Global ETD Search

1	En svensk, en britt och en man som heter Ove. : En komparativ översättningsstudie av den svenska och engelska versionen av En man som heter Ove. Bergman, Matilda January 2022 (has links) No description available. översättning en man som heter ove Backman General Literature Studies Litteraturvetenskap
2	Det mest värdelösa någon kan råka ut för : En narratologisk studie av en våldtäktsskildring i Fredrik Backmans roman Björnstad Ekström, Eline January 2021 (has links) I denna uppsats studeras berättartekniken kring ett sexuellt övergrepp och dess konsekvenser i Fredrik Backmans roman Björnstad (2016). Syftet är att undersöka hur Backmans berättare med skiftande fokalisering utmanar de tidigare traditionerna av en litterär skildring av en våldtäkt, samt bidrar till en mer omfattande framställning av brottet. Frågeställningarna är anpassade till en narratologisk studie med ett traumateoretiskt perspektiv. Berättelsen placeras i den rådande våldtäktsdiskursen som diskuterar fenomen som skuldbeläggning och tystnadskultur. Genom närläsning av passager har analysen använt sig av narratologins begreppsmodell för att förklara hur våldtäkten samt dess efterdyningar skildras ur ett traumateoretiskt perspektiv. Sammanfattningsvis visar studien på att Backmans berättarteknik skiljer sig från de traditionella formerna av traumaskildringar i litteraturen. De estetiska verktyg som förespråkas inom forskningsområdet finns att se i berättelsens olika narrativ, samt synliggörandet av de orättvisa förutsättningarna som råder inom våldtäktsdiskursen idag. Fredrik Backman Björnstad Narratology Trauma Violence Rape Sexual violence Fredrik Backman Björnstad Narratologi Trauma Våld Våldtäkt Sexuellt våld General Literature Studies Litteraturvetenskap
3	Att berätta för barn om sorg och död : Sagoelementens funktion i Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta och Fredrik Backmans Min mormor hälsar och säger förlåt Dabrowska, Krystyna January 2018 (has links) Folksagan har påverkat barnböcker ganska tydligt genom åren, mest innehållsmässigt. Men det jag undersöker i min uppsats är själva sagoberättandet som grepp och hur dess närvaro i böcker som framställer svåra ämnen kan påverka barnets hantering av sorg. Syftet med denna uppsats är att analysera hur teman som sorg, sjukdom och död skildras i barnlitteraturen, och om sätten att skildra har förändrats med tiden. Vidare är syftet att fokusera på ett särskilt sätt att framställa sorg i litteraturen, nämligen genom sagoelement i barnböcker. Jag tror att just detta sätt är ganska populärt och effektivt för att gestalta svåra teman för barn, och jag vill granska och jämföra särskilda element i två böcker Bröderna Lejonhjärta (1973) av Astrid Lindgren och Min mormor hälsar och säger förlåt (2013) av Fredrik Backman. Ingen av dessa böcker är en typisk saga, men med hjälp av teoretiska utgångspunkter vill jag visa att de innehåller vissa sagoelement och därefter redogöra för hur de utnyttjar sagoprinciper och sagoelement i sin framställning av det svåra. Efter en utförlig granskning av romanerna samt en jämförande analys kan konstateras att böckerna förvisso har många skillnader, men det finns också grundläggande budskap som är gemensamma. Böckerna skrevs i olika tider, av olika författare, den ena handlar om pojkar, den andra om en flicka, i den ena blir sagovärlden ”den nya verkligheten”, medan i den andra är sagovärlden något som förenas med verkligheten och existerar samtidigt. Men båda böckerna använder sagomotiv för att framställa och behandla död och sorg för barn, vilket pekar på att sagoberättande och sagoelement är något universiellt som kan utnyttjas av alla författare i alla tider. barnlitteraturen folksagan sagoberättande hantering av sorg Astrid Lindgren Fredrik Backman Specific Literatures Litteraturstudier
4	Mellan Sänkan och Höjden : En maktanalys av romanen Björnstad / Between Sänkan and Höjden : A Power Analysis of the novel Björnstad Borg, Linnea January 2019 (has links) Genom en maktanalys undersöks i den här uppsatsen hur ishockeyspelarnas idrottsliga kvalitet kontra deras socioekonomiska förutsättningar framställs i Fredrik Backmans roman Björnstad. Utifrån Michel Foucaults teori om det dynamiska styrkeförhållandet görs en analys av hur maktförhållandena utspelar sig mellan spelare med olika idrottslig kvalitet och socioekonomisk bakgrund. Analysen inleds med en genomgång av den våldtäkt som utspelar sig i berättelsen och fortsätter sedan med en diskussion om vilka olika medel som används i texten för att framställa spelarnas kvalitet och socioekonomiska bakgrunder. Genom att sedan analysera olika avsnitt i berättelsen diskuteras hur de dynamiska maktförhållandena utspelar sig mellan utvalda spelare och andra karaktärer kopplade till ishockeyklubben. I samband med maktförhållandena diskuteras även härskartekniker som utspelar sig mellan karaktärerna. / Through a power analysis, this paper examines how the athletic quality of the ice hockey players versus their socio-economic conditions is made in Fredrik Backman's novel Björnstad. Based on Michel Foucault's theory of dynamic strength, an analysis is made of how power relationships occur between players of different sports quality and socioeconomic background. The analysis begins with a analysis of the rape in the story and then proceeds with a discussion about the different means used in the text to produce the players' quality and socioeconomic backgrounds. By then analyzing different sections of the story, I discuss how the dynamic power relationships occur between selected players and other characters associated with the ice hockey club. In the context of power relations, master suppression techniques are discussed that the characters use. power ice hockey quality socioeconomic background silence culture Foucault Fredrik Backman Björnstad makt ishockey kvalitet socioekonomisk bakgrund tystnadskultur Foucault Fredrik Backman litteraturanalys Specific Literatures Litteraturstudier General Literature Studies Litteraturvetenskap
