Bakgrund: Endometrios är en kronisk inflammatorisk sjukdom som uppskattas drabba 10 procent av alla personer med livmoder i fertil ålder. Sjukdomen har setts påverka flera aspekter i livet och kan orsaka stort lidande hos individen. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur personer med endometrios upplever att olika aspekter livskvaliteten påverkas av sjukdomen. Metod: Litteraturöversikten baserades på vetenskapliga artiklar publicerade i databaserna PubMed och CINAHL. Efter kvalitetsgranskning av 23 artiklar återstod 17, varav två kvalitativa och 15 kvantitativa. Resultaten från de inkluderade studierna gick sedan igenom och delades upp under rubriker utifrån de aspekter av livskvalitet som framkom. Huvudresultat: Endometrios visades ha en negativ påverkan på de drabbades liv och vardag. Kvinnor med endometrios skattade signifikant lägre generell livskvalitet och hälsorelaterad livskvalitet än kvinnor utan sjukdomen. De vanligast förekommande symtomen var olika typer av smärta vilka sågs ha en signifikant negativ påverkan på livskvaliteten och det dagliga livet, som nedsatt produktivitet inom arbete och utbildning. Endometrios innebar även psykiska begränsningar i form av antingen minskat generellt välmående eller sämre emotionell funktion. Gällande socialt nätverk visade flera studier att kvinnor med endometrios upplevde en negativ påverkan på relationer och/eller deras sociala liv. Normalisering och okunskap kunde bidra till försening i diagnos och påverkan på livskvalitet. Även vårdpersonalens kunskap inom ämnet ansågs vara otillräcklig i många fall. Slutsats: Kvinnor med endometrios hade lägre livskvalitet än kvinnor utan sjukdomen. Vidare forskning kring sjukdomen kan förbättra behandling och påskynda diagnostisering, vilket kan påverka den fysiska, psykiska och sociala funktionen hos individen. Detta kan minska kostnaderna vid såväl sjukskrivning som lägre arbetsproduktivitet samt frekventa vårdbesök relaterade till feldiagnostisering och vårdfördröjning. / Background: Endometriosis is a chronic inflammatory disease estimated to occur in 10 percent of the population with uterus of reproductive age. The disease has been observed to affect many aspects of life and causing great suffering for the individual. Aim: The aim of this literature review is to examine how people with endometriosis are experiencing how different aspects of quality of life is affected by the disease. Method: The literature review was based on scientific articles published in PubMed and CINAHL. After examining the quality of 23 articles 17 remained, including two qualitative and 15 quantitative studies. The results of the included studies were broken down and assorted into subgroups depending on which aspects of quality of life mentioned. Main Results: The result showed that endometriosis had a negative impact on the daily lives of those suffering of the disease. Women with endometriosis stated significantly lower overall quality of life and health-related quality of life than women without the disease. The most commonly reported symptoms were different types of pain which had a significant negative impact on quality of life and daily life, such as reduced work and education productivity. Endometriosis could also lead to mental limitations as decreased general wellbeing or emotional function. Regarding the social aspects, multiple studies showed that women with endometriosis experienced that the disease had a negative influence on relationships and/or their social life. Normalization and insufficient knowledge about the disease could contribute to delay in diagnosis and impact the quality of life. The knowledge of health care personnel was also seen inadequate in many cases. Conclusion: Women with endometriosis had lower quality of life than women without the disease. Further research could improve treatment and speed up diagnosis, affecting the physical, psychological and social functioning of the individual. This could reduce the costs from both sick leave and decreased work productivity as well as frequent health care visits related to misdiagnosis and delay of treatment.

Endometrios påverkade alla aspekter av kvinnornas liv. Att få en diagnos var inte enbart positivt och kvinnorna saknade stöd och kunskap om sin sjukdom. Sjukvården behöver mer kunskap om endometrios och dess sjukdomsbild för att förhindra att kvinnornas symtom blir trivialiserade som normala. Bristande kunskap om sjukdomen är en bidragande faktor till den fördröjda diagnos och det dåliga bemötande kvinnorna upplever. Dessa faktorer i samband med de symtom som kvinnorna genomlider leder till en försämrad livskvalité.

