No description available.

No description available.

På akutmottagningen sker korta möten med ett stort antal patienter. Dessa möten präglas av snabba beslut och akuta åtgärder samtidigt som stunden med väntan och ovisshet kan vara lång för patienten. Delaktighet i vården är en rättighet för patienten och en skyldighet för den som utför vård och omvårdnad. Forskning visar att patientdelaktighet har många positiva fördelar, både för patienten och sjukvården. Patienten ska så långt det är möjligt göras delaktig i sin egen vård. Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av delaktighet i samband med vård och behandling på akutmottagning. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie. Datainsamlingen utfördes i PubMed, CINAHL, PsycINFO, MedLine och genom manuella sökningar. Femton empiriska originalartiklar inkluderades totalt. Dessa granskades för att sedan analyseras genom integrerad analys. Resultatet delades in i fyra huvudkategorier: möjlig delaktighet i vårdmötet, omgivningens påverkan i mötet, betydelse av skade- och sjukdomstillståndet samt tillit till vården. Patienterna hade både positiva och negativa erfarenheter av delaktighet i samband med vård och behandling på akutmottagning. Patienterna upplevde att möjligheten till delaktighet bland annat främjades av ett samspel med vårdpersonalen som präglades av ett gott bemötande, bekräftelse och användandet av ett begripligt språk, tydlig information, att bli tilltalad som en person och inte ett sjukdomstillstånd samt ett förtroende till akutsjukvården. Skade- och sjukdomstillståndets allvarlighetsgrad kunde både vara ett hinder och en möjlighet för delaktighet medans akutmottagningens miljö endast ansågs vara ett hinder för delaktighet, enligt patienterna. Slutsatsen var att det fanns en önskan om och ett behov av delaktighet hos patienter som söker sig till en akutmottagning. Patientdelaktighet har både individ- och samhälleliga vinster. Fler studier behövs för att öka förståelsen hos akutsjuksköterskan om patienternas erfarenheter för att kunna utveckla och förbättra vården. / At the emergency department several short meetings take place and these are characterized by quick decisions and urgent actions. For the individual patients, however, the moment of waiting and uncertainty can be long. Patient participation is a right for the patient and an obligation for healthcare professionals. Research shows that patient participation has many positive benefits, both for the patient and the health care system. As far as possible, the patients should be involved in their own care. The aim was to describe patients’ experiences of patient participation in connection with care and treatment in the emergency department. The chosen method was a general literature study, where article searches were performed in PubMed, CINAHL, PsycINFO, MedLine and through manual searches. Fifteen empirical original articles were included. These were reviewed and then analyzed through integrated analysis. The result was divided into four categories: possible participation in the care interaction, the environments impact on the meeting, the importance of the state of injury and illness and trust in the healthcare. The patients had both positive and negative experiences of patient participation in connection with care and treatment at the emergency department. Patients experienced that the possibility of participation was promoted by interaction with the health care staff, which was characterized by a good encounter, confirmation and the use of an understandable language, clear information, be addressed as a person and not a medical condition and a trust in emergency medical care. The severity of the injury or the illness could both be an obstacle and an opportunity for participation while the emergency department environment only was considered as an obstacle for participation, according to the patients. The conclusion was that patients in the emergency department got a desire and a need for participation. Patient participation has both individual- and social benefits. More studies are needed to gain better understanding about patients’ experiences in order to develop and improve care.

