Den globala uppvärmningen medför klimatförändringar så som värmeböljor, stigande havsnivåer, döda korallrev, förändrade ekosystem, minskande skördar samt obeboeliga områden. Att begränsa den globala uppvärmingen till två grader har Parisavtalet tagits fram, som ska uppfyllas med nationella samt internationella klimat- och miljömål. Sveriges klilmat- och miljömål innefattar en minskning av den nationella energianvändningen med 50% till 2030, jämfört med 2005. Syftet med arbetet är att utvärdera och jämföra tre möjliga framtida energibesparande alternativ ur ett energibesparande, ekonomiskt samt miljömässigt perspektiv. Frågeställningen att besvara är vilket av de tre alternativen som är mest lämplig ur ett: Energibesparande perspektiv Ekonomiskt perspektiv Miljömässigt perspektiv Alternativ 1 består av att ta bort befintligt fjärrvärmesystem och därmed endast använda befintlig luft-vattenvärmepump, samt installation av solfångare, FTX-system och nya fönster. Alternativ 2 består av att ha kvar befintligt fjärrvärmesystem samt luft-vattenvärmepump, samt installation av solfångare och FTX-system. Alternativ 3 består av at ta bort befintligt fjärrvärmesystem och därmed endast använda befintlig luft-vattenvärmepump, samt installation av solfångare och luft-luftvärmepump för AC. Metoden för att kunna besvara frågeställningen består av en kvalitativ samt kvantitativ metod. Den kvalitativ metoden består av en litteraturundersökning av exempelvis FTX-system, solfångare och fönster. Den kvantitativa metoddelen består av beräkningar i Excel för energianvändning såsom energianvädning, primärenergital, ekonomiska analyser såsom LCC-kalkylering och investeringskalkylering, samt miljöpåverkan i form av koldioxidutsläpp. Energiberäkningarna i Excel kompletteras med beräkningar i VIP Energy för FTX-systemet, solfångare och nya fönster. Alternativ 1 resulterade i en minskad energianvändning som gick från 59 kWh/m2, Atemp till 21 kWh/m2,Atemp, samt ett primärenergital som gick från 57 kWh/m2,Atemp till 9 kWh/m2,Atemp. Alternativet hade en årlig kostnadsbesparing på 9 436 kr/år, en total livscykelkostnad på 357 096 kr samt en lönsamhetsberäkning som resulterade i ej lönsam. Den årliga koldioxidbesparingen var 123,9 kg CO2, 181,4 kg CO2 respektive 1 092,0 kg CO2 för svensk, nordisk samt nordeuropeisk el. Alternativ 2 resulterade i en minskad energianvändning som gick från 59 kWh/m2,Atemp till 47 kWh/m2,Atemp samt ett primärenergital som gick från 57 kWh/m2,Atemp till 17 kWh/m2,Atemp. Alternativet hade en årlig kostnadsbesparing på 3 925 kr/år, en total livscykelkostnad på 98 006 kr samt en lönsamhetsberäkning som resulterade i lönsam. Den årliga koldioxidbesparingen var 112,5 kg CO2, 177,1 kg CO2 respektive 1 202,2 kg CO2 för svensk, nordisk samt nordeuropeisk el.  Alternativ 3 resulterade i en ökad energianvändning som gick från 59 kWh/m2,Atemp till 94 kWh/m2,Atemp samt ett primärenergital som gick från 57 kWh/m2,Atemp till 38 kWh/m2,Atemp. Alternativet hade en årlig kostnadsbesparing på 5 160 kr/år, en total livscykelkostnad på 168 491 kr samt en lönsamhetsberäkning som resulterade i ej lönsam. Alternativ 3 hade en koldioxidbesparing på 10,2 kg CO2 för svensk el och ett ökat utsläpp på 37,2 kg CO2 respektive 788,9 kg CO2 för nordisk samt nordeuropeisk el. Slutsaten är att alternativ 1 är mest lämpligt ur ett energibesparande perspektiv och alternativ 2 är mest lämpligt ur ett ekonomiskt perspektiv. Ur ett miljömässigt perspektiv med avseende på koldioxidbesparingen, är alternativ 2 mest läpmad. Då alternativ 2 gynnar husägaren ekonomiskt kan detta övertyga denne att utföra ytterligare energirenoveringar likt denna, vilket indirket bidrar till uppfyllandet av klimat- och miljömålen genom en minskning av energi och koldioxidekvivalenter.

