Introduktion/bakgrund: Idag beräknas ca 250 000 kvinnor i fertil ålder ha endometrios, en sjukdom som särskilt förknippas med smärta i buk och bäckenbotten. Socialstyrelsen skapade 2018 Nationella riktlinjer för vård vid endometrios och lyfter att fysioterapeuter bör finnas med i grundbemanningen i den teambaserade behandlingen vid långvarig smärta. Fysioterapeuter med särskild kompetens om bäckenbotten kan vid en vaginal undersökning bedöma muskelobalanser och behandla muskelspänningar som är bakomliggande de sekundära smärtor som många kvinnor med endometrios har. Så hur ser det i Region Norrbotten? Finns den kompetensen? Syfte: Syftet var att kartlägga tillgång till fysioterapeut inom verksamheter i Region Norrbotten där kvinnor kan få behandling för endometrios. Metod: Studien har utgjorts av en empirisk observationsstudie med tvärsnittsdesign där data samlades in via en egen formulerad e-enkät och analyserades deskriptivt. Studien har inkluderat verksamheter inom Region Norrbotten som omfattas av gynekologisk vård och fysioterapi så som hälsocentraler, gynekologmottagningar samt privata aktörer med vårdtaxa. Totalt svarade 29 verksamheter av 53 tillfrågade. Resultat: 13 verksamheter i Region Norrbotten (48 % av de svarande) erbjuder tillgång till fysioterapeut vid behandling av endometrios, sex av dessa (20 % av de svarande) har kunskap om- och behandlar bäckenbotten. 25 verksamheter (86 %) har kunskap och insikt i sjukdomen och fem verksamheter (17 %) har kännedom om de nationella riktlinjerna. Konklusion: En indikation kan ges om att det inom flera verksamheter i Region Norrbotten finns tillgång till fysioterapeut som kan erbjuda en kunskapsbaserad behandling av endometrios.

Bakgrund: I Sverige lider ca 5 – 15 % av fertila kvinnor i åldern 30 – 40 år av endometrios. Det kan ta upp till 10 år innan den korrekta diagnosen ställs. Många kvinnor lider av bland annat stark smärta, smärtor vid ägglossning och djupa samlagssmärtor. Det finns endast behandling som kan lindra kvinnornas symtom. Behandlingen medför stora sjukvårdskostnader som påverkar samhällets ekonomi. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: Litteraturöversikten har genomförts av resultatet från 10 vetenskapliga kvalitativa artiklar som hämtats från databasen Cinahl Complete och Medline. Resultat: Ur resultatet framkom två huvudteman. (1) Leva med långvarig smärta med undertemat; Påverkan på det sexuella livet, Oro kring fertilitet och Hur smärtan påverkade kvinnornas arbetssituation. (2) Möten med vården med undertemat; Vårdens olika värderingar och Att vara sin egen expert. Slutsats: Resultatet av den här litteraturöversikten visar att endometrios är en diagnos där det saknas kunskap och utbildning från vårdens håll och där kvinnor lider både fysiskt och psykiskt, vilket påverkar deras liv i stor utsträckning. Sjukvården måste ta kvinnor som söker vård på allvar och kunskapen måste ökas för samtliga vårdkategorier för att kunna bygga en relation samt hjälpa dem till ett värdigt liv.

Bakgrund: I världen lever idag ca 10–15 procent av alla fertila kvinnor med endometrios. Symtom som kännetecknar sjukdomen är buksmärta, samlagssmärta, trötthet och energilöshet. Endometrios är en relativt dold sjukdom både för kvinnorna själva och för vårdpersonal, vilket kan leda till en lång väg för att få diagnos. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av hur endometrios påverkar kvinnors dagliga liv. Metod: En litteraturstudie med en systematisk litteratursökning i databaserna CINAHL och PsycINFO. I databaserna hittades arton artiklar som kvalitetsgranskades och tio av dessa bedömdes ha tillräckligt hög kvalité för att inkluderas i resultatet. Därefter genomfördes en innehållsanalys för att skapa en ny helhet som svarade på syftet. Resultat: Studiens resultat består av tre kategorier vilka var fysisk påverkan, psykisk påverkan och social påverkan. Under fysisk påverkan presenteras hur smärtsamma symtom påverkar kvinnornas förmåga att vara aktiva i det dagliga livet. Under psykisk påverkan beskrivs sjukdomens inflytande på kvinnornas självkänsla. Hur kvinnornas relationer till familj och vänner påverkas av sjukdomen är ett av de huvudfokus som lyfts under social påverkan. Slutsats: Endometrios påverkar kvinnors dagliga liv ur flera aspekter. Kvinnornas sätt att förhålla sig till sig själva, deras relationer, fritidsaktiviteter och deras sysselsättning påverkas.