SAMMANFATTNING Bakgrund På en akutmottagning råder ett högt patientflöde vilket kräver någon form av turordningssystem. På de flesta akutmottagningar har således triage implementerats för att underlätta denna turordning. Syftet med triage är att bedöma och turordna patienter utefter medicinsk angelägenhetsgrad. I de flesta fall är det en sjuksköterska som utför denna bedömning vilket ställer krav på egenskaper som kritiskt tänkande, kunskap och erfarenhet. Att utföra triage på akutmottagningen kan vara utmanande till följd av högt patientflöde, hög arbetsbelastning och resursbrist vilket kan äventyra patientsäkerheten. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av triage på akutmottagningen. Metod Designen som valdes var en litteraturöversikt som omfattar vetenskapliga originalartiklar. Designen möjliggjorde sammanställning av en betydande del av det befintliga forskningsläget inom ämnesområdet. Datainsamlingen genomfördes i februari år 2020 i databaserna PubMed och CINAHL. En kvalitetsgranskning och integrerad analys genomfördes i syfte att sammanställa de 18 artiklar som slutligen ingick i resultatet. Resultat Resultatet utgjordes av sex kategorier bestående av sjuksköterskors övergripande upplevelser av triage på akutmottagningen. Dessa kategorier var patientflöde, akutmottagningens miljö, tidsaspekter, samarbete med kollegor, triageskalor samt yrkeserfarenheter och utbildning. Slutsats Tydlig kommunikation, samarbete med kollegor och ett konkret beslutsunderlag är essentiella aspekter för att främja sjuksköterskors förmåga att utföra triage. Resultatet illustrerar behovet av en adekvat utbildning och förberedelse inför triage samt att yrkeserfarenhet och en klinisk blick är av stor betydelse för att kunna utföra en korrekt bedömning och således leverera en patientsäker vård av hög kvalitet. Nyckelord: Akutmottagning, Patientsäkerhet, Sjuksköterskor, Triage, Upplevelser. / ABSTRACT Background At the emergency department, there is a high flow of patients, thus some form of priority system is required. Therefore, most emergency departments have implemented the concept of triage in order to facilitate this priority system. The purpose of triage is to assess and prioritize between patients according to medical urgency. In most cases, a nurse is the one to perform this assessment, which requires characteristics such as critical thinking, knowledge and experience. Due to high flow of patients, heavy workload and lack of resources, it can be challenging to perform triage which may jeopardize patient safety. Aim The aim was to describe nurses’ experiences of triage at the emergency department. Method The design chosen was a literature review consisting of original research articles. The design made it possible to compile a significant amount of existing research within the current topic. The data collection took place in February 2020 via PubMed and CINAHL. Quality control and integrated analysis were conducted in order to present the 18 articles finally included in the results. Results The results consisted of six categories consisting of nurses’ overall experiences of triage at the emergency department. These categories were flow of patients, the emergency department environment, time-aspects, collaboration with colleagues, triage scales and experiences and education. Conclusions Distinct communication, collaboration with colleagues and concrete basis for decisions areessential aspects to promote nurses’ abilities in triage. The results illustrate the need of education and preparation for triage as well as professional and clinical experience in order to assess correctly, thus delivering patient-safe and high-quality care. Keywords: Emergency department, Experiences, Nurses, Patient safety, Perceptions

Akutsjukvården identifierar och behandlar patienter som är kritiskt sjuka. Med triagering som används på det flesta akutmottagningar i Sverige, rangordnas patienterna utifrån olika kriterier och patienterna prioriteras utifrån dem som omedelbart behöver träffa en läkare och de som kan vänta. Sjuksköterskans ansvar är att prioritera vilken patient som får vård först, ge avancerad omvårdnad och utifrån symtom kunna identifiera eventuella livshotande tillstånd. Arbetet på akutmottagningar är ofta stressigt med hög belastning. Det höga flödet av patienter gör att sjuksköterskan får en hög arbetsbörda och tidspress att utföra uppgifter. Vid hög arbetsbelastning utlöses en reaktion på stress och när det inte finns tillräcklig tid för återhämtning mellan perioderna av stress ökar risken för ohälsa. Vid hög arbetsbelastning ökar risken för misstag och då ökar också risken att det blir patientosäkert. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress och hur det kan påverka patientsäkerheten ur ett omvårdnadsperspektiv. Intervjuer med sjuksköterskor från två akutmottagningar i Sverige genomfördes. Intervjuerna transkriberades sedan och analyserades i en textnära analys där meningsenheter som svarade mot syftet plockades ut och kodades för att sedan sorteras in i underkategorier och slutligen kategorier. Flertalet av de intervjuade sjuksköterskorna beskrev kroppsliga symptom på stress. Tryck över bröstet, svårigheter att varva ned och slappna av efter arbetspassen och orkeslöshet beskrevs som symtom. Det som sjuksköterskorna upplevde som arbetsrelaterad stress var när det var ett stort patientantal och när patienterna fick vänta länge. Men också när utrustning eller material saknades eller var trasig. Sjuksköterskorna upplevde att när det var hög arbetsbelastning ökade risken att göra misstag. Vid hög arbetsbelastning ansågs omvårdnaden bli lidande, något som negativt påverkade patientsäkerheten. För att främja patientsäkerheten tog sjuksköterskorna hjälp av varandra eller sin undersköterska, kommunicerade eller frågade om råd från de mer erfarna sjuksköterskorna. Flertalet sjuksköterskor försökte planera och strukturera upp de uppgifter de hade att göra för att få kontroll och en överblick. Arbetsrelaterad stress var vanligt förekommande inom akutsjukvården på grund av den höga arbetsbelastningen. Risken för patienternas säkerhet ökade vid stort antal patienter och längre väntetider. Det blev bristande kvalité på omvårdnaden och det som prioriterades bort är patienternas basala behov till fördel för något som ansågs mer akut.

