I detta examensarbete användes en enkätundersökning som undersökningsmetod. I enkätundersökningen medverkade 110 stycken respondenter ifrån Lundellska skolan i Uppsala. Skolans ekonomi- och samhällselever var de som omfattades av studien. Syftet var att studera vilket samband som fanns mellan föräldrarnas yrke och utbildningsnivå och elevernas prestationer i grundskolan och deras vidare val under skolkarriären. Uppsatsens syfte studerades både ur ett köns- och ett segregationsperspektiv för att undersöka hur de olika ovanstående faktorerna fördelade sig geografiskt och könsmässigt. Resultaten analyserades med hjälp av Bourdieus utbildningssociologiska perspektiv och hans begrepp; habitus och kapital. I undersökningen framkommer det att Lundellska skolans elever är en grupp med ett mycket stort nedärvt kapital. De flesta eleverna på skolan med ett högt nedärvt utbildningskapital hade också lyckats konvertera detta till ett stort egenförvärvat kapital inom skolans fält. Anmärkningsvärt var att hela 93 procent av eleverna på skolan ville studera vidare efter avslutade gymnasiestudier. Detta trots att över hälften ansåg att de lärde sig nya saker lättare om dessa inte var skolrelaterade. Eleverna som sökte till Lundellska skolan hade överlag ett habitus med sig hemifrån som förmedlade goda attityder till utbildning. I elevgruppen på skolan skapades ett habitus som uppmuntrade dess elever till att studera vidare, även om elevernas egna förmågor inte alltid överensstämde med de uppställda förväntningarna. Tjejerna hade högre förväntningar på sig själva än killarna, fler tjejer ansåg att de hade svårt att lära sig i skolan trots att deras resultat i allmänhet var bättre än killarnas. För att killarna skulle lyckas i skolan var de i högre utsträckning än tjejerna beroende av ett stort nedärvt utbildningskapital. Desto högre utbildningskapital desto mer jämlikt presterade tjejerna och killarna i skolan.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka vilka redovisningsformer som är mest förekommande i litteraturundervisningen i gymnasieskolans svenskämne och varför vissa redovisningsformer är mer förekommande än andra. Mer specifikt undersöks elevers attityder till kreativa redovisningsformer samt elevers läsintresse. Genom en enkätstudie undersöks behovet av att arbeta kreativt i svenskämnet och även belysa på vilket sätt kreativiteten skulle kunna bidra till att öka elevers lust att läsa och lära.  Uppsatsen undersöker också några lärares förhållningssätt till skönlitterär läsning i skolan samt deras attityder till användandet av kreativa redovisningsformer i litteraturundervisningen. Enkätundersökningen baseras på totalt 78 insamlade enkäter och resultatet visar att den mest förekommande redovisningsformen är bokrecensionen, detta framhåller såväl elev- som lärarresultaten. Bokrecensionens framträdande plats i svenskämnets litteraturundervisning kan bero på det faktum att skolan är inriktad på uppgiftslösning och att en bokrecension, eller annan skriftlig analys, ger lärare ett enkelt underlag för bedömning.  Den del i uppsatsen som behandlat huruvida kreativitet i svenskämnet möjligtvis skulle kunna gynna elevers läslust och läsvanor har varit mer problematisk att besvara och jag har istället fått luta mig mot den tidigare forskning som visar att kombination av teoretisk och praktisk undervisning främjar inlärningen hos eleverna.  Den här uppsatsen har visat att det finns ett behov av att arbeta kreativt även i svenskämnet och jag vill framhäva vikten av att arbeta varierat för att fånga in samtliga elevers intressen. Resultatet av min studie visar faktiskt att kreativa redovisningsformer inte intresserar alla vilket bör lyftas fram. Genom att arbeta med varierade metoder, alltså att kombinera teori och praktik, tror jag att elevers motivation och engagemang kan öka.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i Kalmar och Karlskrona kommun arbetar med drama och hur de synliggör genus i dramaarbetet. Genom att använda enkäter försökte vi bilda oss en uppfattning om pedagogernas tankar och syften med drama, om de använder sig av drama samt vad de anser inkluderas i en dramaverksamhet. Enkäten riktade sig även på genus, där pedagogernas syn på flickor och pojkar kunde synliggöras. Samtliga förskolor ansåg att det inte förekom någon skillnad mellan pojkar och flickor i deras dramaverksamhet. Tre förskolor observerades för att ge ytterligare djupare förståelse i ämnena genus och drama. Pedagogernas arbete med drama och deras förhållningssätt gentemot barnen låg i fokus vid observation. Utifrån vårt synsätt kunde vi se hur genus kom till uttryck i deras dramaverksamhet.