Environmental certification systems has, apart from improving the environment, contributed to buildings with a better indoor air quality. The realization of this has led to the next focus in the built environment, building for occupant health and wellbeing. It is recognized that if buildings are designed with the occupant health and wellbeing at center, it increases employee productivity and reduce absenteeism, which in turn yields economic benefits for a business. This thesis project is set out to investigate how building for occupant health and wellbeing can be done in Swedish office buildings. The project is partly based on the relatively new WELL Building Standard, a tool for certifying, measuring and monitoring the functions of a building in terms of health and wellbeing. The largest part of the project is the analysis, where WELL Building Standard is compared to Swedish legislation as well as the Swedish environmental certification system Miljöbyggnad. A literature study is also included in order to see how the health situation looks like in Sweden, and what aspects are the most important to highlight in the scope of this thesis.  The thesis project is a pilot study of the health and wellbeing in Swedish offices and it shows that Swedish legislation includes a large number of issues set forth in WELL Building Standard. In some cases, Swedish legislation goes quite a bit further than WELL and in some cases Swedish projects can gather inspiration from WELL in order to build even healthier. Miljöbyggnad also fulfills some of the subjects presented in WELL.  As WELL Building Standard is a very extensive system, not all parts of it could be included in the analysis of this project. There are a lot of further research that needs to be conducted before drawing too general conclusions on how Swedish projects perform on the aspects of health and wellbeing. Generally, WELL is a useful system if a project intends to be as healthy as can be, even though the project does not use it to be certified. The system provides the building owners with arguments they can use to communicate how the building may benefit health and wellbeing to the tenants, as WELL puts the human at center rather than the building. / Miljöcertifieringar har, utöver att bidra till en bättre miljö, bidragit till att byggnader fått bättre inomhusklimat. Upptäckten av detta har lett till nästa fokus i den byggda miljön, att bygga hälsosamt för människorna som lever i byggnaden. Det är erkänt att om byggnader är planerade och byggda med människornas hälsa och välmående i fokus så ökar de anställdas produktivitet och frånvaron minskar, vilket i sin tur bidrar med ekonomiska fördelar för företag. Målet med denna masteruppsats är att undersöka hur svenska kontorsbyggnader kan planeras och byggas med hälsa och välmående i fokus. Projektet är delvis baserat på det amerikanska systemet WELL Building Standard, som är relativt ny på den svenska marknaden. Det är ett system för certifiering, mätning och övervakning av en byggnads funktioner inom områdena hälsa och välmående. Den största delen av uppsatsen utgörs av analysen, där WELL jämförs med svensk lagstiftning samt det svenska miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad. En litteraturstudie är också inkluderad för att undersöka hur hälsoläget ser ut i Sverige och vilka aspekter av hälsa och välmående som är viktigast att betona inom omfattningen av detta projekt.   Projektet är en pilotstudie om hälsa och välmående i svenska kontorsbyggnader och den visar att svensk lagstiftning innehåller ett stort antal frågor som presenteras i WELL Building Standard. I några fall så går den svenska lagstiftningen steget längre än kraven i WELL och i vissa fall så finns inspiration att hämta från standarden för svenska projekt som vill bygga mer hälsosamt. Miljöbyggnad uppfyller också en del krav som presenteras i WELL.  WELL Building Standard är ett väldigt omfattande system, och därför kunde inte alla delar ur systemet inkluderas i analysen i detta projekt. Det är en del framtida forskning som krävs innan alltför generella slutsatser kan dras om hur svenska projekt presterar i fråga om hälsa och välmående. Generellt så är WELL ett bra system att använda om ett projekt siktar på att bli så hälsosamt som möjligt, även om projektet inte använder systemet för certifiering. Systemet ger byggnadens ägare argument de kan använda för att kommunicera hur byggnaden bidrar till hälsa och välmående till och för hyresgästerna, eftersom WELL sätter människan i centrum istället för byggnaden.