5	Friluftslivets nya position i Lgr 11 : En kvalitativ studie om huruvida lärare i idrott och hälsa upplever möjligheter eller begränsningar med att förverkliga friluftslivet i skolan Ivetun, Ulrika January 2012 (has links) Syfte och frågeställningar I den nya läroplanen Lgr 11 har friluftslivet fått en ökad betydelse eftersom att friluftsliv blivit tilldelad en egen rubrik och för att utomhusmiljön betonas allt mer. Syftet med denna studie var därför att ta reda på hur fem utvalda idrott och hälsalärare nu upplever möjligheter eller begränsningar med att realisera friluftslivsundervisningen. Dessa frågeställningar tog jag till hjälp: Hur ser lärarna på den gamla och nya kursplanen gällande friluftsliv? Hur bedriver lärarna undervisning enligt den nya kursplanen gällande friluftsliv? Finns det några avgörande möjligheter eller begränsningar som påverkar den nya friluftsundervisningen? Metod Lärare inom idrott och hälsa kontaktades och kvalitativa intervjuer genomfördes med respektive lärare för att få en mer djupgående inblick kring hur de tänker runt den nya friluftsundervisningen och friluftslivets nya position. Lärarna valdes av bekvämlighetsskäl då jag fick kontakt med majoriteten av dem via studiekamrater. Resultat Resultaten visar att den nya läroplanen, Lgr 11 är mycket mer tydlig när det gäller friluftsliv, där framförallt progressionen framhävs som en förbättring. Faktorer som tid, ekonomi, skolans läge, elevers och lärares inställning och samarbete på skolan krävs för att det ska underlätta skolans friluftsundervisning, vilket är samma faktorer som tidigare forskning anger. Nya faktorer som framkommer är att elevers och andra lärares inställning till att vara ute måste förbättras eftersom att den nya kursplanen betonar utomhusmiljön i större utsträckning. Slutsats Slusatsen som kan dras är att det är svårt realisera friluftslivsundervisningen i den nya läroplanen, Lgr 11 i nuläget. Lärarna upplever att implementeringsarbetet kring den nya kursplanen har varit bristfällig och att den nya friluftsundervisningen därför skjuts på framtiden. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-9. Vt 2012</p> Friluftsliv friluftsliv i skolan begreppet friluftsliv friluftsfrämjandet friluftsgruppen Al-Abdi Erik Backman friluftsliv lärarnas nyheter friluftsliv forskning ramfaktorteorin läroplansteori Skolverket friluftsliv läroplanen Lgr 11 kommentarmaterial till kursplanen
6	Delaktighet som pedagogik : Föreställd ras och publikpositioner i den svenska folktypsutställningen. / Participation as Pedagogy : Imagined Race and the Exhibit of Swedish Peoples-Types. Eriksson, Britas Benjamin January 2013 (has links) Participation as Pedagogy – Imagined Race and the Exhibit of Swedish Peoples-Types. This essay will analyse and give a deeper picture of the ”The Exhibit of Swedish People-Types” by focusing on the pedagogical ideals that formed the exhibit as an participatory media. The exhibit was led by the famous race-biologist Herman Lundborg and toured Sweden in 1919 displaying the racial constitution of the Swedish population using material gathered by the public itself. The exhibit has been described as an important tool in popularising eugenics in Swedish society during the early 20th century with the ambition of gaining funds to create the first race-biological institute and to influence policy-making. Nevertheless there has not been a single study which has focused solely on the exhibit and how the pedagogical ideals that permeated it affected the relation between the public and the media itself nor the political implications of this relation. I will show that the interactive participation enacted through the exhibit both defined a hierarchical relation between public and race-biological expertise, as well as it articulated a new “imagined community”, i.e., an “imagined race”. This participatory relation was not only key in creating the exhibit but also had implications on how the public should position itself and act in relation to society at large regarding eugenic matters. This gives me an opportunity to deepen our historical knowledge of the eugenics-movement and main-line racebiological networks in early 20 h century Swedish society. This essay also contribute to the history of participatory media and the popularisation of science. Pedagogical Ideals of Participation Participatory Media Measurements Popular Eugenics Race-Biology Exhibits Travelling Exhibits Genealogical surveys Family tree Imagined community Masspublics Herman Lundborg Carl Magnus Fürst Gaston Backman 1919 People-Types Race Sweden Media Non-Democratic Ideals Myrdal The Swedish Institute for Race-Biology Svenska institutet för rasbiologi Myrdal Icke-demokratiska ideal Media Sverige Gaston Backman Carl Magnus Fürst Herman Lundborg Genealogiska undersökningar Släktforskning Föreställd gemenskap Rasbiologi Utställningar Ambulerande utställningar Popularisering Mätningar Delaktigörande ideal Pedagogiska ideal Användar-genererade medier

1

Page generated in 0.0337 seconds