Syftet med studien var att undersöka och jämföra i vilken utsträckning eleverna uppfattar att olika maktfenomen förekommer i olika relationer i skolan. Dessa maktfenomen är: Initiativ till maktutövandet, förmåga att nå avsett resultat, benägenhet att göra maktmotstånd, utsatthet och utövande av tvångsmakt samt mottagandet och utövandet av samtyckesproducerad makt.  För att besvara detta syfte användes följande frågeställningar; I vilken utsträckning upplevs dessa maktfenomen i elev till lärarrelationen och i elev till elevrelationen samt hur förhåller sig maktrelationen mellan elever till relationen mellan lärare och elev? För att undersöka detta har det genomförts en enkätstudie bland 111 elever. En avgränsning gjordes genom att enbart undersöka detta på gymnasiet. Enkäten bestod av totalt 36 frågor varav fyra stycken berörde elevernas bakgrund och resten olika fenomen inom Perssons maktbegrepp. Eleverna fick svara på påståenden på en värdeskala. Genom att gruppera dessa frågor inom de olika maktfenomenen har vi genom medianer analyserat materialet för att besvara syftet. Databearbetningen skedde i statistikprogrammet SPSS v.21. Resultatet visar att eleverna sällan upplever att de blir tvingade att göra saker i skolan men att det förekommer. Det finns en relativt stor grupp som aldrig väljer att göra motstånd när de utsätts för maktutövning från lärare. Vi har vidare funnit att eleverna upplever sin relation till andra elever mer samtyckeorienterad och lyckas i större utsträckning uppnå sina mål samt ta initiativ till maktutövning än i sin relation till lärare. Slutsatsen av studien är att en så pass stor andel av eleverna aldrig gör motstånd mot sina lärare och bara ibland uppnår sina mål mot läraren är problematisk. Detta med tanke på att medborgare i vårt samhälle behöver förmågan att kunna kritiskt granska och göra sin röst hörd när det behövs.

No description available.

SAMMANFATTNING – ”Kundernas relation med internetbanken - en förtroendefråga?” DATUM:               5 juli, 2016   NIVÅ:                   Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS   INSTITUTION:         Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens Högskola   FÖRFATTARE:         Josefin Englund                           Emma Hermann   TITEL:                      Kundernas relation med internetbanken - en förtroendefråga?   HANDLEDARE:        Cecilia Lindh   NYCKELORD:           Enkät, förtroende, internetbanken, kompetens, rykte, säkerhet, tillfredsställelse   FRÅGESTÄLLNING:         Hur påverkar begreppen säkerhet, tillfredsställelse, kompetens och rykte kundernas förtroende för internetbanken?   SYFTE:                              Syftet med denna studie är att undersöka huruvida säkerhet, tillfredsställelse, kompetens och rykte har ett samband med förtroende för internetbanken, sett från kundernas perspektiv. Detta för att därefter studera i vilken ordningsföljd begreppen i samband med kundernas förtroende för internetbanken hamnar.   METOD:                            Studien utgår från en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. En enkätundersökning har utförts där 1265 svar samlats in. Resultatet av den insamlade empirin testas med hjälp av ett statistiskt test för att se vilka samband begreppen säkerhet, tillfredsställelse, kompetens och rykte har till förtroende för internetbanken.   RESULTAT               Resultatet av studien visar att begreppen säkerhet, tillfredsställelse, OCH SLUTSATS:               kompetens och rykte alla har statistiska samband med kundernas förtroende för internetbanken. Det begrepp som har störst påverkan på kundernas förtroende för internetbanken är säkerhet. Näst störst påverkan har begreppet tillfredsställelse och därefter kommer bankens rykte. Det begrepp som har minst påverkan är kompetens.

<p>Sammanfattning</p><p>Jag har erhållit ett uppdrag av Stiftelsen Stora Kopparberget i Falun som driver besöks- och</p><p>turistmålet Falu Gruva, eller Stora Kopparberget som det också kallas, att utveckla en</p><p>besöksenkät som skall kunna vara användbar gentemot turister sommartid på gruvområdet.</p><p>För att förbereda denna enkät har jag intervjuat sex turistföretag om hur de har utformat sina</p><p>enkäter och hur de har genomfört sina undersökningar. Jag har parallellt tagit del av vad</p><p>litteraturen ger för vägledning inför en sådan undersökning. Härefter har jag jämfört teorin</p><p>och svaren från turistföretagen. I uppsatsen har jag bland annat sökt för- och nackdelar med</p><p>olika typer av frågor och urvalsmetoder. Jag fann att öppna frågor är att föredra men att</p><p>bearbetningen av dessa är mycket tidskrävande. Därför valde jag endast att ha med två</p><p>stycken öppna frågor i min enkät. Vidare kom jag fram till att ett systematiskt urval där var</p><p>n:te person får en enkät är en metod att föredra för detta ändamål. Jag drar i uppsatsen</p><p>slutsatsen att intervjumetoden är att föredra men att den är mer kostsam och tidskrävande än</p><p>enkäter. Slutligen har jag med beaktande av Falu gruvas önskemål framställt en enkät.</p><p>Enkäten har jag upprättat på grundval av det som framkommit i undersökningen.</p>

