Bakgrund: Stress är ett ökande samhällsproblem som har både positiva och negativa fysiska såväl som psykiska effekter på kroppen. Hög arbetsbelastning anses bidra till den ökade stressen. På akutmottagningarna är det vanligtvis höga patientflöden, korta möten och hög arbetsbelastning. Den höga arbetsbelastningen som orsakar stress kan riskera att påverka patientsäkerheten, vårdkvalitén samt omvårdnaden.  Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress på akutmottagningar. Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats genomfördes.  Resultat:  Två teman identifierades: Inre och yttre stressfaktorer och Konsekvenser av arbetsrelaterad stress, samt fem subteman; Resursbrist, Bristande teamarbete, Stöd i arbetsmiljön, Arbetsförhållanden påverkar vårdkvalitén och patientsäkerheten, Påverkan på sjuksköterskors fysiska och psykiska hälsa. Slutsats: Arbetsrelaterad stress leder till negativa konsekvenser för sjuksköterskornas hälsa samt akut sjuka patienters vård. Hög arbetsbelastning och resursbrist är de främsta orsakerna till den arbetsrelaterade stressen. Vårdkvalitén, patientsäkerheten och den personcentrerade vården påverkas negativt av den stressiga arbetsmiljön som upplevs vara otillräckligt att utföra god omvårdnad i.  Nyckelord: Akutmottagning, Arbetsrelaterad stress, Sjuksköterskans erfarenhet / Background: Stress is a growing social problem which has both positive and negative physical so well as psychological effects on the body. High workloads are considered to contribute to increased stress. In emergency departments, there are usually high patient flows, short appointments, and high workloads. The high workload that causes stress can risk affecting patient safety, quality of care and nursing care. Aim: The aim of the study was to highlight nurses' experiences of work-related stress in an emergency department. Method: A general literature review with a qualitative approach was conducted.  Results: Two themes were identified: Internal and external stressors and Effect of work-related stress, with five sub-themes: Lack of resources, Lack of teamwork, Support in the work environment, working conditions affect quality of care and patient safety, and Impact on nurses´ physical and mental health.  Conclusion: Work-related stress leads to negative consequences for nurses' health and the care of acutely ill patients. High workload and lack of resources are the main causes of work-related stress. Quality of care, patient safety and person-centered care are negatively affected by the stressful work environment, which is perceived as insufficient to provide good nursing care. Keywords: Emergency department, Occupational stress, Nurse's experience

Bakgrund: Världen över är hot och våld vanligt förekommande gentemot sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar. Hot och våld kan innebära allt från verbala trakasserier till fysiska övergrepp. Dess omfattning innebär en hälsorisk och säkerhetsrisk för sjuksköterskor och patienter och kan antas ge konsekvenser på omvårdnaden. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningar. Metod: Litteraturstudien baserades på tolv vetenskapliga artiklar av kvalitativ metod. Artiklarna inhämtades från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: De vetenskapliga studierna belyste sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av hot och våld på akutmottagningar från flertalet olika länder världen över. Resultatet bildade två huvudkategorier. Den första huvudkategorin var Hot och våld som en del av arbetet och bestod av två underkategorier Det nya normala och En ond cirkel. Dessa beskriver sjuksköterskornas upplevelser kring närvaron och normaliseringen av hot och våld på akutmottagningar. Den andra huvudkategorin var Påverkad av hot och våld som bestod av tre underkategorier En upplevelse av svek, En tappad gnista och En känsla av otrygghet. Dessa beskriver sjuksköterskors upplevelser och känslor av arbetsplatsvåld. Konklusion: Hot och våld mot sjuksköterskor på akutmottagningar upplevs ske ofta och påverkar sjuksköterskors hälsa fysiskt och psykiskt samt påverkar omvårdnadsarbetet negativt. Framgent behöver hot och våld uppmärksammas mer och sjuksköterskor utbildas och förebyggande strategier införas. / Background: Workplace violence is common worldwide towards emergency department nurses. Workplace violence can mean anything from verbal harassment to physical abuse. The prevalence magnitude implies a health and safety risk for nurses and patients and can be assumed to affect nursing. Aim: The aim