Bakgrund: Endometrios är en kronisk östrogenberoende sjukdom som innebär att livmodervävnad tillväxer utanför livmodern och karakteriseras av symtom såsom smärta, trötthet och infertilitet. Mål vid behandling är god funktionalitet och ökad livskvalitet. Behandlingsalternativ inkluderar icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAIDs), kombinerade orala preventivmedel, gonadotropinfrisättande hormonanaloger (GnRHa) och progestiner. Progestinet dienogest aktiverar progesteronreceptorn medan GnRH-antagonisten elagolix blockerar GnRH-receptorn. Båda läkemedlen minskar därmed frisättningen av follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH), varvid frisättningen av könshormonet östrogen minskar. Syfte: Syftet med arbetet var att utvärdera och jämföra effekten av läkemedlen dienogest och elagolix vid behandling av endometriosassocierad bäckensmärta. Metod: Denna litteraturstudie är baserad på sju randomiserade kontrollerade vetenskapliga studier (RCT) som hämtats från den medicinska databasen PubMed. De sökord som använts är ”endometriosis”, ”pain”, ”elagolix” och ”dienogest”. Resultat: Dienogest i dosen 2mg gav upphov till statistiskt signifikant större förbättringar avseende endometriosassocierad bäckensmärta jämfört med placebo. I de studier där 2mg dienogest var den enda interventionen, d.v.s. inga jämförelser med placebo utfördes, uppvisades förbättringar avseende endometriosassocierad bäckensmärta. De studier som utvärderade elagolix var inte helt entydiga. I en studie gav elagolix i doserna 150mg och 250mg en gång dagligen inte upphov till statistiskt signifikanta förbättringar avseende endometriosassocierad bäckensmärta jämfört med placebo. I en annan studie där elagolix i doserna 150mg en gång dagligen respektive 200mg 2 gånger dagligen undersöktes uppkom statistiskt signifikant större förbättringar jämfört med placebo avseende endometriosassocierad bäckensmärta. I en förlängningsstudie där endast elagolix undersöktes (d.v.s. inga jämförelser med placebo utfördes) uppkom numeriska förbättringar avseende endometriosassocierad bäckensmärta. Slutsats: Denna litteraturstudie visar att 2mg dienogest en gång dagligen och 150mg elagolix en gång dagligen  har god effekt avseende endometriosassocierad bäckensmärta samt att 200mg elagolix 2 gånger dagligen har god effekt vid medelsvår till svår endometriosassocierad bäckensmärta. Det går dock inte att med säkerhet fastslå att ett läkemedel är bättre än det andra för att minska endometriosassocierad bäckensmärta. / Background: Endometriosis is a chronic oestrogen-dependent disease where endometrial tissue grows outside the uterus and is characterised by symptoms such as pain, fatigue, and infertility. The purpose of treatment is achieving functionality as well as increasing quality of life. Treatment options include non-steroidal anti-inflammatory drugs (NSAIDs), combined oral contraceptives, gonadotropin-releasing hormone analogues (GnRHa) and progestins. The progesterone dienogest activate the progesterone receptor while the GnRH-antagonist elagolix blocks the GnRH-receptor. Both drugs result in decreased release of follicle-stimulating hormone (FSH) and luteinizing hormone (LH). Thereby the release of the sex hormone oestrogen decreases. Purpose: The aim of this study was to evaluate and compare the effects of dienogest and elagolix for the treatment of endometriosis-associated pelvic-pain (EAPP).  Method: This work is a literary review based on seven randomized controlled trials (RCT) that were retrieved from the medical database PubMed.gov using the keywords ("Endometriosis"[Mesh]) AND ("Pain") AND ("Dienogest" OR "Elagolix").  Results: Dienogest in the dose of 2mg resulted in statistically significant improvement compared to placebo with regards to EAPP. In studies solely evaluating 2mg dienogest, i.e. when no comparison with placebo was performed, improvements of EAPP arose. The studies evaluating the effects of elagolix were not fully conclusive. One study showed that elagolix in the doses 150mg and 250mg once daily did not show statistically significant improvements with respect to EAPP compared to placebo. Another study showed 150mg elagolix once daily respectively 200mg elagolix twice daily to be statistically significant better at reducing EAPP than placebo. A third study showed numerical improvement with respect to EAPP when elagolix was the sole study treatment, i.e. when the effect of elagolix was not compared to the effect of placebo. Conclusion: This literature study shows that 2mg dienogest onca daily and 150mg elagolix once daily has a favourable effect in decreasing endometriosis-associated pelvic-pain. Furthermore, 200mg elagolix twice daily offers favourable effects in terms of treating moderate to severe endometriosis-associated pelvic-pain. However, establishing the superiority of one drug over the other based on the results generated in this study is not possible.

