Background: Both acute and chronic pain conditions are increasing in the world and pain is considered a global public health problem and is the most common reason why patients visit the emergency department. To assess pain, the nurse must perform a pain analysis. Pain analysis is the basis for pain treatment and pain relief with good effect increases patients' quality of life. Untreated pain can lead to physical and mental illness, which has negative consequences for both the individual, healthcare, and society. Knowledge of patients' experiences of pain analysis in the emergency department can contribute to pain analysis of higher quality and thus adequate pain relief at an early stage. Purpose: The purpose was to investigate patients' experience of pain analysis in the emergency department. Method: Literature review with descriptive design. Databases used were PubMed and CINAHL and the included studies had qualitative methods. Quality review was performed with SBU's review template Assessment of studies with qualitative method and analysis was performed with qualitative content analysis. Results: Three categories and six subcategories were identified. The categories were caring needs, communication and person-centered care and subcategories were pain relief, relationship with the nurse, information, empowerment, the patient's story, and participation. The results showed that pain relief was the biggest caring need for the patients. The relationship between the nurse and the patient was described as important for the experience of security and to feel calm. Information was important for the patients' experience of the care and strengthened their empowerment. Person-centered care was highly valued. Participation was important for the patients when deciding on pain treatment.  Conclusion: The patients felt that pain analysis led to better pain relief when the nurse had a person-centered approach and the patients were involved. / Bakgrund: Både akuta och kroniska smärttillstånd blir allt vanligare i världen och smärta räknas som ett globalt folkhälsoproblem samt är den vanligaste orsaken till att patienter uppsöker akutmottagning. För att bedöma smärta ska sjuksköterskan göra en smärtanalys. Smärtanalys utgör grunden till smärtbehandling och smärtlindring med god effekt ökar patienters livskvalitet. Obehandlad smärta kan leda till fysisk och psykisk ohälsa vilket ger negativa konsekvenser för både individ, vård och samhälle. Kunskap om patienters upplevelser av smärtanalys på akutmottagningen kan bidra till smärtanalys av högre kvalitet och således adekvat smärtlindring i ett tidigt skede.   Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelse av smärtanalys på akutmottagningen.  Metod: Litteraturöversikt med deskriptiv design. Databaser som användes var PubMed och CINAHL och studierna som ingick i litteraturöversikten hade kvalitativ metod. Kvalitetsgranskning skedde med SBU:s granskningsmall Bedömning av studier med kvalitativ metod och analys skedde med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och sex subkategorier identifierades. Kategorierna var omvårdnadsbehov, kommunikation och personcentrerad vård och subkategorierna var smärtlindring, relation till sjuksköterskan, information, empowerment, patientens berättelse och delaktighet. Resultatet visade att smärtlindring var det största omvårdnadsbehovet för patienterna. Relationen mellan sjuksköterskan och patienten beskrevs som betydelsefull för upplevelse av trygghet och lugn. Information var viktigt för patienternas upplevelse av omvårdnaden och stärkte deras empowerment. Personcentrerad vård uppskattades mycket. Delaktighet var viktigt för patienterna vid beslut om smärtbehandling. Slutsats: Patienterna upplevde att smärtanalys ledde till godare smärtlindring när sjuksköterskan hade ett personcentrerat förhållningssätt och patienterna var delaktiga.