of this literature review was to shed light on nurses' experiences of workplace violence in the emergency departments. Method: The literature review was based on twelve scientific articles using a qualitative method. The articles were obtained from the nursing focused databases Cinahl and PubMed. The articles were quality reviewed and analyzed. Results: The scientific studies highlighted nurses' experiences of threats and violence in emergency departments from several different countries around the world. The results formed two main categories. The first main category was Threats and violence as part of the work and consisted of two subcategories The New Normal and A Vicious Circle. These describe the nurses' experiences of the presence and normalization of threats and violence in emergency departments. The second main category was Affected by threats and violence which consisted of three subcategories A feeling of betrayal, A lost spark and A feeling of insecurity. These describe nurses' experiences and feelings of workplace violence. Conclusion: Threats and violence against nurses in the emergency departments is often experienced and affect nurses' well-being physically and mentally and negatively affects the nursing work. Onwards, threats and violence need more attention and nurses need to be trained and preventive strategies implemented.

Bakgrund: Sveriges akutmottagningar tog emot 1,7 miljoner patienter under år 2021. Alla patienter som inkommer till akutmottagningen triageras. Triage är det första steget i omhändertagande av patienter och utgår från kontaktorsak, bedömning av symtom samt vitalparametrar. Metoden säkerställer att patienter ska få rätt hjälp i rätt tid. På akutmottagningar tar sjuksköterskor emot patienter och utför triagebedömning. Sjuksköterskors triagebeslutsförmåga utvecklas genom klinisk erfarenhet. Patricia Benners teori ”från novis till expert” användes som teoretisk referensram i litteraturöversikten. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av triage på akutmottagning. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats, 12 vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades enligt Fribergs femstegsanalys. Resultat: Sjuksköterskor uppskattade att använda triagesystem och subjektiva observationer påverkade deras triagebedömning. Sjuksköterskornas färdigheter och kompetens var av betydelse i deras triagearbete. Det framkom att patientkontakten, akutmottagningens arbetsmiljö och samarbetet mellan andra professioner hade inverkan på deras triage. Slutsats: Triage på akutmottagningar är komplext trots att det utförs med hjälp av arbetsverktyget triagesystem. Sjuksköterskors arbetsbelastning utgjorde hinder för sjuksköterskors triage. Klinisk erfarenhet, kompetens, utbildning och praktisk övning ansågs värdefullt för att utföra korrekta triagebeslut. Sjuksköterskors färdigheter och förmågor att triagera utvecklas genom de olika stegen från novis till expert. / Background: Sweden's emergency departments received 1,7 million patients in the year 2021. All patients who enter emergency departments are triaged. Triage is the first step in the care of patients and is based on the cause of contact, assessment of symptoms and vital signs. The method ensures that patients get the right help at the right time. In emergency departments, nurses receive patients and perform triage assessment. Nurses' triage skills develop through clinical experience. Patricia Benner's theory "from novice to expert" was used as a theoretical frame of reference in the literature review. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of triage in emergency departments. Method: A literature review with qualitative design and inductive approach, 12 articles were included and was analyzed according to Friberg's five-step analysis. Results: Nurses appreciated using triage systems and subjective observations influenced their triage assessment. Nurses' skills and competence were important in their triage work. It emerged that patient contact, the working environment of the emergency department and the collaboration between other professions had an impact on their triage. Conclusion: Triage in the emergency department is complex, even though it is performed with the help of the triage system work tool. Nurses' workload was a barrier to their triage. Clinical experience, competence, education and practical training were considered valuable in making correct triage decisions. Nurses' skills and abilities to triage develop through the different stages from novice to expert.

