Abstrakt   I samhället pågår en diskussion om att tidiga insatser gynnar barns utveckling i det sociala samspelet. Forskning visar att insatser för att ge extra stöd vad gäller förskolebarns sociala samspel är ovanligt i förskolans verksamhet. Lekinterventionen Kule Krabatar Leikar (Flaten & Haugland, 2013) är ett strukturerat lekprogram med fokus på att stärka barn i deras sociala färdigheter. Med hjälp av affektteorin har vi undersökt om lekprogrammet kan stödja barn i det sociala samspelet och ge barn strategier som de kan använda i socialt samspel med kamrater. Lekprogrammet genomfördes som en intervention på två förskolor i två kommuner. Genom en enkätundersökning har vi också undersökt förskolepersonalens uppfattning av att använda ett strukturerat lekprogram för att stödja barns lek och sociala samspel. Resultatet visade att lekinterventionen är en användbar metod för att ge barn olika lekstrategier i det sociala samspelet. För att implementera en lekintervention behövs tid, närvarande och engagerade förskollärare som ger barn förutsättningar att delta i en lekintervention. Enligt denna studie saknar förskolepersonalen handledning och material de anser behövs för att möta barn i sociala svårigheter. Studien visar att en framgångsfaktor skulle kunna vara att kompetensutbilda förskollärare i en lekintervention som Kule krabatar leikar (Flaten & Haugland, 2013).

Approximately 100 000 fled from former Yugoslavia during the 1990’s, the refugees mainly came from Bosnia Hercegovina because of the genocide towards Muslims during late the 90’s. Another factor of the refugee wave was the economic crisis that led people to seek a new country to establish in. The vision was to establish a good standard of living with their children in mind. After a couple of years in Sweden, the parents aimed for a better life for the upcoming generation in Sweden. This leads us to our topic, how much does the ethnic culture and identity form the individuals’ vision for higher education, as well as how the parents engage during school attendance and the difficulties with the academic language for our participants. Previous research has shown that girls particularly have more engaged parents than boys, however, the visions for higher education is high for both genders. Especially when it comes to immigrant children, which can be an indicator that the parents fled their home country to establish a new, better life in a foreign country. This study aims to further understand possible indicators for further studies based on earlier mentioned factors. Our study is based on seven women and men between the ages of 20-30 with a former Yugoslavian background that has studied at university or is still studying. The main theoretical views we are using in this study are Bourdieu’s capital forms and Goffman's dramaturgical perspective to analyze the statements as well as Eriksen’s ethnic theories based on culture and identity modeling. The study takes place in Southern Sweden and our collection of data is based on semi-structured interviews. The results of the study are categorized into four categories, however, the main conclusion in the study is based on culture and identity. Parenting engagement and academic language are complements that are founded by earlier mentioned categories.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån teoretiska antaganden om motivation inom Self-determination theory (SDT), undersöka elevers motivation till ämnet idrott och hälsa. Studien har följt en explorativ ansats utifrån frågeställningarna: i) Hur ser sambandet ut mellan typ av motivation hos eleverna för ämnet idrott och hälsa och deras självskattade grad av fysisk aktivitet utanför skoltiden? ii) Hur ser sambandet ut mellan elevernas typ av motivation till ämnet idrott och hälsa och deras uppskattning av föräldrarnas engagemang för ämnet idrott och hälsa?  Metod: Deltagarna bestod av 147 gymnasieelever i årskurs ett och två, från en gymnasieskola söder om Stockholm. Eleverna besvarade en enkät i två delar. Den första delen innefattade items för att mäta typ av motivation. Den andra delen innefattade frågor kring elevernas vanor av fysisk aktivitet, samt frågor kring deras föräldrars engagemang för ämnet. Data har analyserats med korrelationsberäkningar, simultan multipel regressionsanalys samt multivariat variansanalys. Resultat: Svaga men signifikanta korrelationer påvisades mellan typ av motivation och elevernas grad av fysisk aktivitet vid sidan av skolan. Resultatet visade att elever som var fysiskt aktiva mer frekvent tenderade att även visa på mer autonom motivation för ämnet jämfört med elever som inte var fysiskt aktiva vid sidan av skolan. Mellan typ av motivation och föräldrarnas engagemang erhölls flera signifikanta samband. Ungefär 19 % förklarad varians återfanns i föräldrarnas engagemang, och 10 % förklarad varians återfanns i grad av fysisk aktivitet vid sidan av skolan och kan härledas till elevernas typ av motivation för ämnet. Slutsats: Studien indikerar att autonom motivation tycks vara fördelaktigt i relation till elevernas grad av fysisk aktivitet på fritiden, samt i relation till föräldrarnas engagemang. Följaktligen föreslås att idrottsundervisningen bör sträva efter att tillgodose de grundläggande psykologiska behoven hos eleverna i linje med SDT, vilket kan främja ett långsiktigt och hälsosamt beteende. / Purpose: The aim was to examine the relationship between students’ motivation for physical education (PE) and:  i) habits regarding physical activity during leisure time; and ii) parents’ commitment towards PE. The study is based on the self-determination theory (SDT). Method: High school students (n = 147) answered a self-report questionnaire about physical activity habits and parent’s involvement. Data were analyzed by correlations, multiple regression analysis and MANOVA. Results: Subtile interrelations were found between students’ motivation and level of physical activity. Students who were physically active more frequently also tended to be more autonomous motivated for the subject compared with none-physically active. Subtile interrelations were also obtained between type of motivation and parental involvement. Conclusions: Autonomous motivation seems beneficial in relation to student’s level of physical activity and in relation to parental involvement. It is proposed that PE should promote psychological needs within SDT, to further autonomous motivation and healthy behaviors.