The increased level of greenhouse gas emissions affects people around the world. According tothe United Nation’s global status report, which was released in 2021, buildings and construction industry account for 37 percent of global CO2 emissions, where building material production contributes to 10 percentage of this 37 percent. To be able to reduce the climate impact of buildings there is thus a vital need to broaden the knowledge about building materials and their climate impact.This report presents a case study in which two preschools in Uppsala, Sweden, one built incross laminated timber, and one is planned to be built with a steel and concrete structure, were analyzed and compared in terms of CO2 emissions. Due to the requirements on acoustic and fire resistance in Sweden, school buildings are required to be built with extra materials (such asinsulation) to fulfill these requirements. The use of additional materials can however increase the buildings climate impact arising from material production.The aim of the thesis is to examine and compare the aforementioned building structures interms of CO2 emissions in order to provide a better understanding on how the use of extramaterials to fulfill the requirements on acoustic and fire resistance can affect the climate impactof buildings.The method is based on a life cycle analysis where initially a quantity take-off is implemented to identify constituent materials in each building elements. Later, product specific environmental data, i.e. environmental product declarations (EPD) of materials, were used in conjunction withmaterial quantities to assess the climate impact of buildings. The system boundary of life cycle analysis is focused on product stage, referred as A1-A3. Thereby, construction phase, usephase of the school buildings as well as the final end-of-life stage are excluded from the analysis.The results of the thesis show that the choice of building structure and materials has a big impact on climate impact. The results indicate that although the use of additional materials in across laminated timber structure (mainly to fulfill building requirements) increases the climate impact, this increase is still significantly lower than the carbon footprint caused by a concrete structure. The CO2 emissions caused by concrete preschool were approximately 1,8 times higher than the cross laminated timber preschool. / Ökade utsläpp av växthusgaser påverkar oss människor alltmer. Ur Förenta nationernas globala statusrapport från 2021 stodbyggnader och byggnadsindustrin för 37% av de globala CO2 utsläppen, där tillverkning av byggnadsmaterial stod för 10 procentenheter av dessa 37 procent. För att kunna minska klimatpåverkan av en byggnad så behöver kunskap om material och dess klimatpåverkan att breddas.Denna rapport presenterar en fallstudie av två förskolor iUppsalaområdet där den ena är byggd med en stomme avkorslimmat trä och den andra är projekterad med en stomme avstål och betong. På grund av de höga kraven som finns i Sverigepå ljudtransport i byggnader samt att förebygga spridningen avbrand så kräver det att en skola konstruerad i trä inkluderar tillbyggt extramaterial (så som isolering) vilket kan inverka påbyggnadens totala klimatpåverkan som härstammar från materialtillverkning.Studiens mål är att undersöka och jämföra de tidigarenämnda konstruktionstyperna med koldioxidutsläpp i fokus, föratt uppnå bättre förståelse hur dessa extramaterial som behövsför att uppnå brand- och ljudkrav kan påverka byggnaders klimatpåverkan.Metoden baseras av en livscykelanalys där ingåendematerial initialt i två likvärdigt utformade delar utav skolorna mängdas. Senare kopplas produktspecifika miljödata,miljövarudeklarationer (EPD) till materialen för att kunna bedömade utvalda byggnadsdelarnas klimatpåverkan. Studien undersöker enbart produktskedet av livscykelanalysen, delarna benämnda A1-A3. Detta betyder att byggnadsskedet, användningen och slut-på-liv stadiet i försummas från analysen. Resultatet av studien visar på att stomvalet av byggnadernahar en stor skillnad i klimatpåverkan. De visar även på att tilläggsmaterialen som tillkommer i en skola byggd i korslimmat trä (som behövs för att nå ljud- och brandkrav) ökar klimatpåverkan, men ökningen är lägre än klimatpåverkan som orsakas av en betongkonstruktion. Koldioxidutsläppen från betongförskolan var 1,8 gånger högre än för förskolan byggd i korslimmat trä.

Vägdamm är en komplex blandning av slitagepartiklar från vägbana, däck och fordonsdelar. Dessa partiklar hamnar på vägbanan där de mekaniskt vittras när fordon färdas på vägen. Partiklar med en diameter mindre än 10 µm kallas PM10 och medför negativa effekter på naturens ekosystem och människors hälsa. EU och Sverige har stiftat lagar angående gränsvärden för vilka partikelhalterna inte får överskrida. För att se till att partikelhalterna hålls inom gränsvärden måste vägdamm kunna kvantifieras. Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) och högskolan i Dalarna har utvecklat mätinstrumentet DUSTER II. Syftet med detta arbete är att undersöka funktionen hos DUSTER II med avseende på att kvantifiera vägdamm. Detta utförs genom att undersöka mätkammarens vindprofil, dess förmåga att mäta damningsbenägenheten från olika underlagsstrukturer och hur mättiden påverkar standardfelet. Vid mätning av vindprofilen undersöktes olika punkter under propellern i DUSTER II för att se hur vindhastigheten förändrades. Vid undersökning av damningsbenägenheten från olika underlagsstrukturer rengjordes ytan, stenmjöl applicerades och DUSTER II placerades ovanpå den valda ytan och utförde mätningar med ett förprogrammerat mätprogram. Mätningarna utfördes med olika varvtal, varvtalsökningar och underlagsstrukturer för att besvara frågeställningarna. Därefter för att undersöka hur mättiden påverkade standardfelet utfördes upprepade mätningar med samma experimentuppställning fast med varierande mättid. Resultaten visade att vindprofilen i mätkammaren är inhomogen och vindhastigheten förhåller sig linjärt till varvtalet. För att upprepade mätningar på en oförändrad yta ska generera liknande resultat bör mättiden överstiga 2 minuter för att minimera standardfelet. Det finns en statistiskt signifikant skillnad i de uppmätta PM10-halterna mellan de olika underlagsstrukturerna. På grund av resultatet från stegringsundersökningen kan ingen slutsats angående DUSTER IIs förmåga att detektera skillnader mellan underlagsstrukturer dras.