Palliativa patienter har ett komplext vårdbehov och för närstående kan det vara en givande men påfrestande tid. Det är därför viktigt att den palliativa vården bedrivs på ett värdigt och respektfullt sätt. Syftet med palliativ vård är att förbättra livskvaliteten både för patienterna och dess närstående vid fortskridande, obotlig sjukdom eller skada genom att förebygga och lindra lidande. Det är därför viktigt att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Palliativ vård ska kunna bedrivas i hemmet, på vårdavdelningar, inom primärvården och på akutmottagningar. Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser av den palliativa vården på akutmottagningar. Den metod som användes var en litteraturöversikt med en integrerad analys. De artiklar som inkluderades i denna studie framkom via databassökningar i CINAHL, PubMed och PsycInfo. Vid artikelsökningen i databaserna valdes lämpliga sökord utifrån MESH-termer som kunde kopplas till studiens syfte. Databassökningarna och kvalitetsgranskningarna resulterade i 15 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats som inkluderades i litteraturöversiktens resultat. Resultatet delades in i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var kunskap och erfarenhet, kommunikation och organisatoriska förutsättningar. Det framkom att resursbrister, vårdmiljön och den kurativa inriktning som vårdpersonalen arbetar utifrån på en akutmottagning är inte optimal för de palliativa patienterna och dess närstående. Informationsdelgivning, samverkan, bemötande, kunskap hos vårdpersonal och närståendes tidigare erfarenheter kunde även påverka upplevelsen. Slutsatsen är att vårdpersonal på akutmottagningar bör bemöta såväl patienter som närstående på ett värdigt och respektfullt sätt så de trots omständigheterna kan få en positiv upplevelse av den palliativa omvårdnaden. Det är viktigt att vårdpersonalen arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt oavsett situation och arbetsplats. Det framkom dock i denna studie att det behövs mer forskning inom området. Det är även viktigt att forska mer på hur vårdpersonal, närstående och patienter upplever den palliativa vården på akutmottagningarna för att få en ökad förståelse och upptäcka förbättringsområden. / Patients in palliative care have a complex need of care which means for relatives it can serve as both a stressful but also a rewarding period. All palliative care needs to be conducted in a manner of dignity and respect. The purpose of palliative care is to improve the quality of life both for the patient but also for relatives in case of progressive, incurable illness or injury by preventing and alleviating suffering. It is therefore important to work based on a person- centered approach. Palliative care must be able to be carried out at home, in care wards, in primary care and in emergency departments. The aim of the study was to shed light on relatives' experiences of palliative care in emergency departments. The method used was a literature review with an integrated analysis. The articles included in this study were obtained via database searches in CINAHL, PubMed and PsycInfo. When searching for articles in the databases, suitable keywords were chosen based on MESH terms that could be linked to the purpose of the study. The database searches and quality reviews resulted in 15 scientific articles with a qualitative approach that were included in the results of the literature review. The results were divided into three main categories and eight subcategories. It emerged that resource shortages, care environment and the curative focus that the care staff work on emergency departments are not optimal for the palliative patients and their relatives. Sharing of information, collaboration, treatment, knowledge of healthcare staff and previous experiences of relatives could also influence the experience. The conclusion is that nursing staff in emergency departments should treat both patients and relatives in a dignified and respectful manner so that despite the circumstances they can have a positive experience of palliative care. It is important that the care staff work based on a person-centered approach regardless of the situation and workplace. It emerged in this study that more research is needed on how healthcare staff, relatives and patients experience palliative care in emergency departments in order to gain an increased understanding and discover areas for improvement.

