Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur svensklärare i årskurs 4–6 arbetar med boksamtal i sin undervisning. Kvalitativa data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma svensklärare för årskurs 4–6. Därefter har intervjuerna transkriberats och analyserats och sedan har resultatet presenterats utifrån studiens forskningsfrågor. Studiens teoretiska ram grundar sig i det sociokulturella perspektivet eftersom studien syftar till att analysera och beskriva hur boksamtal används i undervisningen. Det sociokulturella perspektivet stärks av Langers sätt att se på hur kommunikation av tankar och idéer med andra utvecklar ens egna föreställningsvärldar. I intervjuerna framkommer det att de fyra lärarna som blivit intervjuade använder sig av liknande metoder under boksamtal, däremot skiljer det sig hur lärarna planerar upp sina boksamtal på grund av olika anledningar. I studien diskuteras likheter och skillnader om hur frågor i boksamtalen används samt vad som kan påverka valet av frågor och strukturen i samtalen. Resultatet av studien visar på att boksamtal är en bra metod att använda för att utveckla elevernas läsförståelse men även för att få eleverna att vilja läsa skönlitterära texter och böcker.

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares uppfattningar och erfarenheter av att implementera fysikundervisning med utgångspunkt i barnlitteratur. För att synliggöra pedagogernas uppfattningar användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer, där informanterna bestod av sju aktiva legitimerade förskollärare. Analysen utgick från en fenomenografisk teoriansats i kombination med litterära föreställningsvärldar.  Resultatet i studien visar att förskollärarna har goda förutsättningar för att implementera barnlitteratur i förskolans undervisning, men att uppkomna tillfällen inte alltid utnyttjas. Samtidigt visar resultatet att förskollärarna upplever sina egna fysikkunskaper som bristfälliga, vilket begränsade fysikundervisningen tillsammans med barnen. Förutsättningar såsom kompetens och självsäkerhet med avseende på fysikämnet har betydelse för hur och i vilken omfattning pedagogerna använder barnlitteraturen som pedagogiskt verktyg. I samband med intervjuerna ombads informanterna att exemplifiera möjlig eller befintlig fysikundervisning med utgångspunkt i barnlitteratur. Frågor som detta togs emot positivt då samtliga uttryckte att de utmanades men också inspirerades att fånga upp de fysikaliska fenomen som uppstår i vardagen och i alla typer av litteratur.  Litteraturen i förskolan uppfattades ha en central plats på grund av gott samarbete med bibliotek, region och tillgänglig bokbuss. Dock hade inte fysiken en lika självklar plats i barnens utbildning som barnlitteraturen. / The purpose of the study is to visualize preschool teachers' perceptions and experiences of implementing physics education based on children's literature. In order to make perceptions visible, qualitative semi-structured interviews were used where the informants who participated consisted of seven active licensed preschool teachers. The analysis was based on a phenomenographic theory approach in combination with envisioning literature.      The results of the study show that preschool teachers have good conditions for implementing children's literature in preschool teaching, but that opportunities are not always used. At the same time, the results show that the preschool teachers perceive their own physics knowledge as deficient, which limited the teaching of physics together with the children. Prerequisites such as competence and self-confidence with regard to the subject of physics are important for the teachers use children's literature as a pedagogical tool. In connection with the interviews, the informants were asked to exemplify possible or existing physics teaching based on children's literature. Questions like this were received positively as everyone expressed that they were challenged but also inspired to capture the physical phenomena that occur in everyday life and in all types of literature.   Literature in the preschool was perceived to have a central place due to good cooperation with the library, the region and the available book bus. However, physics did not have as obvious a place in children's education as children's literature.