Bakgrund: Den psykiska hälsan i Sveriges befolkning försämras samtidigt som ohälsosamma kostvanor ökar. Forskningsunderlaget som undersöker kostens påverkan på den psykiska hälsan påvisar ett samband mellan kost och psykiska besvär, men relationen behöver undersökas i även ett salutogent perspektiv. Eftersom det finns skillnader i kostvanor och den psykiska hälsan utifrån olika grupper i samhället behöver även områdena undersökas med hänsyn till socioekonomiska och demografiska skillnader Syfte: Syftet för studien är att undersöka om det finns samband mellan konsumtion av hälsosamma livsmedel, psykiskt välbefinnande, socioekonomisk status och social position hos vuxna i en arbetsför ålder, samt om sambanden skiljer utifrån kön. Metod: En tvärsnittsdesign har tillämpats som inkluderat svar från totalt 68 deltagare, bestående av vuxna i åldrarna 18–64 år. Dessa besvarades genom enkäter. För analyser har deskriptiva data och korrelationsanalyser genomförts. Resultat: Det fanns samband mellan hälsosamma livsmedel och psykiskt välbefinnande i samtliga grupper, förutom för män. Deltagarna upplevde att orsakssambandet mellan områdena var dubbelsidigt. Resultatet påvisade även att socioekonomisk status och social position hade samband med hälsosamma livsmedel och psykiskt välbefinnande i majoriteten av undersökta grupper. Slutsatser: Sambandet mellan hälsosamma livsmedel och psykiskt välbefinnande indikerar att båda områdena bör hanteras tillsammans i hälsofrämjande insatser. Eftersom sambandet var som starkast hos kvinnor indikerar det att gruppen kan vara mottaglig för insatser som kombinerar kost och psykisk hälsa i interventionskomponenter.

Bakgrund: Agenda 2030 är ett ramverk för hållbar utveckling. Däremot saknas en tydlig koppling hur den integreras utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Syfte: Syftet med studien var att identifiera samt analysera integrationen av socioekonomi i Agenda 2030 genom att kartlägga hur socioekonomisk status framhävs och behandlas i dokumentet. Metod: En kvalitativ metod tillämpades i denna studie i form av en dokumentstudie. FN:s originaldokument för Agenda 2030 Transforming our World: the 2030 Agenda for Sustainable Development, var den enda källan studien utgick ifrån. En abduktiv ansats tillämpades i arbetet. Analysen styrdes utifrån ett socioekonomiskt ramverk och tre förutbestämda huvudkategorier; Inkomst, Utbildning och Yrke. Efter noggrann granskning av dokumentet, analyserades delmålen genom socioekonomisk status med en kvalitativ innehållsanalys och en abduktiv ansats som styrde analysprocessen. Resultat: Analysen utgick från att granska alla 17 målområden, där relevanta delmål analyserades för att finna socioekonomiska mönster. Analysen resulterade i 24 underkategorier styrda av de förutbestämda huvudkategorier; Inkomst, Utbildning och Yrke. Slutsats: Studien bekräftar den centrala betydelsen av socioekonomiska dimensioner utifrån; inkomst, utbildning och yrke för att uppnå en hållbar och inkluderande utveckling enligt Agenda 2030. Genom att detaljerat analysera integrationen av dessa faktorer i de Globala målen, understryker studien hur dessa dimensioner inte bara reflekterar utan också stärker hållbarhetsagendans övergripande mål. Resultatet framhäver den ömsesidiga påverkan mellan inkomst, utbildning och yrke, vilket indikerar en positiv spiral där förbättringar inom en dimension leder till framsteg inom de andra, och därigenom bidrar till ökad socioekonomisk status och hållbar utveckling. / <p>Betyg i Ladok 240613.</p>