SAMMANFATTNING Bakgrund  Arbetsmiljön på en akutmottagning kännetecknas av många samtidigt pågående arbetsprocesser och arbetsbelastningen är ofta hög. Patienter som uppsöker en akutmottagning förväntar sig snabba åtgärder för de akuta behov de söker för. Denna förväntan är en del av omhändertagandet och således en upplevd känsla. De utmaningar som råder på dagens akutmottagningar med brist på erfaren personal och långa väntetider, resulterar i att patientens förväntningar ej stämmer överens med realiteten. Att beskriva hur patienter upplever omhändertagandet på akutmottagning och således belysa faktorer och känslor patienter upplever betydelsefulla, borde även vara av intresse för sjukvårdspersonal och förhoppningsvis bidra till att utveckla deras sätt att möta patienten.  Syfte  Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser av omhändertagande på akutmottagning.  Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt utfördes baserad på 15 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Inkluderade artiklar eftersöktes i databaserna PubMed och CINAHL, med relevanta sökord för föreliggande syfte. Kvaliteten på valda artiklar granskades och innehållet analyserades för att sammanställas i tre huvudkategorier: akutmottagningens miljö, vårdrelationer och bemötande och upplevelser kring kommunikation.  Resultat  Från huvudkategorierna skapades sex subkategorier, där patienters upplevelser av omhändertagande på akutmottagning beskrivs. Den fysiska miljön, den upplevda atmosfären, mötet mellan patient och professionen, möten som väcker känslor samt patienters upplevelser av information och delaktighet. Ett empatiskt förhållningssätt hos vårdpersonal framhålls som betydelsefullt för patienter i omhändertagandet och verkade främja relationen mellan patient och vårdpersonal, men även avgörande för en lyckad kommunikation. Patienter upplevde oro, övergivenhet och känslan av att inte bli sedd när detta förhållningssätt saknades.  Slutsats  Studien visade på att omhändertagandet på akutmottagning med relativt enkla initiativ kan utvecklas till att bli bättre. Att sjukvårdspersonalen använder ett empatiskt arbetssätt i omhändertagandet med patienten genom att aktivt lyssna, bjuda in till frågor samt visa respekt, är avgörande för skapa trygghet, och för att patienten ska känna sig sedd och delaktig. Det framkom även att en effektiv resursplanering av kompetent personal främjade upplevelsen av omhändertagandet. / ABSTRACT  Background  The working environment in an emergency department (ED) is characterized by many simultaneously ongoing working procedures. A common expectation of patients when visiting an ED, is a rapid response of their urgent needs. The expectation is part of the care but also the overall sense of the patient’s experiences. High work load and lack off healthcare personnel with appropriate background, means that the patient’s expectations do not correspond to the reality. Describing the patient perception and experiences related to care in ED, the presented literature review could hopefully contribute to improvement of working methods, and consequently influence on patient’s experiences in a positive manner.  Aim  The aim of this study was to describe adult patient’s experiences of care while attending the emergency department.  Method  A non-systematic literature review was conducted based on 15 scientific articles of both qualitative and quantitative study design. The data base searches were performed in PubMed and CINAHL, using appropriate keywords. After the quality examination of the chosen articles, the content was analysed and subsequently grouped into three main categories.  Results  The main categories were divided into six subcategories: ED environment, perception of ED atmosphere, patient- healthcare profession reception, receptions that trigger emotions, and patient's perception of information and patient’s perception of communication and involvement. Healthcare professionals’ interpersonal skills were emphasized as important for the patients and seemed to promote the relationship between the patient and healthcare professional, but also essential for successful communication. Many patients experienced anxiety, abandonment and the feeling of not being seen in the absence of such emotional approach. Conclusions The presented literature review revealed that the patient care in ED, could be improved by simple initiatives. To be able to communicate in an emotional manner seemed to be fundamental, including active listening, taking the patient’s needs seriously, and by using socially accepted codes during the patient’s whole stay. Subsequently, the patients feel safer and more involved. Moreover, an adequate resource planning of competent healthcare personnel, promoted the patient’s experience of the care. By implementing the initiatives, the patient’s perceptions might lead to a more positive experience of care in ED.

