Bakgrund: arbetsmiljö påverkar medarbetares hälsa. Långvarig stress på arbetsplatser, utan möjlighet för återhämtning riskerar orsaka utmattningssyndrom. Återhämtning under arbetstid genom möjlighet för reflektion, påverkan och ett gott socialt klimat kan förebygga risken för utmattningssyndrom. Syfte: syftet var att undersöka medarbetares självskattade möjlighet för återhämtning under arbetstid i relation till deras risk för utmattningssyndrom, samt om det fanns några skillnader i återhämtning mellan dels olika yrkesroller, dels antal yrkesverksamma år inom vården Metod: en kvantitativ studie genom tvärsnittsdesign har genomförts bland medarbetare inom regional vård. Urvalet bestod av 75 medarbetare. Sambandet analyserades med Spearman’s rangkorrelation och skillnader analyserades med Chi-två test. Resultat: drygt hälften av medarbetarna hade möjlighet för återhämtning under arbetstid och ungefär var sjätte medarbetare hade risk för utmattningssyndrom. Resultatet visade ett signifikant samband mellan möjlighet för återhämtning under arbetstid och risk för utmattningssyndrom. Däremot när det gäller möjlighet för återhämtning fanns ingen skillnad avseende medarbetares yrkesroll eller antal yrkesverksamma år inom vården. Slutsats: medarbetare med bristande möjlighet för återhämtning under arbetstid har risk att drabbas av utmattningssyndrom. Medarbetares återhämtning under arbetstid skiljer sig inte beroende av deras yrkesroll eller antal yrkesverksamma år inom vården. Nyckelord: arbetsmiljö, kvantitativ metod, utmattningssyndrom, återhämtning.

Bakgrund: För att skydda samhället mot covid-19 pandemin krävdes anpassning med förhöjda smittskyddsåtgärder på flera olika nivåer. En av de verksamheter som vars rutiner och riktlinjer anpassades under covid-19 pandemin var förskoleverksamheten, vilket visat sig leda till en rad konsekvenser enligt tidigare forskning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur förskolepersonal uppfattar att det förebyggande smittskyddsarbetet till följd av covid-19 pandemin, haft inverkan på förskolans verksamhet. Metod: Studien är kvalitativ med induktiv ansats och har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Fyra förskolerektorer och fyra förskollärare har intervjuats. Data samlades in från tre kommuner i Sverige. Insamlade data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat visar att smittskyddsarbetet under covid-19 pandemin har haft inverkan på förskolans verksamhet på olika sätt. Huvudkategorierna som identifierades var förändringar i arbetssätt, individuella påfrestningar hos personal, negativ påverkan på barn samt positiva effekter. Förändringar i förskolans verksamhet var bland annat att barn av olika anledningar inte fick vara på förskolan, utsatthet hos personal, förändringar i pedagogiska arbetssätt samt förändrat smittskyddsarbete både under och efter covid-19 pandemin. Positiva utkomster som identifierades var ökad medvetenhet och förståelse kring smittskyddsarbete samt nya möjligheter till exempel att vanliga sjukdomar minskade under covid-19 pandemin och att man för en gångs skull hade enbart friska barn på förskolan. Slutsats: Förskolepersonal har upplevt utsatthet från olika håll bland annat genom försämrad personlig ekonomi, direkt utsatthet för smitta samt hög arbetsbelastning. Arbetssätten förändrades på olika sätt och det var svårt att förstå direktiv och hålla sig uppdaterade kring förändringar. Förskolepersonalen upplevde även att barnen påverkades negativt på grund av att de var frånvarande från förskolan och att deras utveckling blev lidande. Kunskap och erfarenhet som förskolepersonalen skaffat sig under pandemitiden har kommit till nytta och vidtagna åtgärder och kreativa anpassningar har förstärkt smittskyddsarbetet. / <p>Betyg i Ladok 240111.</p>