I Sverige beskrivs gängkriminalitet som ett ökande samhällsproblem som blivit alltmer utbrett bland barn och unga. För att skydda de unga kan skolan som arena vara med och påverka genom förebyggande arbete. Gängsnacket är ett nylanserat stödmaterial för föräldrar och andra viktiga vuxna, med syfte att undvika att barn och unga rekryteras till kriminella nätverk. Denna studie syftar till att undersöka skolpersonalens erfarenhet från skolans tidiga implementering av det brottsförebyggande stödmaterialet Gängsnacket.  Genom en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer genomförts med tre kuratorer och tre lärare från tre skolor i en större stad i Mälardalsregionen. Intervjuerna analyseras med en manifest innehållsanalys. Studiens resultat visar att det fanns ett behov av ett stödmaterial som Gängsnacket samt att skolpersonalen upplevt materialet meningsfullt i sitt arbete. Informanterna ser positivt på materialets användbarhet och framtid, däremot finns önskemål om vidare utveckling för fortsatt användning. Resultatet diskuteras utifrån implementeringsmodellen Community readiness model för att bedöma hur redo skolorna är för det nya materialet. Trots att hänsyn tagits till att materialet är nytt och skolorna är i en tidig fas av användandet kan vissa brister ses i den tidiga implementeringen. Brister ses bland annat när det kommer till planering av skolans användning och samverkan kring materialet med andra aktörer. Genom en bättre planering som inkluderar mål kan eventuellt prioritering och samverkan på skolan förbättras, vilket är faktorer som kan påverka hur lyckad implementeringen av den nya insatsen, Gängsnacket, blir.

Bakgrund: Sjukskrivningar har ökat bland personal inom äldreomsorgen, där främsta orsaken till sjukskrivningar är psykiska påfrestningar. Det finns ett behov av att ytterligare öka kunskapen gällande psykisk ohälsa relaterat till arbetsmiljö för att kunna bidra till att minska arbetares psykiska ohälsa och för att kunna skapa interventioner för en bättre arbetsrelaterad hälsa vid arbetsplatser, bland annat inom äldreomsorgen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka psykiskt välbefinnande bland personal inom äldreomsorgen, samt undersöka om det finns samband mellan socialt stöd, fysiska arbetskrav och personalens psykiska välbefinnande på arbetsplatsen. Metod: Studien genomfördes genom en tvärsnittsstudie där data samlades in genom pappersenkäter. Studiens deltagare utgjordes av 122 medarbetare inom äldreomsorgen. Resultaten av den insamlade data analyserades både deskriptivt och genom korrelationsanalyser där styrkan av eventuella samband samt statistisk signifikans undersöktes. Resultat: Majoriteten av respondenterna hade ett högt psykiskt välbefinnande. Ett antal respondenter upplevde också att de fick tillräckligt med socialt stöd på sin arbetsplats, främst från sina medarbetare. Majoriteten av respondenterna upplevde också fysiska arbetskrav och fysisk trötthet. Trots det upplevde ett antal att de hade kontroll över sina fysiska arbetskrav. Resultaten påvisade signifikanta samband mellan psykiskt välbefinnande, socialt stöd och fysiska arbetskrav. Slutsats: Studiens resultat tyder på att nivån av socialt stöd och fysiska arbetskrav kan påverka det psykiska välbefinnandet hos personalen inom äldreomsorgen. Ytterligare forskning behövs för att undersöka vilka faktorer som bidra till att öka det psykiska välbefinnandet bland personal inom äldreomsorgen.

The aim of this study was to examine which sources people turn to in order to find information about food and diets. Another aim was to find out how reliable people thought the various sources to diet – related information was. The method used to collect data was a web-based survey which was published on the writers private Facebook page. The total number of respondents was 48, between the ages of 18 and 55. The results showed that the most reliable source of information, was not the most likely first hand choice that the respondents would turn to, in order to find information. The conclusion of this study was that it is necessary to continue research among the public regarding their views on credibility of their sources of information, not least on the internet / Studiens syfte var att undersöka vilken typ av källa deltagarna vänder sig till för att få information om kost och livsmedel. Syftet var också att ta reda på hur trovärdiga de ansåg att olika källor till kostrelaterad information var. Undersökningen gjordes i form av en web-baserad enkät som publicerades via uppsatsskrivarens privata sida på Facebook. Det totala antalet deltagare var 48 stycken, 34 kvinnor och 14 män, dock så slutförde inte alla deltagare hela enkäten. Resultatet från studien visade att den källa som respondenterna ansåg vara den mest trovärdiga, inte självklart var den källa man vände sig till i första hand för att få information om kost och livsmedel. Störst andel av deltagarna vände sig i första hand till vänner och familj i sökandet efter information. På frågan vilken källa som ansågs vara mest pålitlig så hamnade Statens Livsmedelsverk högst upp bland deltagarna men endast 2 av 29 svarande vände sig till denna källa i första hand. Vart deltagarna vände sig i sista hand svarade flest dagstidningar vilket också var den källan som ansågs vara minst trovärdig bland de olika alternativen i enkäten. Slutsatsen är att det krävs mer forskning för att undersöka hur människor resonerar och förhåller sig till källkritik och kunskapssökande. Inte minst kring de källor och information som finns online.