No description available.

För många människor blir besöket på akutmottagningen deras första kontakt med sjukvården. Specialistsjuksköterskan i akutsjukvård har en ledande funktion i bemötandet och omvårdnaden av patienten. Bemötandet ska vara professionellt och akutsjuksköterskan ska ha ett empatiskt och har ett etiskt förhållningssätt så patienterna känner sig uppmärksammade och omhändertagna. Sjuksköterskans initiala bemötande och omsorg är essentiella för den fortsatta vården och patientens upplevelse.  Syftet var att beskriva patienters upplevelser av akutsjuksköterskans bemötande på akutmottagningen.  Metoden är en litteraturöversikt med systematisk metod användes för att analysera befintliga studier vars syfte var att beskriva patienters upplevelser. Databaser som användes för sökning av vetenskapliga artiklar var CINAHL, MEDLINE, och PubMed.  Resultatet delades in i två huvudkategorier och 8 underkategorier. Kategorierna var Akutsjuksköterskans profession, attityd, holistiska perspektiv, uppmärksamhet, kommunikation, förmedlande av information, inställning till delaktighet, tillfredsställande av behov och övergivenhet. I vår litteraturstudie framkom flera perspektiv av hur patienterna upplever akutsjuksköterskans bemötande på akutmottagningen som de anser vara mycket viktiga. De viktigaste aspekterna för positiv upplevelse för patienten var att bli bemött professionellt med respekt, empati, holistisk omvårdnad, delaktighet, god kommunikation, uppmuntran och trygghet.  Slutsatsen är att patienternas upplevelser av akutsjuksköterskans bemötande på akutmottagningen blir positivt då patienten bemöts på ett professionellt, trevligt och respektfullt sätt. Patienterna upplevde trygghet då akutsjuksköterskan visade ömsesidig respekt, arbetade strukturerat och professionellt. En annan viktig aspekt var att man var tydlig i sin kommunikation där patienten kontinuerligt får personlig information om den fortsatta vården. Patientens upplevelse blir negativt då det brister i bemötandet, kommunikationen, där patienten inte känner sig sedd, hörd. Genom denna litteraturstudie var tydligt att akutsjuksköterskans bemötande spelade en viktig roll för patienternas upplevelse av vården. / To many people the visit to the emergency department becomes the first contact with healthcare. The specialist nurse of emergency care has a leading function in the meeting with the patient and in the caring of the patient. The contacts are supposed to be professional, and the emergency nurse should have an empathic and an ethical approach, so the patients feel noticed and cared for. The nurse's initial contact and caring are essential for the proceeding care and the patient's experience. The aim of the study was to describe patients' experiences of the emergency nurse's treatment in the emergency department. The method used was a literature review with a systematic method was performed to analyze existing research where the purpose was describing patients' experiences. Databases used for searching scientific articles were CINAHL, MEDLINE and PubMed. The result was divided into two main categories: emergency nurses professional perspective and emergency nurses attitude towards patients wellbeing. In our literature review, several perspectives emerged of how patients experience the emergency nurse's treatment in the emergency department that they consider to be very important. The most important aspects of a positive experience for the patient were to be treated professionally with respect, empathy, holistic care, participation, good communication, encouragement and security. The conclusion is that the patients' experiences of the emergency nurse's treatment in the emergency department are positive when the patient is treated in a professional, pleasant and respectful manner. The patients felt safe when the emergency nurse showed mutual respect, worked in a structured and professional manner. Another important aspect was that they were clear in their communication where the patient continuously receives personal information about the continued care. The patient's experience becomes negative when there is a lack of treatment, communication, where the patient does not feel seen, heard. Through this literature review, it was clear that the emergency nurse's treatment played an important role in the patients' experience of care.

