Background Birth defects are a significant cause of neonatal mortality and morbidity globally. Environmental and genetic factors may be the risk factors for birth defects. Thus, this study aims to evaluate the association between the type of household cooking fuel and birth defects in Nepal, as well as investigate whether air ventilation usage had a modifying effect on the possible association. Methods This cross-sectional study used secondary data from Nepal Perinatal Quality Improvement Projectfrom 2017 to 2018. The study sample was 66,713 women with a newborn, whose information was available in hospital records and exit interviews. The association between cooking fuel type usage and birth defects was investigated with adjusted multivariable logistic regression. To investigate the air ventilation usage, a stratified multivariable logistic regression analysis was performed. Results This study found a significant association between cooking fuel type usage and birth defects. Mothers using polluted fuels had higher odds (aOR 1.48 [95% CI 1.15-1.90]) of having a child with a birth defect compared to mothers using clean fuels. Women not using air ventilation while cooking had even higher odds of having a child with birth defects (aOR 1.56 [95% CI 1.20-2.03]), whereas the association was not significant among women using air ventilation. Conclusion The usage of polluted cooking fuels is an important factor related to birth defects. Air ventilation in turn may be important in decreasing its effects. Hence, future studies and interventions are needed to reduce neonatal mortality and life-long morbidity.

Fall bland äldre är en riskfaktor för skador och lidande för individen, anhöriga och samhället i stort, för att minska andelen fall är fallpreventionsarbete högst aktuellt. Fysisk aktivitet och träning har positiva effekter när det gäller fallprevention, det minskar inte enbart risken för olika sjukdomar utan även risken för att falla. Syfte: Syftet med studien var att undersöka fysioterapeuters upplevelser av att arbeta med fallprevention inom den kommunala hemsjukvården. Metod: Studien genomfördes som en semi-strukturerad intervjustudie med induktiv ansats. Sex fysioterapeuter intervjuades av författaren. Fem av intervjuerna genomfördes i februari 2022 samt en intervju i mars 2023. Det insamlade materialet analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier som påverkade arbetet med fallprevention; omgivningsfaktorer som påverkar arbetet, preventiva interventioner samt förutsättningar för det preventiva arbetet. Slutsats: Arbetet med fallprevention är mångfasetterat, det finns många svårigheter då det är många faktorer som påverkar varför en individ faller. Vidare krävs det teamarbete för att kunna nå patienten på olika sätt. Utifrån en allt äldre befolkning finns det ett behov av fler fysioterapeuter, då fysioterapeuterna i studien beskriver att de har många patienter och inte har möjlighet att arbeta fullt ut med det fallpreventiva arbetet. Fler studier behövs för att undersöka på vilket sätt fysioterapeuter kan bidra till det fallförebyggande arbetet. / <p>Betyg i Ladok 230620.</p>

Personer med ADHD riskerar ohälsa i högre grad än befolkningen i stort. Såväl matvanor, som hälsolitteracitet kan ha signifikant inverkan på individers hälsa. Syfte med studien var att undersöka sambandet mellan matvanor och nivån av hälsolitteracitet hos personer med självrapporterad diagnostiserad ADHD, samt kontrollera för demografiska och socioekonomiska faktorer. Metod: En tvärsnittsstudie genomfördes på sociala medier med hjälp av en digital enkät under vecka 9–13, 2023. Svar från 191 personer, (156 kvinnor, 35 män) samlades in och analyserades med logistisk regressionsanalys. Den beroende variabeln matvanor erhölls genom sammanställning från åtta enskilda matvanor: intag av grönsaker, frukt, fullkorn, socker, salt, kött/chark, kvalitet av matfett och fetthalt av mejeriprodukter. Variabeln kunde anta värden bra och mindre bra matvanor. Den oberoende variabeln hälsolitteracitet kunde anta tre nivåer. Ålder, kön, utbildning och socioekonomiska faktorer var dikotomiserade confounders. Resultat: Högre nivå av hälsolitteracitet och ålder&gt; 35 år var associerade med hälsosammare matvanor. Personer med problematisk och tillräcklig nivå av hälsolitteracitet hade 8,3 (p &lt;0,008), respektive 14,8 (p &lt;0,001) gånger högre sannolikhet att ha bättre matvanor, jämfört med personer med otillräcklig nivå av hälsolitteracitet. När de olika matvanorna analyserades enskilt var högre intag av grönsaker (OR=2,93 [1,29–6,63]), frukt (OR=3,68/3,20 [1,32–10,26/1,18–8,53]) och bättre kvalitet på matfett (OR=2,94 [1,35–6,39]) associerade med högre nivå av hälsolitteracitet. Slutsats: Högre nivå av hälsolitteracitet och högre ålder (&lt;35 år) var associerade till sämre matvanor bland personer med ADHD. Det krävs vidare forskning kring hälsolitteracitet, matvanor och ADHD, samt vilka interventioner behövs. / <p>Betyg i Ladok 230606.</p>