Bakgrund: För att följderna av en allvarlig händelse i samhället ska minimeras åligger det varje region att ta fram en katastrofmedicinsk beredskapsplan och planera sjukvården så att katastrofmedicinsk beredskap upprätthålls. Vid en allvarlig händelse aktiveras en lokal katastrofmedicinska beredskapsplanen för respektive sjukhus. Ledningsansvarig sjuksköterskapå akutmottagningen är ofta den som tar emot larmet om en allvarlig händelse och aktiverar katastrofplanen.  Syfte: Granska och jämföra svenska regioners katastrofplaner för att belysa vilken roll den ledningsansvariga sjuksköterskan på akutmottagningen kommer få vid en allvarlig händelse. Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Insamling av enkät och styrdokument från den största akutmottagningen i varje region.  Resultat: Majoriteten av akutmottagningarna (60%) hade inga formella krav på tidigareerfarenhet och utbildning för ledningsansvarig sjuksköterska. Utbildning och övning i ledarskap och katastrofberedskap för den ledningsansvariga sjuksköterskan gavs, men i en begränsad omfattning. Vid en allvarlig händelse delges den ledningsansvariga sjuksköterskanmånga betydelsefulla arbetsuppgifter och ansvarsområden utifrån akutmottagningarnas lokalakatastrofplaner. Endast 10% av de regionala katastrofplanerna ger en utförlig beskrivning av den ledningsansvariga sjuksköterskans funktion.  Slutsats: Ledningsansvarig sjuksköterska utgör en central funktion vid en allvarlig händelse. Det bör ställas höga krav på kompetens och funktionen behöver lyftas fram i regionernas katastrofplaner, vilket i nuläget brister i många regioner. Ledningsansvarig sjuksköterska utan tillräcklig utbildning och erfarenhet riskerar att bli en svag länk i systemet kring hela hanteringen av en katastrofhändelse. Något som kan ge konsekvenser i form av en icke fungerande akutmottagning vilket i sin tur kan påverka resten av vårdkedjan och utgöra en belastning på andra samhällsbärande funktioner. / Background: To minimize the consequences of a major accident or disaster, every region has to develop an Emergency Operations Plan and ensure the health care system is able to provide high-quality care during all circumstances. In case of a major accident or disaster, a local emergency response plan is activated at each hospital. The charge nurse is usually the person who receives the alarm call and activates the local emergency plan in the event of a disaster.  Aim: To review and compare Emergency Operation Plans in Swedish regions to highlight the role of the charge nurse in the event of a disaster.  Study design: The study was performed as a quantitative cross sectional study, using questionnaires and a collection of regulatory documents as a data collection method, and descriptive statistics for analyzing the data.  Results: A majority (60%) of the emergency departments did not express any formal requirements in the form of higher education or previous experience for a charge nurse. Education and exercise in leadership and disaster management was provided, but to a limited extent. In the event of a disaster, many important tasks and areas of responsibility are assigned to the charge nurse, according to the local emergency plans. Only 10% of the regional Emergency Operation Plans provide a detailed explanation of the charge nurse function. Conclusion: The charge nurse plays a pivotal role at the emergency department in the event of a disaster. The requirements for the position should be high and the position needs to be highlighted in the regional Emergency Operation Plans. A charge nurse lacking enough education and experience may become a weak link in the chain of disaster management. This may result in ramifications in form of a dysfunctional emergency department affecting otherparts of the hospital and society.

Bakgrund: Att arbeta på en akutmottagning ställer höga krav på sjuksköterskor att kunna fatta snabba beslut, kunna ge trygghet samt skapa delaktighet. Barn är ofta oroliga och rädda när de besöker akutmottagningen, närstående kan då vara ett stöd. Sjuksköterskans etiska förhållningssätt är grundläggande. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid bemötandet av barnet som patient och deras närstående på akutmottagning. Metod: Examensarbetet utfördes som en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats vilket ger en uppfattning om befintlig forskning eftersom sjuksköterskors perspektiv ville belysas. Resultat: Sjuksköterskors upplevelser av att möta barn och deras närstående på akutmottagningen resulterade i tre huvudteman: ”Att ge god och säker vård till barnet”, ”Sjuksköterskans kommunikationsförmåga” samt ”Barncentrerad omvårdnad - att se barnet som unikt”. Följt av sju underteman; ”Sjuksköterskans kompetens i akuta situationer”, ”Bedömning av barn - en utmaning för sjuksköterskan”, ”Det professionella samarbetet”, ”Att anpassa kommunikationen till barnet”, ”Värdet i att inkludera närstående”, ”Att möta och interagera på barnets villkor” samt ”Tillvägagångssätt för att lindra barns smärta”. Konklusion: Barnets bästa ska alltid vara främsta fokus varför sjuksköterskor alltid måste beakta barnets perspektiv samt anpassa kommunikationen. Att involvera närstående är betydelsefullt för att underlätta samarbetet med barnet för att skapa en vårdande relation. / Background: Working in an emergency department places high demands on nurses to be able to make quick decisions, to be able to provide safety and to create participation. Children are often afraid when they visit the emergency department, family can then be a support. The nurse's ethical approach is fundamental. Aim: The aim was to describe nurses' experiences when approaching the child as a patient and their family in the emergency department. Method: The thesis was carried out as a general literature review with a qualitative approach, which gives an idea of existing research because the nurse's perspective wanted to be highlighted. Findings: Nurses' experiences of meeting children and the families in the emergency department resulted in three main themes; "Providing good and safe care to the child", "Nurse's communication skills" and "Child-centred nursing - seeing the child as unique". Followed by seven sub-themes: "The nurse's competence in emergency situations", "Assessment of children - a challenge for the nurse", "The professional collaboration", "Adapting communication to the child", "The value of including family", "Meeting and interacting on the child's terms" and " Approaches to Relieving Children's Pain”. Conclusion: The child's best interests must always be the primary focus, which is why the nurse must always consider the child's perspective and adapt communication. Involving family is important to facilitate cooperation with the child to create a nurturing relationship.