Bakgrund: Att ställa om till en hållbar produktion och konsumtion av textila varor är en nödvändighet då samtliga faser av textilproduktion och post-konsumtionsfas har stor inverkan på miljö, klimat och global folkhälsa. Syfte: Syftet med studien var att undersöka konsumenters syn på relationen textil, miljö och hälsa samt hur de önskar få kunskap och information för att kunna möjliggöra omställningen till en hållbar produktion och konsumtion av textil. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ ansats och data insamlades genom semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades åtta personer. Resultat: Resultatet indikerade att informanterna ofta kände dåligt samvete vid kläd- och textilinköp då de ifrågasatte om textilarbetarna arbetade under drägliga förhållande och om djur och natur kom till skada vid textiltillverkningen. För att utöka kunskapen om relationen textil, miljö och hälsa så efterfrågade konsumenterna främst underhållande informationskampanjer förmedlad genom kändisar och influencers på sociala media Slutsats: Konsumenterna kände ofta dåligt samvete vid kläd- och textilinköp och efterfrågade inspirerande information för att kunna ställa om till en hållbar konsumtion av kläder och textil. / <p>Betyg i Ladok 231211.</p>

Bakgrund: Träningsvanor som går till överdrift riskerar att leda till allvarliga negativa hälsokonsekvenser och utbredningen av dessa ohälsosamma träningsbeteenden ökar. Personliga tränare (PT) har en potentiell möjlighet att upptäcka samt påverka utövare vars träningsbeteenden föranleder en destruktiv inverkan på hälsan. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att beskriva hur PT på gym i Sverige upplever att de kan upptäcka ohälsosamma träningsbeteenden och påverka personer som befinner sig i riskgrupp. Metod: En kvalitativ studie baserad på fem semistrukturerade intervjuer med PT på svenska gym. Datamaterialet transkriberades och analyserades med en induktiv konventionell innehållsanalys där meningsbärande enheter identifierades och kondenserades för att belysa och presentera det essentiella innehållet. Resultat: Ohälsosamma träningsbeteenden beskrivs som överdrivna, kontrollerande, extrema och tvångsmässiga. Samtal med klienterna är en vanlig metod som PT använder för att identifiera och förebygga ohälsosamma träningsvanor. Klienternas individuella och unika förutsättningar försvårar dock PTs möjligheter att fatta rätt beslut. PTs moral, synen på sin ansvarsroll samt klienternas benägenhet att kommunicera uppriktigt är samverkande faktorer som påverkar PTs möjlighet att upptäcka och åtgärda riskbeteenden. Deltagarna anser sig inte alltid ha det primära ansvaret för klienternas hälsoutfall men uttrycker önskemål om tydligare riktlinjer som konkretiserar ett hälsofrämjande arbete med personer i riskgrupp. Slutsats: PT som yrkesgrupp har i varierad utsträckning möjlighet att upptäcka ohälsosamma träningsbeteenden på gym. Vilka strategier som tillämpas varierar med anledning av bristfälliga riktlinjer på svenska gymkedjor. Studiens fynd visar ett behov av evidensbaserade handlingsprogram som konkretiserar ansvarsfördelningen och skapar tydliga riktlinjer för att reducera ohälsosamma träningsbeteenden och främja folkhälsan. / <p>Betyg i Ladok 240111.</p>