ABSTRACT Background: Endometriosis is a chronic disease where the tissue, that the uterus contains,also can be found outside the uterus. The objective of the study was to investigate young women’s experience of endometriosisand how they experience the care. Method: Fourteen young adults were asked to participate and eight of them did participate.They were all in the range of age 14-20 and they all had had contact with a unit forendometriosis in Sweden. Semai-structured interview was chosen as the data collectionmethod. An interview guide was used during the interviews. For the analysis aphenomenological method with focus upon experiences was used. Results: The result showed that the young adults’ experiences in the daily living containedpain, alienation, tiredness and side effects. Self care and family support was connected to theyoung adults’ daily living. The young adults’ experiences of the treatment from healthprofessionals partly contained ignorance and blank, but in the specialized care the knowledgeand the understanding of endometriosis were better. There was a struggle to be a young adultin the health care. They felt fear and worries, helplessness, anger, dejection and a security toknow that there is help to get. Conclusion: The experiences of not being heard or seen in the health care were for mostwomen a problem. The knowledge of endometriosis was low among many professionals.The participants experienced that the knowledge was better when they came in touch withspecialized care, but the way to get there was tough and took a long time. Keywords: endometriosis, young adult, experiences, pain

Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom med en prevalens på cirka 10%. Vanligen får kvinnor vänta flera år innan diagnosen fastställs. Kvinnor som lever med endometrios påverkas i varierande grad av sjukdomen. En del påverkas knappt av sin sjukdom medan andra kan uppleva den som fullständigt handikappande. Sjukdomen har en betydande inverkan på såväl fyskiskt som psykosocialt välbefinnande och genomsyrar således alla aspekter av de drabbade kvinnornas liv. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att ta reda på vilken inverkan endometrios har på de drabbade kvinnornas livskvalitet. Metoden som användes var litteraturgranskning av nio kvalitativa och åtta kvantitativa originalartiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Resultatet av studien visade att sjukdomen har en negativ påverkan på de drabbade kvinnornas livskvalitet. Endometrios-associerad smärta var de mest frekvent rapporterade symtomet och påverkade livskvalieten negativt. Förutom smärta ledde sjukdomen ofta till nedsatt självkänsla, depression, infertilitet och relationsproblematik samt inskränkningar i sexliv, socialt liv och arbetsliv. Vårdpersonal uppvisade ofta en negativ attityd till "typiskt kvinnliga åkommor" och normaliserade kvinnornas problem. Bristande kunskap om sjukdomen samt oförmåga att avgöra vad en normal menstruation innebär medförde att många kvinnor väntade länge med att söka hjälp för sina problem. Diagnostiskt dröjsmål bidrog till ett förlängt lidande för de drabbade kvinnorna.

Bakgrund: Endometrios är ett kroniskt gynekologiskt ohälsotillstånd som drabbar cirka 10 % av alla kvinnor i världen. Kvinnor som lever med denna sjukdom upplever stora begränsningar i deras vardag när det gäller deras fysiska, psykiska och sociala liv. För att sjuksköterskan ska kunna hjälpa kvinnorna behöver kvinnor med endometrios dela med sig av deras upplevelser av att leva med sjukdomen. På så sätt kan sjuksköterskan hjälpa kvinnorna att hantera deras kroniska sjukdom och ge dem information och vägleda kvinnorna med endometrios. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sammanlagt tio vetenskapliga artiklar genomfördes. Analysen utfördes av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning och en innehållsanalys med manifest ansats utfördes. Resultat: Tre huvudkategorier och fyra underkategorier bildades. Kategorierna var ”Leva med konstant smärta”, ”Längtan efter att få barn” och ”En hotad identitet”. Slutsats: Det framkom att kvinnor med endomterios upplevde att sjukdomen hade en negativ påverkan på deras liv. Endometrios påverkade deras sociala, psykiska och fysiska liv vilket hindrade dem från att leva ett vanligt liv. En vidare forskning i Sverige hade kunnat ge en bättre förståelse för kvinnors upplevelser av att leva med endometrios i Sverige.