Ungefär var tionde kvinna i världen uppskattas lida av sjukdomen endometrios. Endometrios förknippas främst med kraftiga menstruationssmärtor och rikliga blödningar, kronisk buksmärta, samlagssmärta, allmän sjukdomskänsla och nedsatt fertilitet. Vägen till diagnos är ofta lång och kantad av upprepade kontakter med vården där vårdpersonalen många gånger saknar kunskap och inte tar kvinnornas besvär på allvar. Symtomen avfärdas ofta som normala menstruationssmärtor, vilket gör att kvinnorna går onödigt länge utan adekvat behandling och stöttning. Författarna valde att genomföra en allmän litteraturöversikt med syftet att beskriva hur kvinnor med endometrios upplever mötet med vården. Översikten baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Analysen av artiklarna utmynnades i följande fyra teman: "Att inte bli tagen på allvar", "Att tvivla på vårdpersonalens kompetens", "Att tvingas ta eget ansvar" samt "Att känna sig trygg och få hopp". Resultatet diskuteras utifrån gällande lagstiftning, nationella riktlinjer, sjuksköterskans kompetensområden och vårdvetenskapliga begrepp såsom vårdlidande. Sammanfattningsvis konstateras att sjuksköterskan har ett viktigt ansvar i att genom professionellt bemötande och kompetens skapa ett vårdande möte med patientens livsvärld i fokus.

Endometrios är en vanlig sjukdom som drabbar kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen har en stor påverkan på kvinnors vardagliga liv då symtomen ofta kantas av svåra smärtor. Symtomen normaliseras ofta av sjukvårdspersonal då det råder en stor kunskapsbrist kring sjukdomen. Normaliseringen av symtomen bidrar till en försening av diagnosen, vilket kan påverka kvinnornas livskvalitet negativt samt bidra till ett onödigt lidande. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metoden som användes till studien var en litteraturöversikt där nio kvalitativa samt två kvantitativa artiklar användes i resultatet. Under dataanalysen skapades två huvudteman och därtill bildades tre underteman vardera. Resultatet visade att kvinnorna hade ett stort behov av att bli bekräftade och sedda men möttes ofta av okunskap samt misstro. Kvinnorna uttryckte även att det var viktigt att återfå kontroll över sitt liv. Livet beskrev kvinnorna som smärtsamt, vilket medförde begränsningar i vardagen. Upplevelsen av endometrios tycks påverka kvinnors arbetsliv, familjeliv samt fritidsaktiviteter, vilket fick dem att känna sig isolerade. Utifrån denna problematik diskuterades det kring om att vården idag borde bli mer personcentrerad och vårdarens förförståelse bör läggas åt sidan. Kunskapen om endometrios måste öka, både hos vårdpersonal och kvinnorna själva samt deras närstående för att kunna förbättra kvinnornas livskvalitet. Vi hade även önskat att vården blivit mer öppen så personal vågar ställa de tuffa men behövliga frågor som måste ställas för att kunna ge en diagnos samt rätt hjälp.

Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar var 10:e person med livmoder. Sett ur ett generellt perspektiv så brukar fokus främst ligga på behandling och medicinering av endometrios, där andra aspekter av sjukdomen ofta glöms bort. I den här studien skiftar fokuset. Syftet med den här studien är att belysa hur endometrios påverkar vardagen och den psykiska hälsan. Studien är en litteraturstudie där resultatet visar en koppling mellan endometrios och psykisk problematik i form av exempelvis ångest och depression.