Prevalsen av icke smittsamma sjukdomar och de rådande hälsoklyftorna i samhället skapar relevans för hälsokommunikativa och vägledande insatser för att främja konsumenters matvanor. 2D-koder är ett digitalt verktyg som expanderar möjligheterna för livsmedelsföretag att kommunicera med konsumenter. Syfte: Syftet var att undersöka vilka hälsokommunikativa möjligheter och utmaningar som personer med god insikt i livsmedelsindustrin, hälsokommunikation och/eller kostråd ser med användningen av 2D-koder på livsmedelsprodukter. Metod: Data samlades in med kvalitativ metod, där resultatet baserades på material från åtta semistrukturerade intervjuer med representanter från forskningsinstitut, myndigheter, organisationer med insikt i folkhälsoarbete samt några av Sveriges största livsmedelsföretag. Materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i en presentation av de tre domänerna (1) Möjligheter, (2) Utmaningar och (3) Ojämlikheter &amp; lösningar, tillsammans med tillhörande kategorier. Resultatet tyder på att deltagarna ser många möjligheter och ett intresse i att använda 2D-koder på livsmedelsprodukter som ett hälsokommunikativt och vägledande verktyg för konsumenter. I intervjusvaren går det bland annat att utvisa att 2D-koder öppnar dörrar till ökad kommunikation, samt skapar en möjlighet att fylla 2D-koden med inspiration, vägledning och stöttande funktioner för förbättrade matvanor. Samtidigt är utmaningarna många och består bland annat av regelverk som begränsar livsmedelsföretag att kommunicera om hälsa i samband med sina produkter. En annan utmaning som deltagarna belyste var risken att öka hälsoklyftorna i samhället genom att endast nå de som redan äter hälsosamt, då dessa i första hand är de som aktivt söker hälsoinformation. Slutsats: Att använda 2D-koder som ett hälsofrämjande och vägledande verktyg för konsumenter kan vara en framgångsrik metod till fördel för folkhälsan, förutsatt att användningen sker med målet att nå resurssvaga grupper. / <p>Betyg i Ladok 240111.</p>

This thesis studies Covid-19 influence on public life in three different Stockholm suburbs. Strategies to decrease the spread of Covid-19 have made people stay where they live and keep physical distance. Thereby more residents might spend more time in their suburban area and use the public realm differently than before. Similarly, current planning trends such as 1- and-15 minute cities emphasize the need for more functions in residential areas. The case study suburbs have varying characteristics. Aspudden is a very urban suburb with a high street, Bredäng a post-war modernist influenced suburb and Mälarhöjden a garden city inspired suburb. The findings suggest that people wanted to spend more time in green areas as well as socialising outside during Covid-19. Mälarhöjden appeared to use part of their suburban centre slightly more during the pandemic. The socioeconomic contexts of the different suburbs also appear to influence public life patterns during Covid-19 and more importantly put areas like Bredäng at a higher mortality risk for Covid-19 the other areas, which should be investigated further.

Bakgrund: Ensamhet förekommer i alla åldersgrupper. Ensamhet hos äldre personer är en utmaning som ökar i samhället. Forskning visar att ofrivillig ensamhet kan ge negativa effekter på hälsan. Ensamhet är en riskfaktor då det kan innebära en ökad risk för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar, stroke och demens samt en ökad risk för psykiska problem.Syfte: Syftet med studien är att undersöka ensamboende och ensamhetens betydelse för psykiskt välbefinnande för vuxna i Värmland. Metod: I denna uppsats användes en kvantitativ metod i form av analys med data från enkätundersökningen ”Liv och hälsa 2022” där 6315 personer svarade på enkäten. Programvaran IBM SPSS användes för analyserna och Chi2-test gjordes för att testa statistisk signifikans på de variabler som analyserades (p-värde &lt;0,05 var signifikant). Resultat: Det framkom statistiskt signifikanta skillnader mellan män och kvinnor och mellan åldersgrupp i fördelningen av ensamboende/sammanboende och/eller ensamhet. Andelen som har gott psykiskt välbefinnande är över 90 procent bland dem som inte besväras av ensamhet medan andelen är cirka 60 procent bland dem som besväras av ensamhet. Slutsats: Slutsatsen är att det finns ett klart samband mellan besvär av ensamhet och psykiskt välbefinnande. Andelen med gott psykiskt välbefinnande är lägre bland de som känner sig ensamma och isolerade oavsett om man bor ensam eller ej.