Bakgrund: Ungefär en av tio kvinnor i fertil ålder drabbas av endometrios. Vanliga symtom är svår mensvärk, kraftiga blödningar och samlagssmärtor. Hälso- och sjukvårdspersonal upplever det svårt att bedöma vad som är normal mensrelaterad smärta och det tar ofta många år till fastställd diagnos. Teoretisk referensram för studien var Halldórsdóttirs teori om vårdande och icke-vårdande möten med sjuksköterskan. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av bemötande från hälso- och sjukvård vid endometrios. Metod: Metoden var en integrativ litteraturstudie. Strukturerad databassökning gjordes i CINAHL, PubMed och PsycInfo. Vetenskapliga artiklar kopplade till syftet lästes. Tretton artiklar genomgick kvalitetsgranskning. Elva artiklar inkluderades och analyserades. Resultat: I resultatet framkom två teman med tre subteman vardera. Temat Negativa erfarenheter av bemötande från hälso- och sjukvård innehöll subtemana “Mötas av misstro’’, “Konsekvenser av ignorans’’ och “Känna sig utlämnad’’. Temat Positiva erfarenheter av bemötande från hälso- och sjukvård innehöll subtemana “Mötas av kompetens och god kommunikation”, “Vikten av information” och “Behovet av kontinuitet och stöttning”. Slutsats: Kvinnors erfarenheter återspeglar vårdande och icke-vårdande möten med hälso- och sjukvård. Kompetensutveckling hos sjuksköterskor i form av fördjupad kunskap om endometrios är därför en motiverad åtgärd för att kunna erbjuda bättre stöttning och patientutbildning.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar livmoderbärande kvinnor. Endometrios är en dold kvinnosjukdom som både samhället och vården har kunskapsbrist om. Att som sjuksköterska ha förståelse för kvinnor med endometrios och kvinnornas erfarenheter av sin sjukdom kan möjliggöra ett bättre stöd för kvinnorna i vården. I studien kommer lidandeteorin att användas som teoretisk referensram.  Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors erfarenheter av hur endometrios påverkar livet.  Metod: Icke-systematisk litteraturstudie där en systematisk sökning i CINAHL och PubMed genomfördes. Tio vetenskapliga artiklar valdes som analyserades genom en integrerad analys. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier som beskriver kvinnors erfarenheter av hur endometrios påverkar livet. De fyra huvudkategorierna är Erfarenheter av fysisk påverkan, Erfarenheter av psykisk påverkan, Erfarenheter av möten med vården och Erfarenheter av vardagslivet. Slutsats: Endometrios begränsar kvinnorna både fysiskt, psykiskt och i vardagslivet. Kvinnorna upplevde ett lidande på grund av smärta och hade svårt att upprätthålla arbete/skola samt partnerrelationer. Samlagssmärta, infertilitet och förändrad självbild hade negativ inverkan i deras relationer. Negativa erfarenheter är övervägande vid möten i vården. Genom att undervisa mer om endometrios i grundutbildningen för sjuksköterskor skapas större kunskap vilket kan bidra till bättre stöd och förståelse för kvinnorna i framtiden.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk, inflammatorisk sjukdom som drabbar cirka tio procent av kvinnor i fertil ålder. I genomsnitt tar det sju år att få en diagnos. Sjukdomen har en mängd olika symtom som påverkar kvinnornas livskvalitet. Den medicinska och kirurgiska behandlingen är inte alltid tillräcklig och kan behöva kompletteras med olika egenvårdsåtgärder. Forskningen visar att ändrade levnadsvanor kan lindra symtomen vid endometrios. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors egenvård vid behandling och lindring av symtomen vid endometrios. Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes som metod för att besvara syftet. Sju semistrukturerade intervjuer utfördes. Det insamlade materialet analyserades med en induktiv, kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av kvinnornas egenvård delades upp i tre kategorier. Den första kategorin innebar att ändra sina levnadsvanor i form av kost, fysisk aktivitet, mental träning, återhämtning samt alternativa behandlingsmetoder. Den andra kategorin utgjordes av informationssökning och emotionellt stöd. Den tredje kategorin innebar att öka kroppsmedvetenheten. Egenvården var en viktig del av kvinnornas vardag och ett viktigt komplement till den medicinska behandlingen. Symtomen såg olika ut hos kvinnorna och därmed även den egenvård som utfördes. Slutsats: Egenvården bestod av en mängd faktorer som lindrade symtomen både på det fysiska och psykiska planet. Beroende på symtombild var de olika faktorerna mer eller mindre framträdande i vardagen. Det framgick att egenvården var individuell och att den enskilda kvinnan behöver prova sig fram till vad som passar för henne.

