Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger på fritidshemmet ser på sitt arbete med konflikthantering mellan fritidspedagoger och elever. Vi vill även undersöka fritidspedagogers synsätt på olika strategier de säger sig använda vid en konflikt med en elev och hur de ser på relationsskapande i förhållande till konflikter. I vår studie har vi använt oss av kvalitativ metod när vi har genomför tre parintervjuer med sex fritidspedagoger på två olika skolor i södra Skåne. Det empiriska materialet har sedan bearbetats med hjälp av tematisk analys och teoretiska begrepp som till exempel samverkansstrategier, konstruktiva konflikter och interpersonella konflikter för att kartlägga olika teman som ger en överblick och struktur av resultatet. Resultatet visar att pedagogernas strategier för konflikthantering kan delas upp i tre kategorier. Den första och största kategorin där pedagogerna lägger mycket arbete är strategier för att förebygga konflikter. I denna kategorin är relationsskapandet mellan pedagogerna och eleverna centralt men även bra relationer till elevens föräldrar prioriteras. Pedagogerna anser att relationen till eleverna är viktig om de skulle komma i konflikt. Den andra kategorin berör strategier som används i affekt. Pedagogerna är eniga om att lågaffektivt bemötande är den strategi som är mest effektiv och att låta eleven lugna ner sig först. Den tredje och sista kategorin handlar om strategier pedagogerna använder efter en konflikt uppstått. Pedagogerna berättar att det är viktigt att ta eleven åt sidan och föra ett lugnt samtal om vad som skapade konflikten och reda ut eventuella missuppfattningar.

<p>Syftet med den kvalitativa studien har varit att undersöka vad som kännetecknar en god pedagog.</p><p>Vid litteraturgenomgången har författaren sökt finna gemensamma kännetecken på en god pedagog från en mängd</p><p>författare som arbetar som pedagoger eller med forskning inom pedagogik.</p><p>Kvalitativa intervjuer har gjorts med fem pedagoger från Sverige och Bangladesh.</p><p>Analysen av intervjusvaren har resulterat i sex rubriker: Relationen mellan lärare och elev, utbildning och</p><p>fortbildning, ett kall, motivation och engagemang, att tycka om sitt arbete samt erfarenhet.</p><p>Vid diskussionen betonas betydelsen av relationen mellan pedagogen och eleverna.</p>

<p>Syftet med detta arbete var att göra en undersökning från lärares perspektiv på konflikter på gymnasiet. För att kunna dra ytterligare slutsatser söktes efter aktuell forskning inom området för att kunna ställa det i jämförelse med studien. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer där två kvinnliga samt två manliga lärare intervjuades. De deltagande har arbetat som lärare i minst fem år och de är verksamma inom två olika skolformer, ett friskolegymnasium samt ett kommunalt gymnasium i en mellanstor svensk stad.</p><p> </p><p>Studien samt tidigare forskning visar båda att det finns ett flertal olika faktorer som kan påverka utvecklingen av en konflikt mellan lärare och elev. Brist på kommunikation då lärare och elever kan missförstå varandra är en orsak. Aktivt lyssnande är ytterligare en viktig faktor och med detta menas att läraren visar att denne verkligen har förstått vad eleven säger genom att uttrycka sig på så vis. Det är av vikt att eleven upplever att läraren verkligen lyssnar, detta innefattar även lärarens kroppsspråk vilket bör stämma överens med vad denne säger. Även elever med svaga identiteter och låg självkänsla löper större risk att hamna i konflikter. Det har också visat sig att en lärares beteende i hög grad kan orsaka konflikter i klassrummet då denne kan upplevas som alltför auktoritär, upplevs ha ett osäkert ledarskap eller håller lektioner som är ologiska, ostrukturerade eller på för hög nivå. Respekt är också en viktig del i huruvida konflikter uppstår. Om lärare och elev respekterar varandra är det lättare att ha en god relation som främjar undervisningen och klassrumsklimatet. Genom att också vara flexibel, kunna läsa av sina elever och förstå att varje situation är unik kan läraren anpassa sitt agerande och på så vis undvika vissa konflikter.</p><p> </p><p>Brutna ordningsregler kan vara en orsak till konflikter och även diskriminering i klassrummet. De skolor som utvaldes för studien har upprättat både en likabehandlingsplan och ordningsregler enligt svensk lagstiftning. Däremot har den gymnasiala friskolan inte låtit elever vara med vid skapandet av likabehandlingsplanen vilket är en rekommendation ifrån Skolverket. Likabehandlingsplanen är viktig då den förtydligar olika sorters diskriminering som kan förekomma inom skolan som i sin tur kan leda till konflikter. Ingen av de intervjuade lärarna i studien säger sig ha någon direkt utbildning inom konflikthantering, men de visar likväl på handlingssätt som är viktiga vid hanteringen av konflikter. De säger att genom erfarenhet och kollegor kan de hantera de problem som uppstår. Det kan ändå vara betydelsefullt att låta lärare genomgå en sorts fortbildning då det finns risk för att vissa har ett agerande gentemot elever som kan resultera i konflikter.</p><p> </p><p> </p>

Syftet med den kvalitativa studien har varit att undersöka vad som kännetecknar en god pedagog. Vid litteraturgenomgången har författaren sökt finna gemensamma kännetecken på en god pedagog från en mängd författare som arbetar som pedagoger eller med forskning inom pedagogik. Kvalitativa intervjuer har gjorts med fem pedagoger från Sverige och Bangladesh. Analysen av intervjusvaren har resulterat i sex rubriker: Relationen mellan lärare och elev, utbildning och fortbildning, ett kall, motivation och engagemang, att tycka om sitt arbete samt erfarenhet. Vid diskussionen betonas betydelsen av relationen mellan pedagogen och eleverna.