Finding health information online continues to help patients understand new symptoms. However, incomplete information or advice that errs on the site of caution can cause distress or anxiety and prompt visits to a doctor. Cyberchondria, a new phenomenon, is defined as excessive compulsive searching for health information online that leads to distress and increase utilization of healthcare services. Grounded theory guided the conception of a mixed method study to investigate cyberchondria and symptom appraisal within Emergency Departments. A questionnaire and interviews were used to collect data from patients visiting a local Emergency Room. Results showed 63.3% of respondents looked up their symptoms online before their visit, and exhibited higher levels of cyberchondria and health anxiety than those who did not (p .001, p .004), and that health information consulted online can impact the decision to seek out immediate care. Strategies are needed to improve and promote quality online sources to benefit both seekers and services.

BakgrundSjuksköterskans primära ansvar är omvårdnad. I takt med att den äldre befolkningen ökar i antal ställs större krav på akutmottagningar som förväntas ombesörja vården av dessa äldre människor. Detta ställer stora krav på sjuksköterskan som ska bedriva akutsjukvård och parallellt tillgodose äldre patienters omvårdnadsbehov. SyfteSyftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnaden av äldre patienter på akutmottagningen. MetodDetta examensarbete har genomförts som en strukturerad litteraturöversikt med inslag avliknande metodik som används vid systematiska översikter. Databaserna som användesvar CINAHL och Pubmed. Litteraturöversikten är baserad på tio artiklar där fem är kvalitativa, två är kvantitativa och tre är mixad metod. ResultatI resultatet av denna litteraturöversikt framträder två huvudkategorier; sjuksköterskans utmaningar och komplexiteten av att vårda äldre patienter som presenteras med tillhörande underkategorier. SlutsatsAkutmottagningar bedriver akutsjukvård där tidsbrist, resursbrist och hög arbetsbelastning är ett faktum. Sjuksköterskorna står inför stora utmaningar när äldres mest grundläggande omvårdnadsbehov måste prioriteras bort för att vårda de mest akut sjuka och skadade patienterna. De äldre patienterna beskrivs som komplexa där kognitiv nedsättning och samsjuklighet medför svårigheter för sjuksköterskorna att vårda denna patientgrupp. Dessutom är inte akutmottagningens miljö anpassad för den äldres patientens behov. / BackgroundNurse´s primary responsibility is nursing care. As the elderly population increases in number, the demands become greater on the emergency department that provide care for elderly people. This places great demands on the nurse who must provide emergency medical care and at the same time meet the nursing needs of elderly patients. AimThe aim of this study was to describe nurses´ experiences of caring for elderly patients in the emergency department. MethodThis essay has been carried out as a structured literature review with elements of similar methodology used in systematic reviews. The databases that were used were CINAHL and PubMed. This literature review is based on ten articles where five are qualitative, two are quantitative and three are mixed methods. ResultsThe results of this literature review show three main categories: Nurse´s challenges, the complexity and the environment of the emergency department which was presented with associated subcategories. ConclusionsEmergency departments provide emergency medical care where lack of time, resources and high work is a fact. Nurses are faced with great challenges when the most basic nursing needs of the elderly patients must be prioritized away to care for the most acutely ill and injured patients. The elderly patients are described as complex, where cognitive impairment and comorbidity make it difficult for the nurses to care for this patient group. In addition, the environment of the emergency department is not adapted to the needs of the elderly patients.

