Denna studie undersökte hur strukturerad självbedömning av elevernas engagemang i klassrummet, påverkade elevernas lärande i form av självinsikt, attityd till framgång, motivation och studieresultat. Marockanska engelskelever i åldrarna 11-15 år, bedömde sitt engagemang i klassrummet, som till exempel att ställa frågor när de inte förstod, att hjälpa sina klasskamrater, att delta muntligt, och att koncentrera sig. Bedömningen var i enkätform, och klassens studieresultat och attityd till engelska och framgång jämfördes med en kontrollgrupp. Syftet med studien var att undersöka om självbedömning av engagemanget i klassrummet kan resultera i förändringar i motivation, attityder till lärande och studieresultat. Resultatet visade att alla eleverna ansåg sig ha blivit mer motiverade. Alla elever menade att de genom självbedömningen lärt sig någonting som kommer att vara viktigt för dem i deras framtida studier. Resultatet visade att flickorna hade svårare att knyta an till ett elevcentrerat lärande med självreflektion än vad pojkarna hade.

Med bakgrund i att många lärare använder läroböcker i sin undervisning och att skolan ska låta värdegrunden gensomsyra undervisningen så undersökte vi hur genus och etnicitet uttrycks i böckerna i de två världsspråken engelska och spanska. Vi valde att undersöka genus och etnicitet ur ett intersektionellt perspektiv då vi ser deras växelverkan i identitetsprocessen som sedan påverkar maktstrukturer i samhället. Syftet med detta examensarbete var att i spanska och engelska läroböcker undersöka hur fördelningen i texterna är mellan män och kvinnor, mellan olika länder och hur människor framställs utifrån kön och etnicitet samt se likheterna och skillnaderna mellan de engelska och de spanska läroböckerna. Metoderna för att uppnå detta syfte bestod av en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ kritisk diskursanalys med kompletterande bildanalys. Resultaten visade i innehållsanalysen att fler män var representerade i båda ämnen och gällande länder var europeiska länder och USA i fokus. I den kritiska diskursanalysen visade resultaten att man gjorde en differentiering mellan beskrivning av män och kvinnor där de tillskrevs olika egenskaper. Man såg också att vissa egenskaper tillskrevs människor av olika etniskt ursprung och att de fick olika mycket utrymme. När vi sammankopplade genus och etnicitet i den kritiska diskursanalysen såg man att böckerna reproducerar en bild där män och kvinnor från olika etniska ursprung har olika förutsättningar i världen. I båda ämnen såg vi att den västerländska mannen fick högre status än de andra grupperna.

Ett bra sätt att lära sig ett nytt språk sägs vara att lyssna, det är ju trots allt så vi börjar förstå vårt språk. Syftet med denna litteraturstudie är att studera om högläsning kan användas och hur den kan användas vid inlärningen av engelska. Studien består av åtta artiklar som handlar om högläsning vid inlärning av engelska som andraspråk. Resultatet är indelat i följande teman: Ordförråd, kombinera läsning på hemspråk och andraspråk, boksamtal, gruppstorlek vid högläsning, högläsarens roll samt öka motivationen med högläsning. Slutsatsen av studien är att högläsning kan utveckla barns ordförråd då läsningen sker i samband med boksamtal. Det ordförråd som utvecklas är de ord man lägger mer tid på. Vi rekommenderar fortsatt forskning i ämnet då det inte finns någon forskning kring de äldre åldrarna. Mer kvantitativ forskning skulle behövas då de enda artiklar vi hittat var kvalitativa.