Syftet med detta arbete var att göra en undersökning från lärares perspektiv på konflikter på gymnasiet. För att kunna dra ytterligare slutsatser söktes efter aktuell forskning inom området för att kunna ställa det i jämförelse med studien. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer där två kvinnliga samt två manliga lärare intervjuades. De deltagande har arbetat som lärare i minst fem år och de är verksamma inom två olika skolformer, ett friskolegymnasium samt ett kommunalt gymnasium i en mellanstor svensk stad.   Studien samt tidigare forskning visar båda att det finns ett flertal olika faktorer som kan påverka utvecklingen av en konflikt mellan lärare och elev. Brist på kommunikation då lärare och elever kan missförstå varandra är en orsak. Aktivt lyssnande är ytterligare en viktig faktor och med detta menas att läraren visar att denne verkligen har förstått vad eleven säger genom att uttrycka sig på så vis. Det är av vikt att eleven upplever att läraren verkligen lyssnar, detta innefattar även lärarens kroppsspråk vilket bör stämma överens med vad denne säger. Även elever med svaga identiteter och låg självkänsla löper större risk att hamna i konflikter. Det har också visat sig att en lärares beteende i hög grad kan orsaka konflikter i klassrummet då denne kan upplevas som alltför auktoritär, upplevs ha ett osäkert ledarskap eller håller lektioner som är ologiska, ostrukturerade eller på för hög nivå. Respekt är också en viktig del i huruvida konflikter uppstår. Om lärare och elev respekterar varandra är det lättare att ha en god relation som främjar undervisningen och klassrumsklimatet. Genom att också vara flexibel, kunna läsa av sina elever och förstå att varje situation är unik kan läraren anpassa sitt agerande och på så vis undvika vissa konflikter.   Brutna ordningsregler kan vara en orsak till konflikter och även diskriminering i klassrummet. De skolor som utvaldes för studien har upprättat både en likabehandlingsplan och ordningsregler enligt svensk lagstiftning. Däremot har den gymnasiala friskolan inte låtit elever vara med vid skapandet av likabehandlingsplanen vilket är en rekommendation ifrån Skolverket. Likabehandlingsplanen är viktig då den förtydligar olika sorters diskriminering som kan förekomma inom skolan som i sin tur kan leda till konflikter. Ingen av de intervjuade lärarna i studien säger sig ha någon direkt utbildning inom konflikthantering, men de visar likväl på handlingssätt som är viktiga vid hanteringen av konflikter. De säger att genom erfarenhet och kollegor kan de hantera de problem som uppstår. Det kan ändå vara betydelsefullt att låta lärare genomgå en sorts fortbildning då det finns risk för att vissa har ett agerande gentemot elever som kan resultera i konflikter.

Bakgrund: Ett av grundskolans problem är elever som totalt saknar motivation till all form av skolarbete. De saknar den egna inre motorn till att ens försöka och skapar istället oftast disciplinära problem under skoldagen vilket påverkar kamrater och studiemiljö negativt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om de regelbundna veckosamtalen (PH) á femton minuter mellan lärare och enskild elev betyder något för eleven och dennes motivation till skolarbetet. Dels som helhet men även om det är något i själva samtalet/dialogen som är primärt och ger speciell effekt på elevens motivation. Metod Min studie grundas på enkäter och en empirisk del med intervjuer av några elever med olika meritvärden i högstadiets årskurs 9. Resultat: Vad anser eleverna om det regelbundna PH-samtalet? - Det beror mycket på handledarens unika och komplexa kompetens. Har samtalet någon betydelse för elevernas studieresultat? - Ja och det hör ihop med den tidigare frågeställningen. Finns det något negativt med PH-samtalet? - Ja, om PH är vid fel tidpunkt under dagen och om handledaren inte utför PH samtalet på det sätt som ingår i skolans koncept. Hur stor betydelse har loggboken? - Oavsedd om eleven är självgående eller ej så har den en funktion. Finns det något annat värde med detta PH-samtal? - Ja, den unga individen har ett enskilt personligt möte i femton minuter med en vuxen. Ett ögonblick som, beror på pedagogen, på sikt kan skapa en nära relation och därmed påverka uppfattningen om skolan och dess krav.