Bakgrund Endometrios utvecklas när livmoderslemhinnan växer utanför livmodern och på andra ställen i bukhålan. Centrala symtom vid endometrios är dysmenorré och visceral hypersensitivitet. Kostfaktorer som kan öka smärttillstånd är bland annat gluten, laktos, socker, lång tid mellan måltider, och oregelbundna måltider. Kostfaktorer som kan minska smärttillstånd är laktosfri kost, glutenfri kost, lågt sockerintag, och regelbundna måltider. Syfte Att undersöka i vilken utsträckning kvinnor med endometrios uppfattar kostfaktorers påverkan på smärttillstånd. Metod Undersökningen var av kvantitativ design med webbenkät innehållande bakgrundsfrågor, samt frågor kring kostfaktorers påverkan på smärttillstånd. Svar analyserades med Mann-Whitney U-test vid test av två oberoende grupper, och Wilcoxon signed rank test för analys av två beroende grupper. Rekrytering skedde i Facebook grupper dedikerade till endometrios. Urval av deltagare var kvinnor över 18 år med diagnosen endometrios. Resultat Deltagarna (n=127) uppfattade att kosten hade stor påverkan på smärttillstånd. Gluten, laktos, socker, fettrik mat, stora portioner och oregelbundna mål uppfattades försämra smärttillstånd mest. Kostfaktorer med störst minskning av smärttillstånd var regelbundna mål, lågt/inget sockerintag och laktos- respektive glutenfri kost. Stöd från vården kring kost vid endometrios var otillräckligt och deltagarna uppfattade att kosten inte var en del av behandling av endometrios, trots uppfattning att kosten hade kunnat ha en stor del i behandling av sjukdomen. Slutsats Deltagarna uppfattade att kostfaktorer har stor påverkan på smärttillstånd vid endometrios, och kan anses ha en större del i behandlingen av sjukdomen. Symtomvariationer och individuella upplevelser av endometrios gör det svårt att generalisera vilka kostfaktorer som påverkar alla kvinnor med sjukdomen. Symtomlindring vid endometrios är viktigt för ökad livskvalitet, och minskar vårdkostnader för individen och samhället. Mer forskning behöver därför göras för att forma en evidensbaserad kostbehandling för endometrios.

Bakgrund: Endometrios är en inflammatorisk östrogenberoende, delvis ärftlig och kronisk sjukdom som drabbar kvinnor i reproduktiv ålder. Vanliga symtom är svåra menstruationssmärtor och infertilitet. Orsaken till sjukdomen är inte fastställd och behandlingen syftar oftast till att lindra symtomen. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva kvinnors erfarenheter av livskvalité vid endometrios. Metod: Beskrivande litteraturstudie. Huvudresultat: Att leva med endometrios beskrevs som fysiskt, psykiskt och socialt påfrestande och medförde sänkt livskvalité hos deltagarna i varierande utsträckning. De kvinnor som hade endometriosrelaterade symtom upplevde sämre livskvalité. Det mest frekventa symtom som inskränkte på kvinnornas livskvalité var smärtor, dyspareuni och infertilitet. Diagnosförseningar och avsaknad av specifika behandlingar medförde onödigt lidande för kvinnorna. Rådande kunskapsluckor om endometrios hos vårdpersonal orsakade ett minskat förtroende till sjukvård. Medan god kunskap, tillräcklig information och stöd från hälso- och sjukvård var en betydande bidragande del till upplevd god livskvalitet. Slutsats: Resultatet visade att kvinnors erfarenheter av endometrios påverkade livskvalitén ur fysiska, psykiska och sociala aspekter. Rådande kunskapsluckor om endometrios hos vårdpersonal orsakade ett minskat förtroende till sjukvården. Vilket påvisade vikten av mer kunskap om sjukdomen, bättre förståelse för den enskilda kvinnans upplevelser och ett behov av ökad vårdinsats. Enligt Travlebees omvårdnadsteori har en patients upplevelser en avgörande betydelse för individens erfarenheter av sjukdom. Sjuksköterskan har därför en viktig roll i omvårdnadsarbetet och bör sträva efter att ge en fulländad omvårdnad utifrån ett holistiskt och individuellt perspektiv, vilket var efterfrågat av dessa kvinnor och betydelsefull för en god livskvalité.