In year 2022 the requirement on Climate Declaration of buildings was introduced aiming to reduce the climate impact primarily from new constructions. This requirement is planned to be expanded by year 2025 with limit values for the amount of carbon dioxide equivalents that buildings are allowed to emit. This thesis aims to investigate how the climate impact from newly built single-family houses align with the proposed limit value. The study focuses on analysing three single-family houses to evaluate their alignment with the limit values and to explore potential measures for reducing the climate impact of these building types. The research methods used to achieve the thesis´s main goal was primarily life cycle analysis of the three case studies. In addition, a literature review and workshop were also utilized. The results of this study showed that all examined building cases remain within the proposed limit value for single-family houses. However, the results from the examined measures demonstrate a reduction in total emissions, albeit with variations in the extent of reduction. The conclusion drawn from these results is that current buildings meet the proposed limit value. However, with tightening every five years, effective measures will be necessary in the future to ensure continued compliance with the limit values. From the analysed measures, it was observed that for single-family houses primarily constructed of timber, replacing concrete and gypsum with environmentally friendly alternatives, and climate improved brick roof tiles as cladding are effective measures. These measures could potentially provide a reduction in CO2eemissions ranging between 20-22%. Additionally, the results showed that the design of the building can significantly affect its CO2eemissions. Specifically, timber-based houses with more floors exhibit lower CO2e emissions. This can be attributed to the fact that such multi-story houses require smaller foundations relative to the building’s size, thereby reducing their CO2e emissions, primarily because the concrete layer in the slab contributes to a significant portion of emissions. / År 2022 infördes lagen om klimatdeklarering av byggnader som syftade till att minska klimatpåverkan främst från nybyggnationer. Denna lag planeras att utökas till år 2025 med gränsvärden för mängden koldioxidekvivalenter som byggnader tillåts släppa ut. I detta examensarbete undersöks hur klimatpåverkan från nybyggda småhus förhåller sig till det förslagna gränsvärdet.  Examensarbetet fokuserar på att analysera tre småhus för att undersöka hur dessa förhåller sig till gränsvärdet och för att undersöka potentiella åtgärder för att minska klimatpåverkan av dessa hustyper. Forskningsmetoderna som användes för att uppnå arbetets mål var främstgenom en livscykelanalys av de tre fallstudierna. Utöver det användes även en litteraturstudie och en workshop. Resultatet från det undersökta åtgärderna visade alla på en minskning av byggnadernas totala utsläpp men med en variation på hur mycket som minskats. Slutsatsen som erhållits från dessa resultat är att byggnaderna klarar av det förslagna gränsvärdet men eftersom det kommer skärpas vart femte år kommer åtgärder vara nödvändigt för att säkerställa att klara av framtida gränsvärden. Från de undersökta åtgärderna observerades att för småhus som huvudsakligen är byggda av trä är det effektivt att ersätta betong och gips med miljövänliga alternativ samt att använda klimatförbättrade tegelpannor som takbeklädnad. Dessa åtgärder skulle potentiellt kunna ge en minskning av CO2-utsläpp inom intervallet 20–22%.  Dessutom visade resultaten att utformningen på byggnaden kan påverka dess CO2-utsläpp avsevärt. Specifikt har trähus med fler våningar lägre CO2-utsläpp. Detta kan förklaras av att sådana flerplanshus kräver mindre bottenplattor i förhållande till byggnadens storlek, vilket minskar deras CO2-utsläpp, främst eftersom betonglagret i plattan bidrar till en betydande del av utsläppen.

