultatet av intervjuerna visade att matematiklärare anser att kommunikation, tydlighet och rutiner är viktiga aspekter för att främja arbetsron.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur instrumentallärare bemöter och undervisar nervösa elever. Fyra lärare har intervjuats, två från en kulturskola och två från en musikhögskola. Resultatet visar på vikten av att sätta relationen mellan läraren och eleven i centrum. Läraren har stora möjligheter att påverka en elevs nervositet både på ett positivt och negativt sätt, beroende på hur man är som person och genom sitt sätt att bemöta eleven. Det är viktigt att lära känna eleven och vara uppmärksam och lyhörd på hur denne är och mår. Att öppna sig för eleven är också betydelsefullt i detta sammanhang. Som lärare är det nödvändigt att ha en god människokännedom för att kunna skapa en god stämning och en fungerande dialog mellan lärare och elev. Vi har också funnit att lärarens relation och förhållande till musik i stort kan ha en avgörande betydelse för elevens musikintresse. Undersökningen har också belyst olika metoder som läraren kan använda sig av i undervisningen för att arbeta med elevens nervositet. Här har det framkommit att mental träning är användbar och att man kan visa elever olika metoder att tackla sin nervositet. Exempel på detta kan vara allt ifrån att ta hjälp av publiken i uppspelningssammanhang till olika typer av målprogrammering och avslappning. </p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur instrumentallärare bemöter och undervisar nervösa elever. Fyra lärare har intervjuats, två från en kulturskola och två från en musikhögskola. Resultatet visar på vikten av att sätta relationen mellan läraren och eleven i centrum. Läraren har stora möjligheter att påverka en elevs nervositet både på ett positivt och negativt sätt, beroende på hur man är som person och genom sitt sätt att bemöta eleven. Det är viktigt att lära känna eleven och vara uppmärksam och lyhörd på hur denne är och mår. Att öppna sig för eleven är också betydelsefullt i detta sammanhang. Som lärare är det nödvändigt att ha en god människokännedom för att kunna skapa en god stämning och en fungerande dialog mellan lärare och elev. Vi har också funnit att lärarens relation och förhållande till musik i stort kan ha en avgörande betydelse för elevens musikintresse. Undersökningen har också belyst olika metoder som läraren kan använda sig av i undervisningen för att arbeta med elevens nervositet. Här har det framkommit att mental träning är användbar och att man kan visa elever olika metoder att tackla sin nervositet. Exempel på detta kan vara allt ifrån att ta hjälp av publiken i uppspelningssammanhang till olika typer av målprogrammering och avslappning.

Syftet med denna undersökning är att studera gymnasieelevers upplevelser och erfarenheter av relationen mellan lärare och elev samt om eleverna upplever att lärare-elevrelationen har någon inverkan på deras motivation till lärande. Uppsatsens empiri grundar sig i fem kvalitativa intervjuer med elever som går det sista året på gymnasiet. Valet av metod baseras på målsättningen att få en djupare förståelse för elevers upplevelser och erfarenheter av lärare-elevrelationer.   Resultatet av undersökningen visar att eleverna har en entydlig uppfattning om hur en lärar-elevrelation bör vara utformad för att en god relation ska kunna utvecklas. Eleverna är eniga om att goda relationer mellan dem och deras lärare påverkar deras lärandemöjligheter. Resultatet visar att eleverna främst vill ha lärare som är personliga, engagerade och förstående så att en god relation mellan parterna kan utvecklas. Eleverna har även en gemensam syn på hur mindre goda relationer mellan lärare och elever kan ta sig i uttryck, vilket anses påverka elevernas motivation till lärande negativt.   Både tidigare forskning och samtliga elever i undersökningen betonar vikten av goda relationer mellan lärare och elev. Resultatet visar att eleverna anser att det är viktigt att utvecklingen av relationen mellan lärare och elev sker både i och utanför klassrummet. Om läraren hälsar och talar med eleverna utanför klassrummet känner de sig sedda och får en upplevelse av att läraren bryr sig om dem som personer och inte endast som elever.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur elever i årskurs 9 uppfattar en bra lärare. Litteraturgenomgången behandlar relationer i skolan, deras möjligheter, komplexitet och koppling till motivation. Tidigare studier listar önskade läraregenskaper och beteenden. För undersökningen har en kvalitativ ansats valts genom fokusgruppsintervjuer för att få fram djupare insikter om elevers uppfattningar. Dessa har analyserats med barns perspektiv som teoretisk utgångspunkt. I resultat och analys framkommer tre kategorier av lärarkvalitéer: grundläggande, kunskapsorienterade och relationsorienterade. Samtliga elever önskar grundläggande kvalitéer, men fokuserar sedan mer på antingen kunskaps- eller relationsorienterade kvalitéer. Efter diskussionen, som kopplar analyserna till tidigare nämnd litteratur, dras slutsatsen att för att anses som en bra lärare av samtliga elever i årskurs 9, måste kvalitéer från allav tre kategorier innehas. Uppsatsen avslutar med att föreslå att nämnda kvalitéer, oavsett slag, alla går att utveckla i den professionella lärarrollen.