Bakgrund: Nedskärningar inom sjukvården har lett till att antalet akutmottagningar i Sverige minskat drastiskt. Vistelse- och väntetider ökar årligen. Fler patienter som väntar längre på akutsjukvård orsakar overcrowding på akutmottagningen. De resurser som finns tillgängliga räcker då inte till för antalet patienter i behov av akutsjukvård och arbetsbelastningen blir överväldigande. Att patienter drabbas av vårdskada när de söker vård har statistik och forskning visat. Däremot saknas forskning kring hur overcrowding påverkar omvårdnaden på akutmottagningen och hur overcrowding i förlängningen orsakar vårdskador relaterat till utebliven omvårdnad. Syfte: Att belysa vilken betydelse overcrowding har för omvårdnad på akutmottagningen. Metod: Litteraturöversikt med integrerad analys. Databassökning i Cinahl, Medline och Swepub på sökorden “overcrowding”, “nursing”, “patient safety” och “emergency department” gav 15 kvalitativa artiklar. Efter att dessa kvalitetsgranskats inkluderades samtliga 15. Resultat: Två huvudkategorier identifierades. Den första huvudkategorin patientsäkerhet innefattar sju underkategorier; materiel räcker inte till, lokaler räcker inte till, svårigheter att följa rutiner och behandlingsmål, påverkan på prioritering av patienter och deras behov, påverkan på informationsöverföring och dokumentering, förlorad kontroll samt ökad vårdskada. Den andra huvudkategorin vårdkvalitet innefattar tre underkategorier; utebliven omvårdnad, svårigheter att upprätthålla värdighet samt påverkan på sjuksköterskan. Slutsats: Resultatet visar att overcrowding på akutmottagning har en negativ inverkan på omvårdnaden. Vid overcrowding påverkas flera faktorer på akutmottagningen och dessa utövar samtliga en effekt på sjuksköterskans möjlighet att ge god omvårdnad till patienten. Detta fenomen inte är något unikt för den enskilda akutmottagningen, utan att brister i omvårdnaden på grund av overcrowding är ett problem världen över. / Background: Cuts in healthcare have led to a drastic reduction in the number of emergency departments in Sweden. Residence and waiting times increase annually. The increased number of patients who wait an extended amount of time for emergency care causes overcrowding in the emergency department. The resources available are then insufficient for the number of patients in need of emergency care and the workload becomes overwhelming. Statistics and research have shown that seeking care can cause the patient to suffer from patient harm. But there is a lack of research on how overcrowding affects nursing in the emergency department and how overcrowding in the long run causes patient harm related to missed nursing care. Aim: To shed light on overcrowding and its meaning for nursing in the emergency department. Methods: Literature overview with integrated analysis. Searches in the databases Cinahl, Medline and Swepub for the keywords “overcrowding”, “nursing”, “patient safety” and “emergency department” yielded 15 qualitative articles. After these had been run through quality audits, all 15 were included. Results: Two main categories were identified. The first main category patient safety includes seven subcategories; equipment is not enough, premises are not enough, difficulties in following routines and treatment goals, impact on prioritization of patients and their needs, impact on information transfer and documentation, lost control and increased patient harm. The second main category quality of care includes three subcategories; lack of care, difficulties in maintaining dignity and the impact on the nurse. Conclusion: The results show that overcrowding in the emergency department has a negative impact on nursing. In case of overcrowding, several factors are affected in the emergency department and these all have an effect on the nurse's ability to provide good care to the patient. This phenomenon is not unique to the individual emergency department, shortcomings in nursing due to overcrowding are a worldwide problem.