Psykisk ohälsa är ett globalt ökande folkhälsoproblem bland den unga befolkningen och i synnerhet bland flickor. Det har blivit allt vanligare att barn och unga söker vård för besvär som huvudvärk, magont, oro och ångest, men även för allvarligare former av psykisk ohälsa som depression har ökat. Detta belyser ett behov av insatser som ämnar främja barn och ungas psykiska hälsa. Stress har synliggjorts som en orsak till den ökade psykiska ohälsan. Således är syftet med denna studie att undersöka förekomst, könsskillnader samt potentiella samband mellan stress och psykisk ohälsa, i form av psykosomatiska besvär och depressiva symptom, bland ungdomar i Västmanlands län. Sekundärdata från enkätundersökningen Liv och Hälsa Ung 2012 användes och studien genomfördes med en kvantitativ ansats. Känsla av sammanhang (KASAM) och krav-kontroll-stödmodellen användes som två teoretiska verktyg för att förstå sambandet mellan stress och psykisk ohälsa. Resultatet visar att psykosomatiska besvär, depressiva symptom och stress är vanligt förekommande bland ungdomar i Västmanland, med överrepresentation bland flickor. Det finns också signifikanta samband mellan att ofta vara stressad och ökade psykosomatiska besvär respektive depressiva symptom. En slutsats som kan dras är att stress och psykisk ohälsa är ett utbrett problem bland ungdomar i Västmanland och i synnerhet bland flickor. / Mental illness is a worldwide growing public health problem among the young population and particularly among girls. It has become increasingly common for children and young people seeking care for health problems such as headaches, stomach pain, worry and anxiety, but also more serious forms of mental illness such as depression have increased. This highlights the need for interventions that intend to promote children's and young people's mental health. Stress, mainly school-related, has been highlighted as a cause for the increase in mental illness. Thus, the purpose of this study was to investigate the prevalence, gender differences and the potential relation between stress and mental illness, in the form of psychosomatic problems and depressive symptoms, among adolescents in Västmanland. Secondary data from the Survey of Adolescent Life in Västmanland 2012 was used and the study was performed using a quantitative approach. Sense of coherence (SOC) and demand- control-support model was used as two theoretical tools to understand the relation between stress and mental illness. The results show that psychosomatic problems, depressive symptoms and stress are common among adolescents in Västmanland, where girls are overrepresented in all respects. The results also show significant relations between often being stressed and increased psychosomatic problems and depressive symptoms. One conclusion that can be drawn is that stress and mental illness is a widespread problem among young people in Västmanland and especially among girls.