Bakgrund: Endometrios är en gynekologisk sjukdom som drabbar ca 10% av alla fertila kvinnor. Sjukdomen kännetecknas av att vävnad som liknar livmoderslemhinnan växer utanför livmodern. De vanligaste symtomen vid endometrios är kronisk bäckensmärta, smärtsamma menstruationer och smärta vid samlag. Tiden från symtomdebut till diagnos tar idag lång tid vilket delvis beror på komplexa symtom och bristande kunskap hos sjukvårdpersonal.    Syfte:  Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios.   Metod: En litteraturstudie baserad på åtta empiriska studier. Analysen har skett med Fribergs stegsmodell. Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl och Scopus.   Resultat: Analysen gav som resultat tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var: Den kroppsliga och mentala kampen, Det begränsade livet och Medicinska erfarenheter.   Konklusion: Endometrios är en sjukdom som kan påverka flera aspekter i de drabbade kvinnornas liv. Smärtorna var ofta orsaken till de begränsningar som kvinnorna upplevde i vardagen. Litteraturstudien belyser en kunskapsbrist inom hälso- och sjukvården men även i samhället. För att säkerställa god vård för kvinnor med endometrios behöver vårdpersonal arbeta utifrån evidens och ett personcentrerat förhållningssätt.    Nyckelord: Endometrios, erfarenhet, utmaning. / Background: Endometriosis is a gynecological disease that affects about 10% of all fertile women. The disease manifest through endometrial tissue that grows outside of the uterus. The most common symptoms are chronic pelvic pain, painful menstruation and pain during intercourse. Diagnosis takes a long time, someting that is partly due to complex symptoms and healthcare staffs lack of knowledge.    Aim: The aim was to describe womens experience of living with endometriosis.   Methods: A literature review based on eight empirical studies. The analysis has been carried out using Friberg's step model. The literature search was conducted in the databases Cinahl and Scopus.   Results: The analysis resulted in three main categories and eight subcategories. The main categories were: The fysical and mental struggle, The limited life and Medical experiences.   Conclusion: Endometriosis is a disease that can affect several aspects of women's lives. The pain was often the cause of the limitations the women experienced. The literature study sheds light on the lack of knowledge within health care but also in society. To ensure good care for women with endometriosis, healthcare professionals need to work based on evidence and a person-centred approach.   Keywords: Endometriosis, experience, challenge.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar 10 % av alla kvinnor.  Celler som liknar livmoderslemhinnan växer utanför livmodern, vilket ger symtom som svår smärta och kraftiga blödningar. Hälso- och sjukvårdspersonal missar symtom bland annat på grund av bristande kunskap, vilket kan leda till diagnostisk försening.Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios utifrån ett hälsoperspektiv  Metod: Beskrivande litteraturöversikt. Femton studier med kvalitativ ansats söktes fram genom databasen PubMed och analyserades med Evans tematiska analys.Resultat: Kvinnor som lever med endometrios beskrev både positiva och negativa möten från hälso- och sjukvården, samt att de ofta blev erbjudna olika behandlingar som de kände sig tveksamma till. Vidare framkom att kvinnorna hade erfarenheter av att endometriosen inverkade på deras liv genom erfarenheter av fysisk-, psykisk-, social- och reproduktiv hälsa. Kvinnorna beskrev även olika hanteringsstrategier som de anammade för att minska sina symtom och främja sin hälsa  Slutsats: Att leva med endometrios är något som i stor utsträckning påverkar kvinnans hälsa negativt både fysiskt, psykiskt och socialt. Kvinnor möts ofta med oförståelse från sjukvården och detta kan vara en bidragande faktor till den diagnostiska fördröjningen.

Bakgrund: Bakgrunden lyfter den smärtsamma sjukdomen endometrios som drabbar många kvinnor och påverkar deras livskvalité negativt. De allvarliga symtomen är svårdiagnostiserade samt svårbehandlade. Endometrios innebär mycket lidande för patienten och det är en av sjuksköterskors roller att lindra det genom att tillhandahålla en personcentrerad vård. Katie Erikssons teori om den lidande människan delas in i sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnliga patienters upplevelse av lidande vid sjukdomen endometrios utifrån Katie Erikssons teori om den lidande människan.  Metod: En integrerande sammanställning av kvalitativ forskning- inspirerad av metasyntes användes som studiedesign för att kunna studera patienters upplevelse av lidande vid endometrios. Efter att inklusions- och exklusionskriterier fastställts gjordes en sökning i CINAHL och PubMed med hjälp av syftets bärande begrepp. Artiklarna som hittades analyserades för att fastställa betydelsefullt innehåll och kvalitetsgranskades sedan utifrån Willmans (2011) granskningsmall. Etiska övervägande som följde helsingforsdeklarationen följdes under hela studiens gång.  Resultat: Resultatet visade att alla tre lidande återfanns inom endometrios. Sjukdomen ger bland annat sjukdomslidande, vårdlidande i form av bristande kunskap, negativt bemötande och bristande empati samt bristande kommunikation från hälso- och sjukvårdspersonal. Även en utsatthet och fördröjd diagnos. De upplever livslidande i form av påverkan på relationer, negativ psykisk påverkan samt begränsningar i vardagen.  Slutsats: Smärta, fördröjd diagnos och påverkan på relationer skapar ett lidande. Det indikerar på behovet av en personcentrerad vård, omvårdnad samt ökad kunskap om endometrios för att lindra kvinnors lidande.