A simulation study of the emergency department at Vrinnevisjukhuset in Norrköping investigating the patient flow with respect to patient lead time. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Bakgrund: Akutmottagningen kan uppfattas som en kaotisk och hektisk plats på grund av det höga patientflödet och det höga arbetstempot. Patienter kommer till akutmottagningen av olika skäl och är ofta i en sårbar och utsatt situation. Sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnadsarbetet samt i bemötandet med patienten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienternas upplevelser av vårdpersonalens bemötande på akutmottagningen. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design och en tematisk dataanalys. Resultatet baserades på 14 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Huvudresultat: Resultatet visade att patienterna hade olika erfarenheter av vårdpersonalens bemötande på akutmottagningen. Ett huvudfynd var att patienterna upplevde kommunikationen och informationen från vårdpersonalen betydelsefull. Patienterna kände sig övergivna när informationen var bristfällig och när vårdpersonalen inte lyssnade på dem. Ett respektfullt omhändertagande visades även vara en central del i bemötandet. Slutsats: Patienterna på akutmottagningen vittnade om positiva och negativa upplevelser av bemötandet på akutmottagningen där vårdpersonalen visade sig ha en viktig roll. En väsentlig faktor som kännetecknade de positiva upplevelserna var när vårdpersonalen informerade patienterna och var närvarande. De negativa upplevelserna kopplades till respektlöst bemötande och bristfällig information mellan patienten och vårdpersonalen. Vidare kunskap inom området är avgörande för vårdpersonalens bemötande och med denna studies resultat kan omvårdnadsarbetet främjas och bidra till en bättre upplevelse för patienten på akutmottagningen. / Background: The emergency department can be perceived as a chaotic and hectic place due to the high patient flow and the high work pace. Patients come to the emergency department for various reasons and are often in a vulnerable and exposed situation. The nursing staff has an important role in the nursing duties while also dealing with the patients. Aim: The purpose of this study was to describe patients' experiences of the nursing staff's treatment in the emergency department. Method: A literature review with descriptive design and a thematic data analysis method. The result is based on 14 scientific articles with a qualitative approach. Result: The results showed the patients had different experiences of the nursing staff’s treatment in the emergency department. The most significant result was the patients found the communication and information from the nursing staff to be important. Patients felt abandoned when information was lacking and when nursing staff did not listen to them. Respectful care was also shown to be a central part of the treatment. Conclusion: The patients testified that the nursing staff had an important role in both their positive and negative experiences at the emergency department. An essential factor which characterized the positive experiences was when the nursing staff informed the patients and were present. The negative experiences were linked to disrespectful treatment and insufficient information between the patient and the nursing staff. Further knowledge in the field is crucial for the nursing staff's treatment and with the results of this study, nursing work can be promoted and contribute to a better experience for the patient in the emergency department.

Syftet var att identifiera faktorer som påverkar föräldrars beslut att söka akutsjukvård för deras barn med icke akuta sjukdomstillstånd. Metod: Studien designades till en integrativ litteraturöversikt med systematisk ansats. Tre kvalitativa och tolv kvantitativa artiklar inkluderades och granskades utifrån Caldwells et al. (2011) granskningsmall. Analysen skedde i enlighet med Whittemore och Knafl (2005) som en integrativ analys utifrån en induktiv ansats. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman; Oro i samband med sjukdom, tillgänglighet samt individuella föräldrafaktorer. Dessa fördelades sedan in nio subtema; Rädsla för försämring, behov av information och trygghet, brist på kunskap, obegränsad tillgång, specialistvård, snabba svar, utbildningsnivå, åldersfaktorer samt överskattning av allvarlighetsgrad. Dessa faktorer spelade en väsentlig roll varför föräldrarna sökte akutmottagningen med deras icke-akut sjuka barn. Slutsats: Med hjälp av ökad insikt och förståelse av patientens helhetsbild kan sjuksköterskan möta föräldrars behov samt ge anpassad rådgivning och hänvisa till rätt vårdnivå, vilket ökar patientsäkerheten på en akutmottagning. / The aim was to identify factors that influence parents' decisions to seek emergency medical care for their children with non-acute medical conditions. Method: The study was designed as an integrative literature review with a systematic approach. Three qualitative and twelve quantitative articles were included and reviewed based on Caldwell's (2011) review template. The analysis took place in accordance with Whittemore and Knafl (2005) as an integrative analysis based on an inductive approach. Results: The results are presented based on three themes; Anxiety associated with illness, availability and individual parental factors. These were then divided into nine subthemes; Fear of deterioration, need for information and reassurance, lack of knowledge, unlimited access, specialist care, quick responses, level of education, age factors and overestimation of severity. These factors played a significant role in why the parents sought the emergency department with their non-acutely ill child. Conclusion: With the help of increased insight and understanding of the patient's overall picture, the nurse can meet parents' needs as well as provide tailored advice and refer to the right level of care, which increases patient safety in an emergency department.