Bakgrund: Endometrios är en vanlig, men relativt okänd sjukdom som uppstår genom att livmoderslemhinna växer utanför livmoderhålan och därigenom orsakar inflammationer i till exempel bukhinna, äggstockar eller tarmar. I genomsnitt tar det mellan sju och nio år från första symtom till dess att diagnos ställs. Det mest framträdande symtomet är smärta, vilken eftersom sjukdomen är svår att stoppa och behandlingen ofta påbörjas sent utvecklas till långvarig smärta. Smärta ger upphov till lidande, men lidande kan också orsakas av vården genom ifrågasättande eller kränkning av personers värdighet.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av långvarig smärta hos personer med endometrios.  Metod: För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade forskningsintervjuer. Sju intervjuer genomfördes och innehållet analyserades med ett induktivt förhållningssätt.  Resultat: Studiens resultat presenterades i tre kategorier. Den första beskrev hur smärtan kändes fysiskt i form av konstant smärta och plötsliga smärtgenombrott. Den andra beskrev psykiska aspekter som kunde påverka smärtupplevelsen samt hur smärtan påverkat respondenterna psykiskt. I den tredje kategorin presenterades hur smärtan påverkade respondenterna i deras vardag. Där beskrevs bland annat påverkan på sysselsättning, socialt liv och relationer.  Slutsats: Resultatet visade att personer med endometrios upplever långvarig smärta som konstant ihållande med plötsliga smärtgenombrott. Smärtan visade sig ha stor påverkan på vardagen inom olika områden som sysselsättning och relationer. Även psykiska aspekter påverkade hur personerna upplevde smärtan, likväl som smärtan påverkade hur de mådde psykiskt.

Bakgrund Endometrios är den tredje vanligaste gynekologiska sjukdomen i Sverige. Endometrios innebär att livmoderslemhinnans celler fäster i omkringliggande vävnad och orsakar inflammatoriska förändringar. Endometrios är en kronisk sjukdom med diffusa symtom och kunskapen om sjukdomen är låg. Det medför ökad risk för att kvinnorna blir missförstådda och kränkta vid bemötandet då hälso- och sjukvårdspersonalen tror att kvinnorna istället lider av psykosomatiska besvär. Det tar cirka sju till tio år innan korrekt diagnos ställs. Syfte Att beskriva hur hälso- och sjukvården kan bemöta kvinnor med endometrios för att minska vårdlidande. Metod Litteraturstudie har valts där 15 vetenskapliga artiklar analyserats utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori där vårdlidande ingår. Databaserna Academic Search Elite, CINAHL, PsycINFO och PubMed har använts vid artikelsökning, därefter har artiklarna lästs igenom, granskats och värderats utifrån Sophiahemmet Högskolas mall för granskning av artiklar. En manifest innehållsanalys har sedan gjorts. Resultat Resultatet redovisas under de fyra aspekterna av vårdlidande; kränkning av värdighet, fördömelse, maktutövning och utebliven vård. Vårdlidande kan minskas genom att vårdtagaren blir bemött med förtroende och respekt, får stöd och information och att en god kommunikation finns mellan vårdgivare och vårdtagare. Vårdtagarens symtom måste tas på allvar och vårdgivaren behöver ha god kunskap och utbildning inom endometrios. Teamsamverkan kan möjliggöra att vårdtagarens behov tillgodoses. Slutsats För att lindra vårdlidande och ge ett gott bemötande bör sjuksköterskan hålla sig ajour gällande ny forskning om endometrios och ha ett holistiskt synsätt. Hälso-och sjukvårdspersonal måste ha kunskap om sjukdomens symtom och skapa förtroende till vårdtagaren.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk gynekologisk och östrogenberoende sjukdom med en uppskattad prevalens på 5–10% av kvinnor världen över. Sjukdomen kan bland annat leda till dysmenorré, svåra bäckensmärtor, trötthet, subfertilitet och infertilitet. Endometrios kan påverka sociala relationer och arbetslivet negativt, detta i följd med att närstående och omgivningen inte har tillräckligt med kunskap och förståelse för kvinnornas upplevelser. Det är viktigt att sjuksköterskor innehar kunskap om sjukdomen då de kommer möta kvinnor med endometrios oavsett kontext, främst primärvården och akutsjukvården. Om det uppstår störningar eller annan problematik i sociala relationer eller i arbetslivet så kan fysisk och psykisk hälsa upplevas negativt. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av hur sociala relationer påverkas vid endometrios. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. I studien ingick 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån Fribergs analysmodell. Resultat: I studiens resultat framgick tre huvudkategorier och sju underkategorier som beskrev kvinnors upplevelser av hur sociala relationer påverkas vid endometrios.Huvudkategorier var; Påverkar nära relationer med tillhörande tre underkategorier; Vikten av förståelse och stöd från personer i nära relationer, Intimitet och sexuellt umgänge försvåras samt Rädsla för framtida barnlöshet. Arbetsrelationer med tillhörande två underkategorier;Brist på förståelse av kollegor och chefer samt Betydelsen av stöd från kollegor och chefer. Socialt sammanhang med tillhörande två underkategorier; Social isolering samt Förlorad identitet och försämrad självbild. Slutsats: Kvinnor upplevde att deras sociala relationer påverkades till följd av endometrios där relationer med respektive, närstående, kollegor och chefer försämrades. Kvinnor upplevde även att de förlorade deras identitet och självbilden försämrades. Det är därför av vikt att hälso- och sjukvården, omgivningen och närstående ges möjlighet till att få mer kunskap och förståelser om endometrios som kan vara stödjande för kvinnornas välbefinnande.

Bakgrund: Endometrios drabbar nästan var tionde kvinna i fertil ålder, ungefär 250 000 kvinnor i Sverige. Endometrios kan leda till funktionsnedsättning på grund av kronisk bäckensmärta och andra endometriosrelaterade symtom som smärtsamma menstruationer, rikliga blödningar, smärta vid samlag och infertilitet. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av endometrios. Metod: En litteraturöversikt - innehållsanalys av elva originalstudier för att beskriva kunskapsläget inom aktuell forskning. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av två elektroniska forskningsdatabaser Cinahl Complete och PubMed och studier analyserades med hjälp av Fribergs fyrstegsmodell. Resultat: Endometrios har negativ inverkan på kvinnors liv i flera aspekter: fysiskt, psykiskt och socialt. Huvudsakligen handlar kvinnors upplevelser om smärta och dess effekter på det dagliga livet.Fastställning av diagnos kan ta lång tid för många kvinnor, detta harmed sig ofördelaktiga effekter på kvinnornas fysiska och psykiskahälsa, därför listas endometrios som en dold sjukdom i behov avmycket stöd från samhälle och familj. Sammanfattning: Litteraturöversikten har påvisat en klar bild av otillräckliga kunskap och information om endometrios både inom vården och samhället, en normalisering av symtompåverkan som har med sig ogynnsamma effekter på kvinnornas liv och välbefinnande. För att undvika normaliseringen av endometrios behövs ökade kunskapsinsatserfrämst hos sjukvårdspersonal. Trots att det finns mängder av beprövade kunskaper om endometrios, ändå hittas fortfarande brister på stöd i fokus att utforska endometrios omvårdnaden. Med den anledning tycks att endometrios ska vara ett intressant ämne för framtida forskningen. / Background: Endometriosis affects almost one in ten women of reproductive age, approximately 250,000 women in Sweden. Endometriosis can lead to disability due to chronic pelvic pain and other endometriosis related symptoms such as painful periods, heavy bleeding, pain during intercourse and infertility. Aim: The aim was to describe women's experiences of endometriosis. Method: A literature review - content analysis of eleven originalstudies to describe the state of knowledge in current research. Data collection was conducted using two electronic research databases Cinahl Complete and PubMed and studies were analysed using Friberg's four-step model. Results: Endometriosis has a negative impact on women's lives in several aspects: physical, psychological, and social. Mainly, women's experiences relate to pain and its effects on daily life. Diagnosis can take a long time for many women, which has unfavourable effects on their physical and mental health, therefore endometriosis is listed as a hidden disease in need of much support from society and family. Summary: The literature review has revealed a clear picture of inadequate knowledge and information about endometriosis in both health care and society, a normalisation of symptoms that has unfavourable effects on women's lives and well-being. In order to avoid the normalisation of endometriosis, there is a need to increase knowledge, especially among healthcare professionals. Even though there is a lot of proven knowledge about endometriosis, there is still a lack of support in the focus of exploring endometriosis care. Therefore, it seems that endometriosis should be an interesting topic for future research.