Ungdomsbrottsligheten har studerats och diskuterats i en uppsjö av olika sammanhang, medmer eller mindre lyckade resultat. Två teorier, som under de senaste halvseklet har försökthitta svar på detta komplexa problem, står Travis Hirschi och John Braithwaite bakom. Deutvecklade teorin om sociala band (1969) respektive återintegrerande skambeläggning (1989),där framförallt den förstnämnda fått en stor genomslagskraft inom den kriminologiskaforskningen, medan den senare är något mer okänd. Men kan dessa två teorier förklaraungdomsbrottslighet? Genom att formulera en enkätundersökning, som kom att besvaras av82 gymnasietreor, skapades ett kvantitativt material att granska. Eftersom tidigare forskningbåde gett stöd, men även kritiserat teorierna, blev det intressant att undersöka vad detta arbetekunde uppnå för resultat. Respondenterna i enkätundersökningen fick besvara frågor om sinarelationer till de sociala banden, till skambeläggning samt uppge brottsliga förehavanden ochbrottsbenägenhet. Resultatet tyder på att brottsbenägenheten är skiftande, och att intresset för brottslighet ärnärvarande. Kopplat till de sociala banden återfinns ett antal signifikanta samband, därresultaten visar att band till föräldrarna är betydande, framför allt förhållandet till mödrarna.Att hitta stöd för återintegrerande skambeläggning är svårt, men det finns tydliga sambandmellan brottslighet, sociala band och skambeläggning. Exempelvis finns det ettanmärkningsvärt samband mellan känslor vid skambeläggning och det sociala bandetåtaganden, där främst vuxenhet är betydande.

Studien som vi har utfört är till för att belysa skillnader i definitionen av begreppet mobbning. Studien har utförts genom en enkätundersökning som gjorts på 179 elever där 10 av de 179 eleverna har blivit intervjuade. Intervjuerna blev en metodstudie då de hade som syfte att fördjupa förståelsen av hur eleverna uppfattade enkäten. Ganska omgående in i arbetsprocessen märkte vi att tidigare forskning inom detta specifika område har varit begränsad. Det har tidigare mestadels fokuserats på anledningar och nya motarbetande strategier istället för begreppets definition. Av den tidigare forskning som dock kan anses vara relevant för vår studie finns en antydan till skillnader i uppfattningen av definitionen beroende på ålder. Den tidigare forskningen (se avsnitt tidigare forskning) belyser också vikten av att definiera begreppet mobbning. I den tidigare forskningen(se avsnitt tidigare forskning) urskiljer vi till största del skillnader från de resultat denna studie visar. Vår studies resultat tyder på att faktorer som återupprepning, intentioner och språkliga kunskaper är de parametrar som är mest avgörande för de olika åldersgruppernas definition av mobbning. Nyckelbegreppet som huvudsakligen har använts i skapandet av studien är mobbning. Både i den definition som den tidigare forskningen(Olewus, 1999)(Monks &amp; Smith, 2006)(Naylor, Cowie, Cossin &amp; Fabiennes, 2006)(se tidigare forskning) statliga verksamheter och organisationer (Friends, skolor och Skolverket) har tagit fram, är mobbning det begrepp som är mest naturligt för kontexten. Mobbning är även det begrepp som används flitigast i studien. När begreppet mobbning diskuterats har även begreppets definition använts, som då syftar framförallt till det elever tycker beskriver begreppet mobbning. I definitionerna av mobbning används begrepp som kränkningar, kränkande behandling och exkludering. Det är begrepp som är oundvikliga när ämnet diskuteras.

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogers uppfattningar kring grupparbete som arbetsmetod samt deras val av dess användning i undervisningen. Syftet med studien har även varit att ta reda på hur faktorerna gruppstorlek, lokaler, lärarens roll, bedömning och tid kan påverka dessa uppfattningar och val. För att ta reda på detta genomfördes en webbaserad enkätundersökning på 50 pedagoger, verksamma i grundskolans tidigare år. Studiens resultat har sedan analyserats utifrån studiens två teoretiska utgångspunkter, ramfaktorteorin och den utvidgade didaktiska triangeln. Resultatet visade att 47 pedagoger hade en positiv uppfattning av arbetsmetoden medan 2 pedagoger hade en negativ uppfattning. Fler än hälften av pedagogerna använde arbetsmetoden flera gånger i veckan och som mest i skolämnena svenska, matematik, SO och NO. Resultatet i denna studie skiljer sig i viss mån från den tidigare forskning som finns om grupparbete, vilken menar att pedagogers dåliga erfarenhet av grupparbete bidrar till att den inte används i skolan lika mycket. Något som samtliga pedagoger i denna studie var överens om var att lärarens roll är en av de viktigaste aspekterna för att ett grupparbete ska fungera på ett bra sätt. De slutsatser vi kan dra är att pedagogerna hade en positiv uppfattning om grupparbete som arbetsmetod och att ramfaktorerna gruppstorlek, lärarens roll, bedömning och tid bidrog till den positiva uppfattningen. Denna studie visar dock inte om lokaler hade en positiv eller negativ påverkan på pedagogernas uppfattning om grupparbete.