Förenklade livsmedelsmärkningar är till för att hjälpa individer att hitta hälsosammare matprodukter, men det är oklart i vilken utsträckning dessa märkningar används och vad som påverkar användningen av dem. Detta är viktigt att förstå då den globala prevalensen av övervikt ökar stadigt och ett sätt att motverka detta är att främja god kosthållning. Syftet med studien var att undersöka om vuxna personer är medvetna om och använder förenklade livsmedelsmärkningar, samt vilka faktorer som har samband med deras användning av märkningarna. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med enkäter som spreds via sociala media i februari 2023. Enkäten genererade 109 svar. Deltagarna i undersökningen var vuxna (≥18 år) som bodde i Stockholms stad. Analysen gjordes i SPSS med deskriptiv statistik, Fishers exakta test och logistiska regressionsanalyser. Resultat: Av studiens deltagare var 92,6% medvetna om att det finns förenklade livsmedelsmärkningar. Drygt hälften, 55,1% angav att de använder dessa märkningar när de handlar. Med multivariat logistisk regressionsanalys kunde ett statistiskt signifikant samband hittas mellan kunskap om nyckelhålsmärkningen och användning av förenklade livsmedelsmärkningar (OR: 4,85, 95% KI: 1,27–18,48). Fishers exakta test och bivariat logistisk regressionsanalys visade faktorer som kan ha en påverkan på användandet av märkningarna: inställning och tillit till märkningarna. Slutsats: De allra flesta är medvetna om att förenklade livsmedelsmärkningar finns, drygt hälften använder dem i sin matinhandling. Den främsta faktor som har ett samband med användandet av förenklade livsmedelsmärkningar är kunskap om dem. Mer utbildning om förenklade livsmedelsmärkningar skulle därav kunna öka användandet av dem och främja människors möjligheter till hälsosamma matval. / <p>Betyg i Ladok 230616.</p>

Bakgrund: Äldre kvinnors psykiska hälsa hade till stor del ett sämre utgångsläge före covid-19-pandemin och påverkades mer negativt än mäns psykiska hälsa under covid19-pandemin. Syfte: Att ta reda på hur äldre kvinnor upplevde att deras psykiska hälsa påverkades under covid-19-pandemin, när de inte kunde besöka mötesplatser för seniorer. Metod: Semistrukturerade intervjuer med åtta kvinnor (72–90 år) boende i Eskilstuna kommun genomfördes i februari 2023. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två teman: Isolering försvårar hantering av oroskänslor och Förmåga att hantera, acceptera och anpassa skyddar och leder till att livet kan gå vidare. Temana visar att både negativ och positiv påverkan på kvinnornas psykiska hälsa förekom. Upplevd isolering orsakade mest negativ påverkan och var svårast att hantera. De positiva aspekterna copingstrategier, resiliens och livsförändringar framträdde och kunde underlätta hanteringen av negativa upplevelser som ensamhet, saknad, oro och rädsla. Slutsats: Positiva aspekter av psykisk hälsa såsom copingstrategier och resiliens skyddade äldre kvinnors psykiska hälsa under covid-19-pandemin. Men upplevd isolering försvårade hanteringen av livssituationen som rådde och kunde leda till psykisk ohälsa. Därmed är isolering ett viktigt område att fokusera på i fortsatta studier om äldres psykiska hälsa. Sveriges kommuner kan lära sig av covid-19-pandemins påverkan på äldres psykiska hälsa i framtida planering av seniora mötesplatsers verksamheter. / <p>Betyg i Ladok 230602.</p>