Vårt syfte med studien är att undersöka och jämföra nyutbildade lärares reflektioneroch upplevelser under deras första tid i yrket. Studien är kvalitativ och inspirerad av fenomenografisk forskning där vi har intervjuat åtta lärare iförskolan och skolan.Resultatet visar att flertalet av lärarna upplevde att de fick en bra yrkesstart och ett bra bemötande av personalen på arbetsplatsen, och att de hade ett bra samarbete med mentorn. Det framkom också hur lärarna socialiserades in i yrket beträffande allt från lärarkontakt till föräldrakontakt och att lärarna hade olika förväntningar gällande läraryrket och lärarrollen. Det som framkom tydligast i vår studie var VFU­praktikens starka betydelse och besvikelsen över utbildningens brister.

No description available.

I fritidsverksamheten finns barn som alla är unika individer och alla har rätt att bemötas utifrån sina egna förutsättningar. I studien har fokus riktats mot de barn som ”inte syns”, det vill säga inte utmärker sig i olika sammanhang och som sällan tar egna initiativ. I den här studien kommer de att benämnas osynliga barn. Syftet med studien var att öka kunskapen om hur fritidslärare arbetar för att göra de osynliga barnen synliga och delaktiga i verksamheten. Studiens empiri redovisas genom en kvalitativ metodansats där semistrukturerade intervjuer låg till grund. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom meningskoncentrering och kodning, vilket ledde till att olika teman framträdde.Två teoretiska perspektiv, det relationella- och systemperspektivet har tillämpats i analysarbetet. Studien slutsatser är att det finns många vägar till att skapa en verksamhet som öppnar upp så att alla barn kan känna sig synliga och delaktiga, men att det är ett viktigt och medvetet arbete när det gäller relationsskapande från fritidslärarna. Stora barngrupper och barn med utagerande beteende kan ses som ett hinder för ett fritidshem där alla känner sig sedda och delaktiga i verksamheten, men forskning visar att det även kan bero på fritidslärarens inställning.

Sammanfattning/Abstract Schöld Veronica och Phillips Sara, (2023). Uppdrag: Relationer – en studie om att bygga relationer med elever som uppvisar ett utmanande beteende. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Syfte och frågeställningar Syftet med detta examensarbete är att belysa några lärares berättelser kring att skapa goda relationer till elever som uppvisar etttmanande beteende. Examensarbetet kommer även att belysa de framgångsfaktorer och hinder som kan finnas för att skapa dessa relationer. Studien fokuserar på följande frågeställningar: Vilka framgångsfaktorer framträder som mest betydelsefulla i lärarnas berättelser kring att skapa goda relationer till elever som uppvisar ett utmanande beteende? Vilka hinder framträder i lärarnas berättelser kring att skapa goda relationer till elever som uppvisar ett utmanande beteende? Hur påverkas dessa framgångsfaktorer/hinder som lärarna talar om utifrån individ-, grupp-, och organisationsnivå? Teori Den teoretiska förankringen tar sin utgångspunkt i systemteori, relationell pedagogisk teori och anknytningsteori. De vetenskapliga teorierna anses vara de mest lämpade perspektiven för att analysera det insamlade materialet. Metod Studien för detta examensarbete har inspirerats av en fenomenografisk kvalitativ metodansats. Tio verksamma lärare från grundskolans tidigare år har deltagit i varsin intervju. Intervjuerna har varit semistruktuerade och utgick från olika teman/frågor där informanten tilläts ha stor frihet att utforma sina svar. Intervjumaterialet genomgick sedan en kvalitativ analys. Resultat Lärarna vittnar om olika framgångsfaktorer och hinder för att skapa goda relationer till elever som uppvisar ett utmanade beteende. Framgångsfaktorer som lyfts är att läraren visar intresse för eleven i ett större sammanhang än endast skolan, såsom fritid och familj. Samt att läraren är medveten om sina egna känslor och hur dessa kan påverka deras bemötande av elever som uppvisar ett utmanande beteende samt utveckling av strategier för att kunna hantera dessa känslor. Ett relationellt synsätt eftersträvas som en framgångsfaktor för att bygga relationer och möjliggör även för lärarens förmåga att undanröja hinder för eleven. Hinder som framkom var kulturen inom gruppen som för eleven kunde betyda att det inte var socialt accepterat att knyta an till sin lärare. Relationer kräver att lärare och elever befinner sig i samma kontext under en längre tid vilket leder till att skolor med en hög frekvens av lärarbyte och vikarier gör det svårare för elever att bygga relationer till sina lärare. Lärarna lyfter gruppstorleken och en begränsad lärmiljö som ett hinder men även en bristande samsyn kring elever som uppvisar ett utmanande beteende och brist på en gemensam värdegrund som ytterligare hinder. Vidare för lärarna resonemang om den påverkan som tillrättavisningar, tydlighet och struktur, tillgängliga lärmiljöer och en gemensam värdegrund har på individ-, grupp- och organisationsnivå. Specialpedagogiska implikationer Den största framgångsfaktorn i skolan anses vara att elever har utvecklat en god relation till sina lärare. Elever som uppvisar ett utmanande beteende är de elever som lärarna uppger att de har svårast att skapa goda relationer till. Detta bör vara en av specialpedagogens främsta uppgifter i skolan, att stötta lärarna i att skapa goda förutsättningar för alla elever att etablera en god relation till sina lärare.