Bakgrund: Hot och våld rapporteras öka mot samhällsnyttig personal och sjuksköterskor på akutmottagningar är den mest drabbade yrkeskategorin. Sjuksköterskorna beskriver att de dagligen är utsatta för hot och våld där patienter och anhöriga är utövarna.Våldspredisponeradefaktorer är väntetider och missnöje över de medicinska bedömningar som görs. Konsekvenserna är mångfacetterade och drabbar både sjuksköterskan och patientsäkerheten.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av hot och våld på akutmottagningar.Metod: Litteraturstudiens metod baseras på kvalitativ design i syfte att utforska upplevelser av ett fenomen. Den analysmetod som användes var kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet bygger på 12 vetenskapliga artiklar som analyserats och genom dessa har två huvudkategorier identifierats och som sedan fick två respektive tre underkategorier. De två huvudkategorierna var hot och våld som en del av yrket & konsekvenser av hot och våld.Konklusion: Sjuksköterskor har liknande upplevelser av hot och våld på arbetsplatsen och de efterföljande konsekvenserna. Organisatoriska faktorer behöver ses över och inställningen till att anmäla hot och våld behöver förändras för att fenomenet ska åskådliggöras och prioriteras. Då hot och våld mot sjuksköterskor är en möjlig faktor att lämna arbetsplatsen och professionen bör det ligga i allas intresse att bryta utvecklingen. / Background: Threats and violence are reported to increase against socially useful staff and nurses in emergency departments are the most affected professional category. Nurses describe that they are exposed to threats and violence on a daily basis where patients and relatives are the practitioners. Factors predisposing to violence are waiting times and dissatisfaction with the medical assessments that are made. The consequences are multifaceted and affect both the nurse and patient safety.Aim: The purpose of the literature review was to describe nurses' experiences of threats and violence in emergency departments.Method: The method of the literature review is based on qualitative design with the aim of exploring experiences of a phenomenon. The analysis method used was qualitative content analysis.Results: The results are based on 12 scientific articles that were analyzed and through these two main categories have been identified, each received two and three subcategories. The two main categories were threats and violence as part of the profession & consequences of threats and violence.Conclusion: Nurses have similar experiences of threats and violence in the workplace and the consequences made of. Organizational factors need to be reviewed and the attitude towards reporting threats and violence needs to change in order for the problem to be illustrated and prioritized. Since threats and violence against nurses are a possible factor in leaving the workplace and the profession, it should be in everyone's interest to break the trend.

Bakgrund: En akutmottagning kan vara en hektisk miljö där patientkategorin ofta är bred. Kritiskt sjuka samt döende patienter är en relativt vanlig företeelse på akuten. Dessa patienter och deras anhöriga är traditionellt sett mycket resurskrävande och i den hektiska miljö som är på akuten kan detta skapa en stor utmaning för sjuksköterskorna i deras omvårdnadsarbete. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kritiskt sjuka och döende patienter samt deras anhöriga inom akutsjukvården. Metod: En allmän litteraturstudie som följde Polit & Becks niostegsmodell. Sökning av studier skedde i databaserna CINAHL och PubMed. Data analyserades med Graneheim & Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: De två kategorierna Praktiska utmaning och psykosociala utmaningar kom fram i resultatet. Fem subkategorier framkom också: Högt tempo på akuten, Utmaningar i miljön, Anhörigas reaktioner, Att kunna bearbeta egna känslor samt Trygghet i den egna förmågan.  Slutsats: Sjuksköterskor upplever mötet med kritiskt sjuka och döende patienter och deras anhöriga som en av de mest utmanande arbetsuppgifterna de har när de jobbar på en akutmottagning. Mer forskning krävs för att förstå hur arbetsbelastningen samt den känslomässiga belastningen som sjuksköterskorna på akutmottagningar upplever i relation till detta möte skall kunna minska. / Background: The emergency department can be a hectic environment where the patient population often is very wide. Patients who are critically ill or dying is a relatively common occurrence in the emergency departments. These patients and their families are traditionally very resource demanding and in a place like the emergency department where the environment already is hectic this can create a big challenge for the nurses in their nursing work.  Purpose: To describe nurses' experiences of meeting critically ill and dying patients and their family in emergency healthcare. Method: A general literature study that followed Polit & Beck's nine-step model. Article searches were conducted in the CINAHL and PubMed databases. Data were analyzed using Graneheim & Lundman’s qualitative content analysis.  Results: The two categories Practical challenge and Psychosocial challenges emerged in the results. Five subcategories belonging to these were: High pace in the emergency department, Challenges in the environment, Relatives reactions, Being able to process one's own emotions and Confidence in one's own abilities. Conclusion: Nurses experience the meeting with critically ill and dying patients and their family as one of the most challenging duties while working in the emergency department. More research is required to understand how the workload and the emotional toll that nurses in the emergency department experiences in relation to this meeting will be able to lighten.