Introduktion: Papperslösa kvinnor upplever olika svårigheter i att tillgå mödravård och tillgodogöra rätten till vård. Barnmorskor är de som i huvudsak möter gravida papperslösa när de söker mödravård. Dessa är ansvariga att bygga relationer baserade på tillit och ge vård på ett icke diskriminerande sätt. Syfte: Syftet med denna studie var att utforska barnmorskors erfarenheter och upplevelser av att möta papperslösa kvinnor och deras rätt till vård. Metod: En semi-strukturerad intervjustudie med sex barnmorskor som jobbar på en kvinnoklinik i Sverige. Intervjuerna transkriberades och bearbetades genom innehållsanalys. Resultat: Studien fann tre huvudkategorier vilka karaktäriserade barnmorskors erfarenheter av att möta papperslösa kvinnor och uppfattningar om rätten till vård; Barnmorskans profession var deras garant för att ge god vård, medan regelverk och begränsningar utmanar optimal vård, samt att olika attityder påverkas av sociala normer, värderingar och moraliska aspekter. Slutsats: Denna studie belyser den svåra position som barnmorskor finner sig i när de ger vård till papperslösa kvinnor, där de tvingas navigera mellan sin profession, lagar och regler, samt personliga värderingar, samhällets bilder och normer. / <p>Betyg i Ladok 230622.</p>

Migrän har en negativa påverkan på arbetslivet samt genererar börda för både samhälle och individ. Arbetsmiljö, kollegor och chefer har betydande inverkan på en migrändrabbads arbetssituation. Det saknas dock kunskap om stödjande miljöer på arbetsplatser och vilka hälsofrämjande insatser som kan bidra till en förbättrad arbetssituation för personer med migrän. Syfte: Att få ökad kunskap om vad arbetsplatser kan göra för att skapa stödjande miljöer för personer med migrän. Metod: En empirisk kvalitativ studie har genomförts. Ett ändamålsenligt urval har tillämpats och i studien inkluderades kvinnor och män i yrkesverksam ålder (18–65 år) med erfarenheter av migrän som varit yrkesverksamma vid något tillfälle samt förstod och kunde tala svenska. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och i analysen gjordes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem teman och tolv subteman. För att skapa en stödjande miljö för personer med migrän kan arbetsplatser se till att chefer samt kollegor får god kunskap och ökad förståelse om migrän, erbjuda flexibla anpassningar som möjliggör flexibilitet gällande arbetstid, plats för arbete, arbetsbelastning och arbetshjälpmedel, ge olika former av stöd att hantera sinnesintryck i form av ljus, ljud och doft, skapa tid och plats för återhämtning och erbjuda friskvård. Slutsats: Med kunskap om migrän som bas kan övriga insatser som föreslås i den fysiska, organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön antas kunna ge en mer hälsofrämjande arbetsplats för personer med migrän. Många av de insatser som presenterats i studieresultatet bör kunna rymmas inom ett systematiskt arbetsmiljöarbete enligt rådande föreskrifter. Arbetsmiljöarbetet bör dock kompletteras med en förhöjd kunskapsnivå och en ökad förståelse för migränsjukdomen för att en stödjande miljö för hälsa ska främjas på arbetsplatsen. / <p>Betyg i Ladok 220112.</p>

