I dagens skola uppvisar många elever svårigheter med att skriva på engelska.Läraren har en viktig roll i elevernas språkutveckling genom att stötta och motivera elevernatill att skriva på engelska. Tidigare forskning visar att elever blir bättre skribenter när eleverna läser och bedömer varandras texter eftersom nya tankar och idéer kring en text dyker upp. Tidigare forskning visar ytterligare att elever uppmärksammar texters innehåll såsom stavning och grammatik men även hur skribenter organiserar och utformar skrivna texter. Denna studie handlar om hur lärare väcker intresse och motivation hos elever i EFL klassrum att skriva på engelska och hur lärare beskriver arbetet med stöttning i skrivundervisningen i ämnet engelska. Studien har genomförts i form av en empirisk studie där en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med fem engelskalärare i grundskolan genomförts. Denna studiesresultat visar att elever motiveras och stöttas med att skriva på engelska när skrivundervisningen relateras och anpassas till elevernas intressen och bakgrunder. Resultaten visar att eleverna stöttas med att skriva på engelska med stöd av både läraren och klasskamraterna och att lärandemiljön är mest effektiv vid par- eller gruppövningar där eleverna ansvarar och samarbetar kring sina skrivuppgifter. Vidare visar resultaten att en varierad undervisning med praktiska inslag gynnar elevernas skrivutveckling och att en undervisning behöver anpassas utifrån elevernas förkunskaper. / <p>Engelska</p>

Engelskan har en stor påverkan i det svenska språket och i det svenska samhället idag. Många elever kan därför redan ha ett ordförråd i engelska när de börjar skolan, från till exempel film eller spel. När man undervisar barn i årskurserna 1-3 är det viktigt att eleverna blir exponerade till det engelska språket, för att utveckla ett eventuellt redan befintligt ordförråd. Detta examensarbete är en empirisk studie och innebär att egen datainsamling har gjorts, i detta fall observationer och enkäter. Syftet med denna studie är att undersöka hur mycket engelska används och i vilken form i årskurserna 2 och 3. I resultatet upptäcktes det från observationerna att engelska används i olika mängder, huvudsakligen genom läromedel, lärarna pratar svenska och engelska i undervisningen och eleverna är i största grad delaktiga. Det som gemensamt hittades i enkäten var att lärarna tycker om att undervisa engelska, det är svårt/utmanande att få eleverna att våga prata, lärarna försöker prata mycket engelska och eleverna tycker om att lära sig engelska. Ett förslag till vidare forskning är att fortsätta forska om olika fenomen inom engelska för unga åldrar. / <p>Engelska</p>

This is a qualitative study aiming to find out how and why teachers work with art, music and movement in the English subject in the early years. In this study we have conducted a background study of previous research and as a starting point and as a point for reference we have relied on education policy documents like The Common European Framework of Reference for Languages and the Swedish curriculum for the English school subject. Our research has consisted of interviews with six teachers and ten observation occasions in a total of three different primary schools. Our result show that there seems to be a consensus in both theory and praxis when it comes to integrating art, music and movement in learning and teaching of English in the early school years. The use of methods including art, music and movement in early language learning seems to promote the language development for all students but especially for young learners that require extra support for their language development.

In spite of a monolingual norm in foreign language teaching during the last decades studies throughout the world show that teachers’ target language use varies significantly. This study sets out to examine to what extent the target language (TL) is used with young language learners and how this use correlates to teachers’ beliefs about foreign language teaching and first language (L1) inclusion. Moreover the paper discusses functions for L1 use and strategies used by teachers to support comprehension in the TL. Lesson observations and qualitative interviews were performed with four Swedish primary school class teachers. Despite the prevailing idea of exclusive TL use three of the four teachers do not subscribe to this approach and find L1 inclusion necessary. An emerging theme is the impact of teachers’ beliefs and how these are shaped by personal experience and/or education. L1 is legitimized in order to support comprehension and prevent pupils’ frustration. To varying degrees the L1 is used, mostly to facilitate learning but also for classroom management. The data suggests that teachers are well aware of their language use although they lack awareness and professional language to describe and be articulate about strategies they employ. / Trots att det under de senaste decennierna varit norm att inom språkundervisningen uteslutande använda målspråket i klassrummet, visar studier från hela världen att lärares målspråksanvändning varierar avsevärt. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning målspråket används med yngre språkelever och hur denna överensstämmer med lärarnas föreställningar om språkundervisning och användning av förstaspråket. Dessutom diskuteras funktioner för förstaspråksanvändning och strategier som lärare använder för att underlätta förståelse på målspråket. Lektionsobservationer och kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra svenska klasslärare i grundskolans tidigare år. Trots den rådande rekommendationen att undvika användning av förstaspråket och uteslutande använda målspråket, ansluter sig tre av fyra lärare inte till denna didaktiska modell, utan finner det nödvändigt att inkludera förstaspråket i undervisningen. Ett tema som framträder är påverkan av lärares uppfattningar och hur dessa har formats av personliga erfarenheter och/eller utbildning. Förstaspråksanvändning motiveras för att stötta förståelse och undvika frustration hos eleverna. Förstaspråket används i olika utsträckning, framförallt för att underlätta inlärning men också för att leda arbetet i klassrummet. Resultaten tyder på att lärare är väl medvetna om sin språkanvändning, men att de delvis saknar insikt om och ett professionellt språk för att beskriva och formulera sig kring de strategier de använder.