Denna uppsats var baserad på fem videoinspelade engelsklektioner i en klass i årskurs 6. I studien analyserades hur läraren använde sig av talspråk under den del av lektionerna som karaktäriseras av helklassundervisning. Undersökningen kom att inrikta sig på i vilken omfattning läraren och elever använde sig av frågor och på vilka olika sätt de användes i undervisningen. Med hjälp av analysmetoden conversation analysis undersöktes hur frågorna var strukturerade och vilken funktion de hade i det gemensamma samtalet i klassrummet. I analysen av materialet undersöktes även elevernas olika respons på de frågor som de fick. I det undersökta materialet framgick att läraren använde frågor som ett huvudsakligt sätt att kommunicera med klassen under helklassundervisningen. En dryg fjärdedel av lärarens yttranden i det transkriberade materialet identifierades som frågor. Resultatet av undersökningen gav även att frågor som klassificerats som ”X-frågor / wh-frågor” var den dominerande typen av fråga. Denna typ av fråga hade som huvudsaklig funktion att få fram ett svar från eleven som var känt av läraren.  Elevernas respons på frågorna var i regel mycket korta. Detta berodde på att frågornas konstruktion inte gav eleverna förutsättningar för en längre respons.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2005.

<p>High school students of today frequently come into contact with the English language through</p><p>radio and television. Many students even manage to read instruction manuals and understand</p><p>how technical devices work, such as, for example, computer games. However, most teachers</p><p>underestimate their students’ ability and persist in using Swedish to explain how the English</p><p>language works. I have analysed how high school students manage when they take an English</p><p>grammar test in English. My results show that the students manage very well. Learning is</p><p>rather about the meta cognitive ability of the students which, is what both teachers and</p><p>students should spend more time on in order to achieve successful learning.</p>

Diss. Luleå : Luleå tekniska univ., 2002.

Engelskan har en stor påverkan i det svenska språket och i det svenska samhället idag. Många elever kan därför redan ha ett ordförråd i engelska när de börjar skolan, från till exempel film eller spel. När man undervisar barn i årskurserna 1-3 är det viktigt att eleverna blir exponerade till det engelska språket, för att utveckla ett eventuellt redan befintligt ordförråd. Detta examensarbete är en empirisk studie och innebär att egen datainsamling har gjorts, i detta fall observationer och enkäter. Syftet med denna studie är att undersöka hur mycket engelska används och i vilken form i årskurserna 2 och 3. I resultatet upptäcktes det från observationerna att engelska används i olika mängder, huvudsakligen genom läromedel, lärarna pratar svenska och engelska i undervisningen och eleverna är i största grad delaktiga. Det som gemensamt hittades i enkäten var att lärarna tycker om att undervisa engelska, det är svårt/utmanande att få eleverna att våga prata, lärarna försöker prata mycket engelska och eleverna tycker om att lära sig engelska. Ett förslag till vidare forskning är att fortsätta forska om olika fenomen inom engelska för unga åldrar. / <p>Engelska</p>

This study investigates the curriculum for English in Gymnasium class 10 in Baden-Württemberg, Germany and compares it with the Swedish curriculum for English 5. A special focus it put on the politics that decide how the curriculum is written. The German and Swedish curricula for English are quite different, although they have some main points in common. The study includes a textual analysis and observations of English classes. Furthermore, nine teachers of English in Germany are interviewed about their views of the curriculum. The teachers view the curriculum and the course book as the same thing and are not very aware of the political or educational ideas behind the most recent curriculum. The curriculum for English in Baden-Württemberg is much more detailed than the Swedish but still the German teachers find it vague and dissatisfactory.

<p>In The Awakening we meet Edna, a woman in search of her female identity. She is uncomfortable in her role as the “patriarchal woman” and has trouble becoming either a “modern woman” or an “emancipated woman” To fully understand Edna’s search one must understand the patriarchal society in Chopin’s works and what it means to internalize this system. Edna searches for a different female role than that of the “patriarchal woman” but she has problems internalizing any one of the roles due to her previous choices, current social position and lack of support in her quest. This essay explores what these previous choices are and why they have placed her in her current position. She has a lack of support, which is crucial if she is to break out of her current female position. Edna’s realization that she cannot obtain a full acceptance in either one of these three female roles finally led to her choosing suicide. This essay also explores why she chooses this final way to resolve her problem. Critics have said that the suicide is not in tune with the rest of the novel, but I will in contrast show how the ending is indeed very much in tune with Chopin’s portrayal of Edna. The confusion that Chopin shows in Edna’s character throughout the novel explains why Edna in the end takes her own life. Our protagonist is a woman who searches for an identity that she cannot find due to choices she has already made and a society which she cannot change, and in that light suicide is a viable alternative.</p>