Bakgrund: Sveriges akutmottagningar tog år 2022 emot 1 798 000 besök. För att prioritera patienters vårdbehov och därmed strukturera arbetet på akutmottagningen används triage. Triage utförs oftast av sjuksköterskor och är den initiala bedömningen av patienters medicinska allvarlighetsgrad. Syftet med triage är att de patienter med störst vårdbehov ska få företräde till vården. Triage är således av stor vikt för såväl patientsäkerheten som ett effektivt resursutnyttjande. Sjuksköterskors triagebedömningar beror på klinisk erfarenhet, intuition och andra kognitiva faktorer. Som teoretisk referensram användes Patricia Benners omvårdnadsteori ”från novis till expert”. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av triage på akutmottagning. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med en kvalitativ och induktiv ansats. Datamaterialet utgjordes av 12 empiriska, vetenskapliga studier med kvalitativ ansats som analyserades enligt en trestegsmetod av Popenoe m.fl. Resultat: Tre teman samt sex subteman identifierades utifrån analys av datamaterialet; (1) Erfarenheter av triageprocessen, (2) Sjuksköterskors kompetens inom triage och (3) Arbetsmiljöns betydelse för triagearbetet. Konklusion: Sjuksköterskors triagearbete är beroende av många olika faktorer. Erfarenhet, färdigheter och utbildning underlättar arbetet med triage liksom att triagesystem, trots vissa brister, upplevs vara ett bra stöd för sjuksköterskor. Samverkan och miljön på akutmottagningen är i många avseenden utmanande då både bemanning och patientflöde har stor inverkan på triagearbetet. / Background: In 2022, emergency departments in Sweden received 1 798 000 patient visits. Triage is used to prioritize between patients' needs of care and to structure the work at the emergency department. Triage is usually performed by nurses and is the initial assessment of patients' medical acuity. The purpose of triage is that patients with the greatest acuity should be given priority for care. Thereby, triage is of great importance for both patient safety and an efficient use of resources. Nurses' triage assessments depend on clinical experience, intuition, and other cognitive factors. Patricia Benner's nursing theory "from novice to expert" was used as a theoretical frame of reference. Aim: To highlight nurses' experiences of triage in emergency departments. Method: The study was conducted as a literature review with a qualitative and inductive approach. The data material consisted of 12 empirical, scientific studies with a qualitative approach that were analyzed according to a three-step method by Popenoe et al. Results: Three themes and six sub themes were identified from the analysis of the data material; (1) Experiences of the triage process, (2) Nurses' competence in triage and (3) The impact of work environment in triage. Conclusion: Nurses' triage work is dependent on many different factors. Experience, skills, and education facilitate the work with triage. Triage systems, despite some shortcomings, are perceived to be a good support for the nurses. Collaboration and the environment at the emergency department are in many aspects challenging, as both staffing and patient flow have a major impact on the triage work.

Background Each Emergency Room (ER) across the USA provides every patient with paperwork upon discharge, which commonly includes information about the patient’s diagnosis. This information will briefly describe the condition, provide information on treatment outside the ER, and possibly more, depending on the document and source. These documents are not made by hospital staff, but are generally purchased from outside providers who mass market such documents as resources for hospitals to use to educate patients. One issue with these documents lies in their mass usage, which is not necessarily designed to target the general population’s reading and educational levels. Purpose The purpose of this research was to investigate currently used discharge education materials and evaluate them for their readability and content. From this investigation, recommendations were made and adjustments to the documents were applied in order to increase understanding for the general population. Results The documents ranged in Flesch-Kincaid grade level rankings from 7.8 to 3.6, and with Flesch Reading Ease scores of 54.7 to 85.3. The entirety of the standard documents were ranked at a minimum of 7th grade equivalents, and are, at the hardest rank, ranked at a 54.7 by the Reading Ease score. In comparison, the ‘easy to read’ documents were ranked all below 5th grade level, and at the hardest rank, ranked at a 69.0 with the Flesch Reading Ease calculation. At a minimum, all documents included condition information and home care guidelines. The major obvious difference between the documents considered ‘easy to read’ and the standard documents are that those considered easy to read typically had sections found on the standard document removed, and have the same overall content as the standard version remaining, only in a simpler vocabulary. Conclusions In order to provide the best educational materials to the general public, it would be in the best interest of companies manufacturing these documents to produce only one version, which would be at a level around the 6th grade or below. A document slightly below the 6th grade level would be more ideal, as the simpler the document is, the more patients it will be accessible for overall, accounting for those who are below the national standards. It is not truly necessary to separate the documents into two forms, and it helps to prevent confusion or offense by doing so.

The emergency department is a stressful environment. Emergency department registered nurses (ED RNs) are at an increased risk of development of negative and unhealthy psychological conditions due to their frequent exposure to stress and traumatic events. These conditions include post-traumatic stress disorder, compassion fatigue, and burnout syndrome, which are already known to be common in the emergency department registered nurse population. It is important to understand the factors that influence the development of these psychological conditions in order to provide better education to nurses regarding prevention of the development of these psychological conditions. This literature review aimed to identify articles that examined the factors associated with post-traumatic stress disorder, compassion fatigue, and burnout syndrome. Databases searched included but were not limited to CINAHL, MEDLINE, and PsycINFO. The determinants discussed in this paper include personality traits, social support, coping style, workplace violence, work environment, internal perceptions held by the nurse, and external perceptions held by the patient. Limited research exists regarding the factors influencing the development of compassion fatigue in the ED RN.