Barn som far illa är ett globalt folkhälsoproblem med stora ekonomiska kostnader som påföljd. Den enskilda individen som utsätts riskerar att drabbas av bland annat psykisk ohälsa och drogmissbruk. I en svensk undersökning uppgav 44 procent att de hade blivit utsatta för våld, men det finns troligen ett stort mörkertal. Det finns brist på forskning gällande våld mot barn, särskild gällande sexuell utsatthet. Vidare bedöms svensk sjukvårdspersonal inte upprätta orosanmälningar i den utsträckning som det hade behövts, och samtidigt utreds få anmälningar. För att systematisera detta arbete och för att i högre grad upptäcka barn som far illa har screeningverktyget SUBFI (Screening för att Upptäcka Barn som Far Illa) introducerats på akutmottagningen vid Drottning Silvias barnsjukhus. Verktyget består av sex frågor och kan vara en vägledning för att identifiera barn som far illa. Akutmottagningen på Drottning Silvias barnsjukhus är Sveriges största barnakutmottagning dit barn upp till 16 år kan söka vård vid akuta besvär. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att möta barn som far illa, se vilka utmaningar som föreligger, samt belysa folkhälsorelevans i relation till screeningarbetet. Metod: Detta arbete utgick från en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Sex enskilda intervjuer genomfördes under november 2021 med sjuksköterskor på akutmottagningen på Drottning Silvias barnsjukhus. Kvinnliga sjuksköterskor i åldern 35 - 56 år deltog i intervjuerna. Intervjuerna transkriberades och analyserades därefter med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen genererade tre kategorier och fjorton underkategorier. Huvudkategorierna bestod av “Att ta sig an en utmaning”, “Samverkan i och utanför avdelningen” och “Arbetet i det stora hela”. Sjuksköterskorna kände tvivel och oro kring att möta barn som far illa. Bidragande faktorer var osäkerhet kring rutiner, bristande kunskap i att möta barn med psykisk ohälsa och att det i dagsläget inte är möjligt att upprätta anonyma orosanmälningar. Andra utmaningar med att identifiera barn som far illa var enligt sjuksköterskorna bristande förutsättningar: det finns ingen möjlighet att undersöka patienters tidigare historik innan mötet. COVID-19 har dessutom försvårat upprätthållandet av screeningrutiner eftersom många barn endast genomgår en undersökning utomhus. Sjuksköterskorna betonade vikten av stöttning vid svåra händelser och menade att det finns stöd att få, både från kollegor och socialtjänsten. Att identifiera barn i tid kan förbättra folkhälsan. En öppen dialog kring barn som far illa bidrar till att fler barn får hjälp. Slutsatser: Sjuksköterskor som möter barn som far illa upplever känslor i form av bland annat oro och otillräcklighet. Verktyget SUBFI fungerar över lag bra i avdelningen, emellertid har pandemin försvårat för screeningarbetet. Stöd från kollegor vid möten med barn som far illa är betydelsefullt. Att uppmärksamma barn i tid har en potential till att bidra till ökad folkhälsa. En öppen dialog kring barn som far illa bidrar till att fler barn får hjälp och därför är det viktigt att rutinmässigt arbeta med screeningverktyg på landets akutmottagningar. / <p>Betyg i Ladok 220112.</p>