Bakgrund: Psykisk ohälsa och självskadebeteenden ökar i samhället och är ett oroväckande folkhälsoproblem. Självskadebeteende utgörs av allt från ett icke-suicidalt självskadebeteende till avsiktliga självskador som kan resultera i suicid. Självskadebeteenden kan vara en följd av psykiskt och känslomässigt lidande. Akutsjuksköterskan har en central och betydelsefull roll i mötet, när patienter med självskadebeteenden söker vård på somatisk akutmottagning. Syftetvar att beskriva faktorer som påverkar akutsjuksköterskors möte av patienter med självskadebeteenden på somatisk akutmottagning. Metod: Studien utgörs av en litteraturstudiemed systematisk metod. Föreliggande studie resulterade i 17 vetenskapliga artiklar och bearbetades utifrån en integrerad analys. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategoriersom beskrev positiva och negativa faktorer som påverkade mötet av patienter med självskadebeteenden. De underkategorier som visades ha den främsta påverkan i akutsjuksköterskans möte med patienter med ett självskadebeteende var utbildning, erfarenhet och personcentrad vård. Akutsjuksköterskor som hade erfarenhet, kunskap och utbildninghade en större acceptans och helhetsperspektiv i mötet, vilket minskade negativa attityder till patienter med självskadebeteenden. Slutsats: En förutsättning för att se patienten bakom ett självskadebeteende på en somatisk akutmottagning och utifrån det kunna arbeta personcentrerat var att specialistsjuksköterskor inom akutsjukvård får utbildning kring självskadebeteenden. Specialistsjuksköterskan bör ha ett helhetsperspektiv i bemötandet och omvårdnaden av patienten för att främja hälsa och minska lidande hos denna sårbara patientgrupp. / Background: Mental illness and self-harm are increasing in society and are a worrying public health problem. Self-harm ranges from non-suicidal self-harm to intentional self-harm that can result in suicide. Self-harm can be a consequence of psychological and emotional suffering. The emergency nurse has a central and important role in the meeting when patients with self-harm seek treatment in a somatic emergency department. The aim was to describe factors that affect the meeting of patients with self-harm in somatic emergency departments.Method: The study consists of a literature study with a systematic method. The present study resulted in 17 scientific articles and was processed based on an integrated analysis. Results: The results revealed two main categories that described positive and negative factors that influenced the meeting of patients with self-harm behaviors. The subcategories that were shown to have the main impact in the emergency nurse's encounter with patients with selfharm were education, experience, and person-centered care. Emergency nurses who had experience, knowledge and training had a greater acceptance and holistic perspective in the meeting, which reduced negative attitudes towards patients with self-harm behaviors. Conclusion: A prerequisite for seeing the patient behind self-harm in a somatic emergency department and from that being able to work person-centered was that specialist nurses in emergency care receive training on self-harm behaviors. The specialist nurse should have a holistic approach to the treatment and care of the patient in order to promote health and reduce the suffering of this vulnerable patient group.

Bakgrund: Hot och våldsincidenter blir mer vanligt inom hälso- och sjukvården, akutmottagningen är en särskilt utsatt arbetsplats. Akutmottagningar är öppna dygnet runt och sjuksköterskan träffar patienter med olika typer av medicinska, sociala eller psykiska problem av varierande allvarlighetsgrader.  Syfte: Sjuksköterskors erfarenheter av hot- och våldsamma incidenter på akutmottagningar. Metod: Litteraturbaserad studie, baserad på kvalitativ forskning användes. Tio vetenskapliga kvalitativa artiklar analyserades enligt analysmodellen för kvalitativa studier beskriven av Friberg (2022). Resultat: Teman i studiens resultat ger en sammanfattning av sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld på akutmottagningar. Sjuksköterskor belyser att hot och våld från patienter och deras anhöriga blivit accepterat och förekommer dagligen på akutmottagningar. Detta leder till känslor av rädsla, sårbarhet och ensamhet. Den utsatta arbetsmiljön orsakar psykiska samt fysiska besvär för sjuksköterskornas hälsa. Det framkommer att sjuksköterskors empati minskar för patienter som utövar hot och våld, vilket leder till att patientsäkerheten äventyras. Vidare saknas ofta stöd från organisationoch utbildning i att hantera hotfulla incidenter. Konklusion: Sjuksköterskors