Endometrios är en sjukdom som drabbar var tionde kvinna i fertil ålder. Sjukdomen är svår att fastställa, vilket gör att det kan ta flera år tills en diagnos ställs. Smärta och rikliga menstruationsblödningar är vanliga symtom som påverkar hela livets existens. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: Litteraturstudien genomfördes med kvalitativ innehållsanalys enligt Bengtsson (2016). Resultat: Resultatet visade att kvinnor med endometrios upplevde att hela livet påverkades av sjukdomen. Kvinnorna hade mestadels negativa erfarenheter av vården, många besvärliga kroppsliga symtom, problem med sina partners och familj samt svårigheter att få ihop vardagen. Slutsats: Att vårdpersonal behöver mer kunskap om sjukdomen för att det ska bli en förbättring av endometriosvården, att kvinnor inte ska behöva lida på grund av sen diagnos och svåra symtom.

Bakgrund  Globalt sett lever cirka två till tio procent av alla kvinnor i fertil ålder med endometrios. Tillståndet utvecklas när celler från endometriet släpper och fäster på annan vävnadsyta utanför livmodern. Sjuksköterskan behöver ha kunskap om endometrios för att kunna upptäcka symtom och vara lyhörd på tecken som tyder på sjukdomstillståndet. Syfte Att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometrios i det dagliga livet. Metod En litteraturöversikt där sökningar genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Totalt inkluderades sjutton vetenskapliga artiklar som har analyserats, kvalitetsgranskas och redovisas i en matris. Resultat Två kategorier framkom ur analysen kvinnors upplevelse av hälso- och sjukvård och påverkan på det dagliga livet. Kvinnorna kände sig exponerade och upplevde en kunskapsbrist om sjukdomstillståndet hos vårdpersonalen. Vidare upplevde kvinnorna att endometrios kontrollerade deras liv med en negativ påverkan på flera avseenden i det dagliga livet. Slutsats Ur resultatet framkom att det saknas kunskap om endometrios, inte minst hos de drabbade men även hos allmänheten och vårdpersonal. Detta innebar en negativ inverkan på det dagliga livet hos kvinnor med endometrios vilket orsakade ett lidande. Med en ökad kunskap om endometrios skulle kvinnorna kunna få ett bättre bemötande både från allmänheten och vårdpersonal, snabbare diagnoser, kortare vårdtider och ett minskat lidande.

Bakgrund Endometrios är en gynekologisk sjukdom där livmoderslemhinnan även växer utanför livmodern på exempelvis bukhinnan eller äggstockarna. Även livmoderslemhinnan utanför livmodern blöder under menstruation och kan skapa stora smärtproblem. Andra symtom är kroniska smärtor i buken och/eller bäcken samt samlagssmärtor. Att få diagnosen endometrios tar tid och tidigare forskning visar att kvinnor med endometrios bemöts med misstro inom hälso- och sjukvården. Syfte Att beskriva hur kvinnor med diagnosen endometrios upplever sig ha blivit bemötta inom hälso- och sjukvården. Metod Till studien valdes kvalitativ semistrukturerad intervjustudie som metod då detta tillvägagångsätt ansågs bäst lämpat för att inringa varje kvinnas egen upplevelse av bemötandet inom hälso- och sjukvården med hjälp av öppna frågor. I studien deltog sju kvinnor mellan åldrarna 25-50 år och det insamlade materialet analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat Det tog i genomsnitt 6,3 år för kvinnorna i vår studie att få diagnosen endometrios från deras första vårdbesök. Kunskapen kring sjukdomen var låg hos hälso- och sjukvårdspersonal och studien visade att ju mer kunskap personalen hade om endometrios desto bättre blev bemötandet. Att bli misstrodd utav hälso- och sjukvårdspersonalen påverkade kvinnorna negativt och minskade deras förtroende till hälso- och sjukvården. Kvinnorna fick kämpa för att få den vård de behövde. Trots bristande kunskap hos hälsooch sjukvårdspersonal ansåg kvinnorna att förståelse för problematiken ändå borde finnas. Att bli lyssnad på och förstådd var något som kvinnorna framhävde som viktigt. Slutsats Bemötandet visat från hälso- och sjukvårdspersonal upplevdes av kvinnor diagnostiserade med endometrios som bristfälligt. Otillräcklig kunskap om endometrios och att inte bli trodd som patient inom hälso- och sjukvården ledde till en försenad diagnos med påverkan på kvinnornas hälsa. Efter diagnostiseringen tog inte hälso- och sjukvårdspersonalen diagnosen endometrios på allvar och kvinnorna fick kämpa för att få den vård de var i behov av. Endometriossmärtor normaliseras till vanliga menstruationssmärtor utan sjuklig karaktär och samarbetet mellan olika professioner inom hälso- och sjukvården upplevdes som bristfälligt. Hälso- och sjukvårdspersonal med bättre kunskap om sjukdomen visade bättre bemötande.

Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar tio procent av världens kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen går i skov och orsakar smärta och lidande för de drabbade, något som påverkar det dagliga livet och livskvaliteten. Sjuksköterskan har ett professionellt ansvar att uppmärksamma och respektfullt bemöta dessa unika individers omvårdnadsbehov utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Sjukdomen har en negativ inverkan på kvinnors livskvalitet och orsakar lidande, där bristfällig vård medför en fördröjd diagnos på upp till tio år. För att öka livskvaliteten krävs  en lyhörd vård som tar kvinnor på allvar och arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt.

Bakgrund Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom som drabbar 10-15 procent av kvinnor i fertil ålder världen över. Endometrios innebär att celler från livmoderslemhinnan befinner sig utanför livmodern och blodfylls vid hormonell stimulering. När blodet inte kan elimineras från de härdar som bildats uppstår en inflammatorisk process vilket ger upphov till kraftig smärta. Endometrios är ett kroniskt tillstånd med smärta som varierar i svårighetsgrad. Att leva med långvarig smärtproblematik är påfrestande både psykiskt och fysiskt, vilket påverkar förmågan att fungera i det dagliga livet.   Syfte Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av ett dagligt liv med diagnosen endometrios och deras erfarenheter av hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande vid smärtproblematik.   Metod En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie valdes som metod för att besvara studiens syfte. Totalt genomfördes sju intervjuer. En induktiv kvalitativ innehållsanalys valdes för att analysera insamlat material.   Resultat Resultatet visade att kvinnor med endometrios uttryckte svårigheter med att få det dagliga livet att fungera samt en saknad inom vården av stöd, kunskap och helhetsperspektiv. Bristen på kunskap påverkade bemötandet, tilliten och förtroendet för vårdpersonalen negativt samt medförde en känsla av att inte blev tagen på allvar i sin problematik. Ett helhetsperspektiv och stöd ansågs ha en viktig betydelse för att hjälpa kvinnan hitta strategier att acceptera sitt tillstånd och få det dagliga livet med smärtan att fungera.   Slutsats  Behovet av stöd från vårdpersonalen var till stor vikt för att kvinnor med endometrios skulle kunna känna meningsfullhet och kvalitet i det dagliga livet. Ett helhetsperspektiv inom vården där man såg till hela människan var en förutsättning för en god behandling och vård på lika villkor. En ökad kunskapsnivå hos vårdpersonalen var nyckeln till ett hänsynsfullt och respektfullt bemötande vid smärtproblematik.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor som lider av endometrios tycker att sjukdomen framställs i massmedia. Vidare är syftet även att undersöka hur dessa kvinnor anseratt massmedias framställning av sjukdomen påverkar dem. Det empiriska materialet i studien har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades sju kvinnor, i åldrarna 20-40 år, som lider av endometrios. Resultatet visar att respondenterna har lågt förtroende förmassmedia som informationskälla. De menar att massmedia rapporterar felaktig information om sjukdomen på ett förminskande sätt som inte visar helheten. Studien visar även att massmedias bristfälliga rapportering påverkar respondenterna negativt, det gör dem arga och skapar en förvirring. De förklarar att massmedias snedvridna bild av sjukdomen kan få förödande konsekvenser både för endometriospatienter såväl som för allmänheten.