Avloppsvattenbaserad epidemiologi är ett framåtväxande område som används för att bedöma förekomsten av virala belastningar i avloppsvatten och på så sätt bidra med trender av virusbildning. I denna studie har avloppsvattenbaserad epidemiologi utnyttjats för att bedöma förekomsten av severe acute respitory syndrome coronavirus 2 (SARS-CoV-2) i avloppsvatten med mål att tidigt upptäcka viruset. Det är känt att parametrarna i avloppsvatten påverkar detektionen av SARS-CoV-2 i stickprov tagna från olika regioner i Stockholm. I denna studie har flödet (m3 /dag) och den kritiska gränsen av Pepper mild mottle cirus (PMMoV) utsetts som oberoende variabler, och genkopieringsnumret av SARS-CoV-2 per m3 av obehandlat avloppsvatten utsetts till den beroende variabeln. Studiens mål riktar sig till att genomföra statistiska tester för att få förståelse av hur variablerna fördelar sig genom att utnyttja gaussian studier. Sambandet mellan de oberoende och beroende variablerna noterades av icke-parametriska tester och korrelationsstudier. Värdena modellerades i en regressionsanalys samt att en prognosmodell skapades genom att utnyttja ARIMA modellen. / Wastewater Based Epidemiology (WBE) is an emerging area to assess the presence of viral loads in wastewater streams and thereby provide trends about the emerging viruses. In this study, Wastewater Based Epidemiology is used to assess the presence of severe acute respiratory syndrome coronavirus 2 (SARS-CoV-2) in the wastewater streams, possibly providing for early detection. It is known that wastewater parameters effect the detection of SARS-CoV-2 in the wastewater samples collected from different regions of Stockholm. In our study, flowrate (m3/day) and Critical Threshold (Ct) value of Pepper mild mottle virus (PMMoV)  are the independent variables selected when the gene copy number of SARS-CoV-2 /m3 of raw wastewater is the dependent variable. The aim of the study is to perform a series of statistical tests to understand the distribution of the variables using gaussian studies, the relationship between the independent and the dependent variables is noted by non-parametric tests and correlation studies. The data is modeled using regression analysis and forecasting model is created using an ARIMA model.

Elever med ADHD upplever fler svårigheter i skolan än elever utan ADHD vilket leder till mer stress och i förlängningen ökad risk för psykisk ohälsa. Syfte: Syftet var att undersöka hur unga vuxna med ADHD upplevde sin tid i grundskolans senare år. Undersökningen genomfördes med semistrukturerade intervjuer som analyserades med innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade på hur kognitiva svårigheter förknippade med ADHD uppstår i den miljö eleven befinner sig i, i relation till skolans struktur och undervisningens upplägg. Stödinsatserna varierade och ledde ibland till att eleven inte fick lärarstöd. Detta ledde till stress som berodde på de upplevda svårigheterna och att det under dessa omständigheter var svårt att prestera i enlighet med skolans mål och egna krav. Undersökningen visade också att det var svårt att få hjälp av skolan och ofta krävdes att föräldrar hjälpte till. Att byta skola i hopp om att få hjälp var vanligt. Slutsats: Pedagoger behöver mer kunskap om diagnosen ADHD, vilka svårigheter och pedagogiska behov dessa elever har. Detta skulle kunna leda till mindre stress för dessa elever, ökad måluppfyllelse och bättre förutsättningar till god hälsa. Detta är speciellt viktigt då individer med ADHD har större risk för psykisk ohälsa än befolkningen i övrigt. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-02.</p>

Fysisk aktivitet är viktigt för att uppnå god hälsa, dock har barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning lägre frekvens av fysisk aktivitet vilket påverkar deras hälsa negativt. Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att undersöka vad som möjliggör deltagande i fysisk aktivitet för barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med studien var att undersöka parasporttränares erfarenheter kring vad som möjliggör deltagande i fysisk aktivitet för barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Metoden i studien var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sju parasporttränare i Stockholms län intervjuades under våren 2022 med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat. Studiens övergripande tema visade att parasporttränarna behövde se individen och acceptera hen för den hen är. Temat uppkom ur kategorierna: förutsägbar kontext, ramverk, tränarens engagemang och att se individen. Kategorierna växte fram ur tio subkategorier. Slutsats. Studien belyste parasporttränares erfarenheter vilka visade att förståelse och acceptans från vuxna runt barnen och ungdomarna var viktiga aspekter för att främja deltagande i fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet för barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning behöver prioriteras och tilldelas nödvändiga resurser. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-21.</p>