hälsa samt arbetsmiljö påverkas negativt av hot- och våldsincidenter, vilket påverkar patientsäkerheten samt omvårdnaden. Detta problem bör belysas och arbetas förebyggande. / Background: Threats and violence are becoming more common in healthcare, the emergency department is a particularly vulnerable workplace. The emergency department is open 24 hours a day and the nurse sees patients with various types of medical or psychological problems of varying degrees of severity. Aim: Nurses´ experiences of threatening and violent incidents in emergency departments. Method: Literature-based study based on qualitative research was used. Ten scientific qualitative articles were analyzed according to the analysis model for qualitative studies described by Friberg (2022).  Findings: The themes in the study results provide a summary of nurses' experiences of threats and violence. Nurses highlight that threats and violence from patients and their relatives have been accepted and occur daily in emergency departments. This leads to feelings of fear and loneliness. The exposed work environment causes mental and physical problems for the nurse's health. It appears that nurses’ empathy decreases for patients who use threats and violence, which leads to patient safety being compromised. There is often a lack of support from organization and training in dealing with threatening incidents. Conclusion: Nurse's health and work environment are negatively affected by incidents of threats and violence, which affects patient safety and nursing care. This problem should be highlighted and worked preventively.

Introduction: The Emergency department is  a place where the environment can be stressful with high workload and a high patient flow. These factors can affect the encounter between the nurse and patient. Lack of kind treatment can result in wrong health care treatment and wrong diagnosis for the patient, which affects the patient safety and care experience.  Purpose: To describe adult patient's experience of treatment at emergency departments.  Method: Descriptive literature study with 12 original articles, articles with a qualitative method were selected. Research was applied to the databases Pubmed and Cinahl. The outcome analysis that was used was a content analysis. Results: Two main themes were identified and nine sub themes with the help of the content analysis. The main themes that were identified were positive and negative encounterment. The different sub themes describes different aspects of how the patient experienced the encounterment at the emergency department. The communication between the patient and the nurse was the sub theme that affected the patients experience mostly in a positive way, but also in a negative way.  Conclusion: The nurses encounter in the emergency department affects the patient in a positive but also negative way. The communication between the patient and nurse was the factor that affected the treatment to the greatest extent, both positive and negative. Good treatment can reduce suffering for the patient, make the patient trust the nurse and feel safe during the visit. This is possible if the nurse gives the patient clear and adequate information upon arrival at the emergency department but also by treating the patient with a good attitude.  Keywords: Emergency department, experiences, patients, treatment / Introduktion: Akutmottagningen är en plats där miljön kan vara stressig med hög arbetsbelastning och ett högt patientflöde. Dessa faktorer påverkar bemötandet mellan sjuksköterskan och patienten. Brister i bemötandet kan leda till att patienter på akutmottagningen blir felbehandlade och feldiagnostiserade, vilket påverkar patientsäkerheten och vårdupplevelsen.  Syfte: Att beskriva vuxna patienters upplevelse av sjuksköterskans bemötande på en akutmottagning.  Metod: Deskriptiv litteraturstudie med 12 originalartiklar, där artiklar med kvalitativ metod valdes. Forskning söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatanalysen som användes var en induktiv innehållsanalys.  Resultat: Två huvudteman och nio underteman identifierades med hjälp av innehållsanalysen. De huvudteman som beskrevs var positivt samt negativt bemötande. De olika underteman beskriver olika aspekter av hur patienten upplevde bemötandet på en akutmottagning. Kommunikationen med sjuksköterskan var det undertema som patienterna ansåg påverka bemötandet i störst utsträckning, positivt men även negativt.  Slutsats: Sjuksköterskans bemötande på en akutmottagning påverkar patientens vårdvistelse i positiv men även negativ aspekt. Kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten var den faktor i bemötandet som påverkade patienten i störst utsträckning positivt liksom negativt. Ett gott bemötande kan minska lidande för patienten, få patienten att känna tillit till sjuksköterskan samt känna sig trygg under besöket. Detta genom att sjuksköterskan ger tydlig och adekvat information till patienten vid ankomst till akutmottagningen men även genom att bemöta patienten med en bra attityd.  Nyckelord: Akutmottagning, bemötande, erfarenheter, patient

