Global ETD Search

1	En svensk, en britt och en man som heter Ove. : En komparativ översättningsstudie av den svenska och engelska versionen av En man som heter Ove. Bergman, Matilda January 2022 (has links) No description available. översättning en man som heter ove Backman General Literature Studies Litteraturvetenskap
2	Tillbakablickar på två män som heter Ove : Flashbacks påverkan på Ove i berättelsen En man som heter Ove Vinka, Ida January 2016 (has links) I denna vetenskapliga uppsats kommer boken En man som heter Ove och filmen En man som heter Ove jämföras med varandra, med fokus på Oves tillbakablickar. Detta görs genom att analysera bokens och filmens tillbakablickar som förklarar Oves förflutna. Filmens tillbakablickar visas via flashbacks. Syftet med denna uppsats är att se hur stor påverkan skillnaden mellan bokens tillbakablickar och filmens användande av flashbacks har på karaktären Ove. Oves resa placeras i Craig Battys modell av protagonistens resa, både i bok och film. De båda resorna jämförs med fokus på Oves bakgrundsberättelse och hur det påverkar Oves karaktär i nutid. Vidare analyseras filmens val av flashbacks med hjälp av Linda Aronsons teori om flashbacks användning och funktion. Analysens resultat visar att Oves bakgrund har stor betydelse för hur Ove agerar i nutid vilket leder till att Ove upplevs olika i de olika medierna. Adaption Flashback Karaktärsfördjupning Hero's journey En man som heter Ove Visual Arts Bildkonst Media and Communication Technology Medieteknik
3	Från papper till filmduk : En multimodal kritisk diskursanalys med fokus på närläsning av En man som heter Ove i två medieformat Tonlycke Palmqvist, Jenny, Karlbrink, Malin January 2021 (has links) I denna uppsats analyseras berättartekniken i romanen En man som heter Ove (2012)skriven av Fredrik Backman samt i filmadaptationen En man som heter Ove (2015),regisserad och manusförfattad av Hannes Holm. Vi analyserar även centralaförändringar dem emellan. Syftet med studien var att se hur karaktärerna gestaltades iskönlitterär text respektive film och vilka adaptationer som gjorts i överföringen mellande olika mediegenrerna. Vidare ämnade vi att genom en kritisk ansats analysera hurattribut, saliens, konnotation och metafor förekom i berättartekniken. I uppsatsenanvänder vi metoden multimodal kritisk diskursanalys, MCDA. Vi har främst studeratord i bok och bild, karaktärer, musik, ljud och klipp i film. Med hjälp avadaptationsteori utgick vi främst från de förändringar som skett i adaptationen från boktill film men vi belyser även relevanta likheter medierna emellan. Efter analysen sker enjämförelse mellan medierna för att besvara vad som händer med berättarspråket ochgestaltningen av karaktärerna i adaptationen. Vår slutsats av studien är att intriger ärmöjliga att överföra till en filmproduktion men att genre och medium kan ha betydelseför upplevelse och tolkning och att berättandet från romanen inte går att applicera fulltut Adaptation MCDA narrativ roman film manlighet En man som heter Ove Other Humanities not elsewhere specified Övrig annan humaniora Media Studies Medievetenskap
4	Det klassiska berättandet i det moderna Sverige : En kvalitativ analys av den moderna svenskproducerade filmens användning av det klassiska berättandets dramaturgi Dahne, Lovisa, Matthis, Alexi January 2016 (has links) Syftet med denna vetenskapliga undersökning är att studera vilka element av det klassiska berättandets dramaturgi som går att finna i sex stycken olika svenskproducerade långa spelfilmer. Filmerna är uppdelade i två olika grupper, kritikerrosade och biosuccéer, dessa har valts ut med hjälp av statistik från Svenska Filminstitutet. Analysen fokuserar främst på två nyckelbegrepp, protagonisten och treaktsstrukturen, som båda definieras och sedan analyseras i vardera film. Efter analysen görs sedan jämförelser, både film mot film men även grupp mot grupp, för att besvara frågan om det finns skillnader mellan användandet av det klassiska berättandet i svenskproducerade kritikerrosade filmer och biosuccéer. Det bakomliggande syftet är att förstå hur denna konventionella berättarstruktur används i praktiken i Sverige. Undersökningen finner dock att skillnaderna mellan grupperna är mycket små och enbart en film kommer nära definitionen av det klassiska berättandet. Genomgående för filmerna är att de övriga inte har en tydlig protagonist eller huvudkonflikt, vilket i de flesta filmer resulterar i en otydlig treaktsstruktur. Detta pekar på att svenskproducerade lång spelfilmer verkar prioritera andra berättarstrukturer eller medel för att skapa intresse hos publiken. treaktsstruktur protagonist klassiskt berättande dramaturgi film filmmanus kritikerrosade filmer kommersiella filmer svenskproducerade långfilmer En underbar jävla jul En man som heter Ove Micke & Veronica Tjuvheder Min lilla syster Flocken. Visual Arts Bildkonst Media and Communication Technology Medieteknik

1

Page generated in 0.1272 seconds