Background Mass screening for celiac disease (CD) as a public health intervention is controversial. Before implementation, a suitable screening strategy should be outlined, and the acceptability of the screening scrutinized. Also, the benefits of early detection and possible negative consequences should be explored and compared. The overall aim of this thesis was to evaluate different strategies for finding 12-year-olds with undiagnosed CD in the general population, and to explore the experiences of those receiving the diagnosis in a mass screening. Methods A school-based CD screening of 12-year-olds was conducted in five study sites across Sweden. Out of 10041 children who were invited, 7208 had a blood sample analyzed for CD-marker tissue transglutaminase of isotype IgA (tTG-IgA) and 7161 for total serum IgA (s-IgA). If the s-IgA value was low, tTG-IgG was also measured. Additional analysis of endomysial antibodies (EMA) was performed if borderline values of tTG were found. In total, 192 had elevated CD-markers, 184 underwent a small intestinal biopsy and 153 eventually had CD diagnosed. Before receiving knowledge about their CD status, children and their parents filled in questionnaires regarding symptoms and CD-associated conditions. Questionnaires were returned by 7054 children (98%) and 6294 parents (88%). Later, all adolescents who had been diagnosed with CD more than one year ago (n=145), and their parents, were invited to a mixed-method follow-up study in which they shared their experiences in questionnaires, written narratives and focus group discussions. In total, we have information on 117 (81%) of these adolescents, either from the adolescents themselves (n=101) and/or from their parent/s (n=125). Data were analyzed using a combination of descriptive and analytical quantitative and qualitative methodologies. Results We found that information on symptoms and CD-associated conditions were poor predictors for finding undiagnosed CD in the study population. Questionnaire-based case-finding by asking for CD-associated symptoms and conditions would have identified 52 cases (38% of all cases) at a cost of blood-sampling 2282 children (37% of the study population). The tTG-IgA test had an excellent diagnostic accuracy with the area under the receiver operating characteristic curve of 0.988. If using the recommended cut-off for tTG-IgA (&gt;5 U/mL) 151 had fulfilled biopsy criteria and 134 CD cases had been identified. The strategy of lowering the cut-off to tTG-IgA&gt;4 U/mL, and adding the EMA analysis in those with tTG-IgA between 2-4 U/mL, identified another 17 cases (a 12% increase) at the cost of performing 32 additional biopsies. Measuring total s-IgA in 7161 children discovered only two additional cases at the cost of performing 5 additional biopsies. The positive predictive value of our screening strategy was 80%.  Results from the follow-up study of the screening-detected CD cases illustrated that 54% reported health improvement after initiated treatment, but also that these health benefits had to be balanced against social sacrifices. We also found that although the screening-detected diagnosis was met with surprise and anxiety, the adolescents and their parents were grateful for being made aware of the diagnosis. A majority of parents (92%) welcomed a future screening, but both adolescents and parents suggested that it should be conducted earlier in life. Conclusion Obtaining information on symptoms and CD-associated conditions was not a useful step in finding undiagnosed CD cases in a general population. The serological marker tTG-IgA, however, had excellent diagnostic accuracy also when lowering the cut-off. The diagnosis had varying impact on adolescents’ quality of life, and their perceived change in health had to be balanced against the social sacrifices resulting from the diagnosis. Overall, CD mass screening seemed acceptable to most of those who were diagnosed and their parents.

Background: Russia has undergone tremendous socioeconomic transformations. Particularly detrimental was the period of 1990-s that evidenced hazardous trends in public health. Alcohol consumption was suggested to be responsible for the negative health trends in the society. Male alcohol consumption attracted disproportional attention leaving female alcohol consumption, its predictors and influence on women’s health disregarded and uninvestigated. Aim: To describe the practices of female alcohol consumption and socio-demographic predictors of drinking, to explore the impact that drinking might have on the self-rated health of Russian women. Method: Cross-sectional analysis of data drawn from the Russia Longitudinal Monitoring Survey, round 20th. The association tests between the measures of alcohol consumption and covariates were run. Ordinal regression model tested the predictors of self-rated health.      Results: A Russian female drinker is middle-aged, high-educated, married/ cohabiting or divorced, resides from the urban area and is infrequent drinker. The frequency of drinking increases when she is young, high-educated, married/ cohabiting, resides from urban area. U-shaped relation between drinking and self-rated health was demonstrated: never drinkers and regular drinkers report poorer health than seldom-drinkers.  Conclusion: Predictors of female drinking in Russia are poorly investigated due to overrepresentation of research focused on men’s drinking. More studies are needed in order to explore the impact of drinking on self-rated health of  Russian women.