Bakgrund Självskadebeteende är ett växande problem som orsakar stort lidande på individnivå. Stigmatisering av personer med självskadebeteende existerar såväl inom sjukvården som i samhället i stort. Personal inom den somatiska akutsjukvården möter ofta patienter med självskadebeteende, men har inte alltid de verktyg som krävs för att bemöta dem på ett tillfredsställande sätt. Det finns ett behov av att sammanställa rådande forskning inom området för att på så sätt belysa vårdpersonalens bemötande av patienter med självskadebeteende och undersöka på vilket sätt det påverkar denna patientgrupp. Syfte Syftet var att belysa bemötandet av personer med självskadebeteende inom somatisk akutsjukvård. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt som bygger på 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ eller mixad metod. För insamling av de valda artiklarna har databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO använts. Artiklarna har kvalitetsgranskats med utgångspunkt från Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet har sammanställts och utvärderats med en integrerad dataanalys. Resultat Resultatet delades upp i fyra kategorier: Patientens upplevelse av bemötande, Sjuksköterskans perspektiv, Vårdmiljöns betydelse samt Remittering och uppföljning.I resultatet framgick att medmänsklig omsorg, med ett vänligt, respektfullt, lyhört och individanpassat bemötande, var det som betydde mest för patienter med självskadebeteende. Det framkom också att personal på akutmottagningar saknade kunskap och utbildning för att bemöta denna patientgrupp, vilket resulterade i negativa attityder, frustration och irritation som i slutändan kunde det bidra till en sämre, eller till och med utebliven, vård. Slutsats Föreliggande litteraturöversikt visade på att en utbildning i självskadebeteende, både i grundutbildningen till sjuksköterska och för personal inom den somatiska akutsjukvården, skulle bidra till ökade kunskaper, ökad förståelse och ett bättre bemötande av denna patientgrupp. / Background Self-harm or non-suicidal self-injury is a growing health problem that causes great suffering for the individual. Stigmatization of people who self-harm exists both within healthcare and in the society at large. Staff working in somatic emergency departments often encounter patients who have self-harmed, but do not always have the right tools to respond to them in a satisfactory manner. There is a need to compile existing research in the field in order to shed light on the healthcare staff’s interactions with patients who self-harm and investigate how it affects this patient group. Aim The aim of this study was to illuminate emergency department staffs’ interactions with people who self-harm. Method A non-systematic literature review based on 15 original scientific articles with a qualitative or mixed method. To collect the selected articles, the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO have been used. The articles have been quality checked based on Sophiahemmet University’s assessment document for scientific classification and quality. The results have been compiled and evaluated with an integrated data analysis. Results The results were divided into four categories: The patient’s experience of interactions, The nurse’s perspective, The importance of the care environment and Referral and follow-up.The results showed that humane care, with a friendly, respectful, responsive and individually adjusted interaction, was what mattered the most to patients who self-harm. It also emerged that emergency department staff lacked the knowledge and training to deal with this patient group, which resulted in negative attitudes, frustration and irritation that ultimately could contribute to poorer, or even non-existent, care. Conclusions The present literature review showed that an education in self-harm, both in the basic education for students who are training to become nurses and for staff within somatic emergency healthcare, would contribute to increased knowledge of, increased understanding for and better interactions with this patient group.Keywords: Self-harm, interactions, nurse, emergency department.