Den psykiska ohälsan blir allt vanligare i Sverige, och ses som ett växande problem för folkhälsan. En bidragande faktor till vår psykiska hälsa återfinns i våra tankemönster och tankeprocesser, som visat sig ha stor betydelse för hur vi hanterar motgångar och svårigheter men påverkar dessutom förutsättningarna för att skapa nya strategier för framgång. Många psykiska problem speglar ett felaktiga metakognitivt tankemönster, där innehållet i tankarna inte är viktigast, utan avgörande är i stället på vilket sätt som individen svarar/reagerar på tankarna. En ökad insikt kring metakognitionens funktion och dysfunktion skulle kunna främja den psykiska hälsan hos individer. Syftet med studien var att undersöka hur metakognitionen ser ut bland arbetande vuxna och hur associationen med respondenternas självskattade hälsa, upplevde psykiska hälsa och livskvalitet ser ut. Metod: För studien valdes en prospektiv tvärsnittsstudie där en digital enkät konstruerades innehållandes 64 frågor. Totalt var det 107 (Kvinnor= 88,6%, Män= 9,5%, Övriga= 1%) personer som svarade på enkäten. Chi2 - tests, independent sample t-tests och korrelation-test användes för att studera skillnader och korrelationer mellan metakognition, självskattad hälsa och upplevd psykisk hälsa och livskvalitet. Binär logistisk regression användes för att studera associationen mellan metakognition och de beroende variablerna samtidigt som hänsyn togs till bakgrundsvariabler. Resultat: Majoriteten av respondenterna uppgav att deras självskattade hälsa var ganska bra eller mycket bra. Det fanns statistiskt signifikanta skillnader mellan typ av metakognition och samtliga beroende variabler. Det viktigaste signifikanta fyndet visade sig vara betydelsen av medvetenhet och kunskap om sin egen metakognition, och dess koppling till respondenternas självskattade hälsa, upplevda psykisk hälsa och livskvalitet. Slutsats: Studien visar att det finns ett samband mellan individens metakognitiva medvetenhet, dess funktion och individens självskattade hälsa generellt men även upplevd psykisk hälsa och livskvalitet påverkas. Ökad kunskap om metakognition kan fungera som ett ramverk, vilket skulle kunna underlätta inför livets många olika beslut och utmaningar och på så vis generera en effekt på människors mående mer generellt, och indirekt förbättra den psykiska hälsan. Vidare behövs mer omfattande studier i ämnet för att skapa tydligare resultat, där fler respondenter och en jämnare könsfördelning kan ge ett mer generaliserbart resultat. / <p>Betyg i Ladok 220214.</p>

Bakgrund: Forskning visar att urfolk har en sämre hälsa än majoritetsbefolkning. Samernas hälsostatus är i jämförelse med andra urfolk god men det framträder en problematik kring psykososocial hälsa. Delaktighet och inflytande är hälsofrämjande faktorer samt att det också finns ett rättsligt perspektiv på delaktighet. Det finns anledning att förtydliga vilka frågor som berör och är betydelsefulla ur samiskt perspektiv. Syfte: Studiens syfte var att genom Photovoice få ökad kunskap om vilka frågor som berör och är betydelsefulla ur samiskt perspektiv, där delaktighet och inflytande behöver äga rum. Metod: Den deltagarstyrda aktionsforskningsmetoden Photovoice användes, där deltagarna utifrån egna fotografier utforskade samiska perspektiv på delaktighet. Sju samordnare från sex samiska kommuner inom samiskt förvaltningsområde deltog i digitala workshops i två grupper, där samtliga workshops spelades in och transkriberades. Grunden till analysen var deltagarstyrd med urval, kontext och kodning av deltagarna. Gruppernas resultat sammanfördes genom tematisk analys av uppsatsförfattaren, där det slutliga resultatet konfirmerades av respektive deltagare. Resultat: Betydelsefulla frågor som berör är renen och renskötseln, landoch vattenrättigheter på samiska traditionella marker, myndighetsfrågor i samiskt förvaltningsområde samt kultur, språk och identitet. Därtill framkom att det finns en övergripande strukturell problematik som har negativ påverkan på samernas reella möjlighet för inflytande och delaktighet. Slutsats: Renens centrala plats i samisk kultur gör att delaktighet kring land och vatten är av särskild betydelse. Alla områden är dock sammanflätade vilket gör att ett helhetsperspektiv krävs. Studien tyder på att det övergripande strukturella problemet, både explicit och implicit, har en koppling till rasism och diskriminering. Photovoice som metod har främjat medskapande och kunskap. Ytterligare studier föreslås kring etnisk diskriminering och rasism i relation till delaktighet samt hälsa. / <p>Betyg i Ladok 230323.</p>