Yes / In this study, air, steam and CO2-enhanced gasification of rice straw was simulated using Aspen PlusTM simulator and compared in terms of their energy, exergy and environmental impacts. It was found that the addition of CO2 had less impact on syngas yield compared with gasification temperature. At lower CO2/Biomass ratios (below 0.25), gasification system efficiency (GSE) for both conventional and CO2-enhanced gasification was below 22.1%, and CO2-enhanced gasification showed a lower GSE than conventional gasification. However at higher CO2/Biomass ratios, CO2-enhanced gasification demonstrated higher GSE than conventional gasification. For CO2-enhanced gasification, GSE continued to increase to 58.8% when CO2/Biomass was raised to 0.87. In addition, it was found that syngas exergy increases with CO2 addition, which was mainly due to the increase in physical exergy. Chemical exergy was 2.05 to 4.85 times higher than physical exergy. The maximum exergy efficiency occurred within the temperature range of 800 oC to 900 oC because syngas exergy peaked in this range. For CO2-enhanced gasification, exergy efficiency was found to be more sensitive to temperature than CO2/Biomass ratios. In addition, the preliminary environmental analysis showed that CO2-enhanced gasification resulted in significant environmental benefits compared with stream gasification. However improved assessment methodologies are still needed to better evaluate the advantages of CO2 utilization.

Yes / In this study, a novel single-step synthesis of dimethyl ether (DME) based on CO2-enhanced biomass gasification was proposed and simulated using ASPEN PlusTM modelling. The exergetic and environmental evaluation was performed in comparison with a conventional system. It was found that the fuel energy efficiency, plant energy efficiency and plant exergetic efficiency of the CO2-enhanced system were better than those of the conventional system. The novel process produced 0.59 kg of DME per kg of gumwood with an overall plant energy efficiency of 65%, which were 28% and 5% higher than those of conventional systems, respectively. The overall exergetic efficiency of the CO2-enhanced system was also 7% higher. Exergetic analysis of each individual process unit in both the CO2-enhanced system and conventional systems showed that the largest loss occurred at gasification unit. However, the use of CO2 as gasifying agent resulted in a reduced loss at gasifier by 15%, indicating another advantage of the proposed system. In addition, the LCA analysis showed that the use of CO2 as gasifying agent could also result in less 21 environmental impacts compared with conventional systems, which subsequently made the CO2-22 enhanced system a promising option for a more environmental friendly synthesis of bio-DME. / Part of this work is sponsored by Ningbo Bureau of Science and Technology under its Innovation Team Scheme (2012B82011) and Major R&D Programme (2012B10042).

Den svenska byggindustrin spelar en betydande roll för landets koldioxidutsläpp och avfallsproduktion. År 2016 stod den för nästan en femtedel av de totala växthusgasutsläppen och genererade upp till 9,8 miljoner ton avfall. För att minska klimatpåverkan från nybyggen har byggbranschen antagit en plan som inkluderar minskad materialanvändning och val av mer hållbara material. I januari 2022 trädde en ny lag i kraft som kräver klimatdeklaration för byggnader. Lagens syfte är att minska klimatpåverkan från nybyggen och projekt med bygglov genom att öka byggherrens medvetenhet. Den nya lagen kräver endast en livscykelanalys från vagga till grind.  I denna studie utförs en livscykelanalys, LCA, i syfte att undersöka klimatpåverkan, försurning och övergödning  per ton rivningsvirke från demontering till och med sluthantering, från grind till grav. Det undersöks även var i kedjan från grind till grav som de tre miljöpåverkanskategorierna är som störst och vilka möjligheter som finns att minska miljöpåverkan vid hantering av rivningsvirke. LCA:n i studien utförs enligt svenska institutets standarder och omfattar fyra faser: mål och omfattning, inventeringsanalys, miljöpåverkananalys och tolkning.  Efter kartläggningen av träavfallets resa från grind till grav konstaterades att allt träavfall från byggarbetsplatser i Karlstad går via ett antal aktörer för att slutligen förbrännas i Kvarnsveden och generera fjärrvärme. Systemets miljöpåverkan beräknades i programvaran SimaPro vilket resulterade i en fossil klimatpåverkan på 111 kg CO2 e, försurning på 0.499 mol + H e och övergödning på 0.00753 kg P e. Transporter visade sig spela en betydande roll i samtliga miljöpåverkanskategorier. Två känslighetsanalyser utfördes i syfte att undersöka alternativa scenarier för träavfallet. Det som visade sig vara mest effektivt för att sänka miljöpåverkan för systemet var att låta förbränning av träavfallet ske på Karlstads Energis värmeanläggning i Heden vilket gav en förbättring på 83% i klimatpåverkan, 39% för försurning samt 86% för övergödning. Anledningen