Childhood obesity is a serious public health problem. The present study investigated the association of parental educational background and social support with children’s weight status, and assessed whether parental depression influences the association of educational background and social support with children’s weight status. The study included data from 175 children in Stockholm County aged 4–6 years with obesity and a mean body mass index (BMI) standard deviation score (SDS) of 3.2; 45% of the cohort were male. Data included information provided by 98 mothers and 93 fathers. Forty-four percent of mothers had a university education, 66% were overweight or obese, and 77% displayed minimal depression symptoms. Forty-six percent of fathers had a university education, 52% were overweight or obese, and 87% displayed minimal depression symptoms. The association between parental educational background and social support and child BMI SDS was investigated using regression analysis for mothers and fathers. Results showed that educational level reported by fathers was negatively associated with high BMI SDS among children. Even after controlling for covariates, a low level of paternal education remained associated with a high BMI SDS among the children. Neither social support nor parental depression modified the effect of parental education on child BMI SDS.

The aim of this thesis was to expand the knowledge of victimization in children and youth in Sweden. Victimization, prevalence, health and peritraumatic reactions were explored in a cross sectional, representative sample of 5,960 second grade high school students in Sweden. A computerized survey was developed and administered in class room setting. Lifetime victimization was found in 84.1% of the sample (m=83.0%, f=85.2%), and, in relation to the five domains, 66.4% had experienced conventional crime, 24% child maltreatment, 54.4% peer and sibling victimization, 21.8% sexual victimization, and 54% had experienced witness victimization. Females experienced significantly more child maltreatment, peer and sibling victimization, sexual victimization, and witnessed victimization, males more conventional crime (p&lt;0.001). Using logistic regression risk factors for victimization were confirmed by a significant increase OR regarding gender, environment and lack of both parents. Symptoms (TSCC), were clearly associated with both victimizations per se and the number of victimizations. The results indicated a relatively linear increase in symptoms with an increase in number of events experienced. Mental health of the polyvictimized group was significantly worse than that of the non-polyvictimized group, with significantly elevated TSCC scores (t&lt;0.001). Hierarchical regression analysis resulted in beta value reduction when polyvictimization was introduced supporting the independent effect on symptoms. Social anxiety was found in 10.2 % (n = 605) of the total group (n = 5,960). A significant gender difference emerged, with more females than males reporting social anxiety. Elevated PTSS was found in 14.8 % (n=883). Binary logistic regression revealed the highest OR for having had contact with child and adolescent psychiatry was found for the combined group with social anxiety and elevated PTSS (OR = 4.88, 95 % CI = 3.53–6.73, p&lt;001). Significant associations were also found between use of child and adolescent psychiatry and female gender (OR = 2.05, 95 % CI = 1.70–2.45), Swedish birth origin (OR = 1.68, 95 % CI = 1.16–2.42) and living in a small municipality (OR = 1.33, 95 % CI = 1.02–1.73). Mediation models used peritraumatic reactions (PT): total, physiological arousal (PA), peritraumatic dissociation (PD), and intervention thoughts (IT) and JVQ and TSCC. Of the n=5,332 cases, a total of n=4,483 (84.1%) reported at least one victimizing event (m = 83.0%, f = 85.2%). Of these, 74.9% (n=3,360) also experienced a PT reaction of some kind. The effect mediated by PT tot was b= 0.479, BCa CI [0.342 – 0.640], representing a relatively small effect of 7.6%, κ2=0.076, 95% BCa CI [0.054- 0.101]. The mediating effect of JVQ on TSCC was mediated by PD more for males (b=0.394 BCa CI [0.170-0.636]) than for females (b=0.247, BCa CI [0.021-0.469]). The indirect effect of the JVQ on the TSCC tot mediated by the different PT reactions was significant for PD (b=0.355, BCa CI [0.199- 0.523]. In males a mediating effect of PD could be seen in the different models, while females had a more mixed result. IT did not show any indirect effect in males, but had a mixed effect for females. The empirical findings in this thesis lead to the conclusion that victimization is highly prevalent in children and youth and is related to health issues. The association of victimization on symptoms was mediated by peritraumatic reactions. Using a comprehensive instrument such as the JVQ provides the researcher or clinician the opportunity to acquire more complete measurement and also makes it possible to identify polyvictimization, a high-level category of events with severe impact on health.