till minskningen berodde på den förkortade transportsträckan. / The Swedish construction industry plays a significant role in the country's carbon dioxide emissions and waste production. In 2016, it accounted for nearly one-fifth of the total greenhouse gas emissions and generated up to 9.8 million tons of waste. To reduce the climate impact of new construction, the construction industry has adopted a plan that includes reduced material usage and the selection of more sustainable materials. In January 2022, a new law came into effect requiring climate declarations for buildings. The purpose of the law is to reduce the climate impact of new constructions and projects with building permits by increasing the awareness of the builder. The new law only requires a life cycle analysis from cradle to grind. In this study, a Life Cycle Assessment, LCA, is conducted to examine the climate impact, acidification, and eutrophication per ton of demolition timber from dismantling to final disposal, from gate to grave. It also investigates where in the gate to grave chain the three enviromental impact categories are most significant and what opportunities exist to reduce the enviromental impact in the handling of demolition timber. The LCA methodology in the study follows the standards of the Swedish Institute and includes four phases: goal and scope, inventory analysis, impact assessment, and interpretation. After mapping the journey of wood waste from gate to grave, it was found that all wood waste from construction sites in Karlstad goes through a number of actors to Kvarnsveden where it is incinerated and generate district heating. The environmental impact of the system was calculated in the software SimaPro, resulting in a fossil climate impact of 111 kg CO2 eq, acidification of 0.499 mol + H eq, and eutrophication of 0.00753 kg P eq. Transport was found to play a significant role in all environmental impact categories. Two sensitivity analyses were performed to explore alternative scenarios for wood waste. The most effective measure to reduce the environmental impact of the system turned out to be allowing the incineration of wood waste to take place at Karlstad Energy's heating plant in Heden, resulting in an 83% improvement in climate impact, 39% reduction in acidification, and 86% decrease in eutrophication. The reduction was attributed to the shortened transportation distance.

Byggbranschens efterhängande utveckling inom digitalisering ligger tillgrund för att projekt går miste om de fördelar som tillkommer vid implementering av digitala verktyg. Då byggprojekt drivs och framförs av byggritningar, är ritningarna i sin tur en stor faktor till hur effektivt projektet genomförs för samtliga arbetsroller. Denna studie syftar därför på att specifikt undersöka hur och om digitala helplansritningar i skala 1:50 bidrar till att effektivisera arbetet i ett byggprojekt. För detta har en kvalitativ studie genomförts där författarna gjort en observation på ett pågående projekt samt genomfört intervjuer och en litteraturstudie. Resultatet visade att de primära effekterna av att implementera ritningarna var att de intervjuande rollerna fick en ökad överblick av projektet och blev mer säkra i sitt beslutsfattande. Vidare diskuteras konkreta exempel på verkliga situationer där fel i produktionen som minskas som en följd av helplansritningar.Slutligen indikerar denna studie att projekt gynnas av att implementera helplansritningar då de positiva aspekter som presenteras kompenserar de fåtal negativa aspekterna. Sammanfattningsvis visar studien på att helplansritningarna verkar för en god framtida standard i den svenska byggbranschen. / The construction industry’s ongoing evolution in digitalization lays the groundwork for projects to miss out on the benefits associated with the implementation of digital tools. Since construction projects are driven and conveyed through construction drawings, these drawings play a pivotal role in the efficiency of project execution across all roles. Therefore, this study specifically aims to investigate how and whether digital floor plans in a 1:50 scale contribute to streamlining work in a construction project.To achieve this, a qualitative study was conducted, involving observations of an ongoing project, as well as interviews and a literature review. The results indicated that the primary effects of implementing these drawings included that the interviewed roles gained an increased overview of the project and became more confident in their decision-making. Furthermore, a specific example of real-life situations was discussed, demonstrating a reduction in production errors as a result of the implementation of floor plans.Finally, this study suggests that projects benefit from implementing floor plans as the positive aspects presented outweigh the few negative aspects. In conclusion, the study demonstrates that floor plans work towards a promising future standard in the Swedish construction industry.

No description available.