In the research of young people in relation to their tobacco use and corresponding attitudes towards that use, there are various ways that these attitudes are measured and described. There remains however a lack of clarity or consistency regarding the way that these are attitudes are measured and what they are orientated towards. An established framework of methodology was used to guide the review. Studies were included based on age (11-21); published year (after 2000); language (English only). Included studies had the young people’s attitudes towards tobacco use in its various forms as central theme. Three bibliography databases were utilized. Studies (2710) were identified, 598 screened and 33 included. The majority were performed in the EU/Schengen Area outside of the Nordic countries. The majority were quantitatively oriented, and most had a Health perspective in their description of attitudes. Findings suggest that there are four different themes in how attitudes were described, and that there are differences between the Nordic countries and the rest of the EU/Schengen Area, but also many similarities, as well as a need to investigate specific aspects of tobacco use in Nordic countries (social acceptance being chief among them).

Bäckstrand, Gabriella & Johansson, Terese (2022). En intervjustudie om lärares möjligheter och hinder vid implementering av fysisk aktivitet i klassrummet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.

Rökning är en av de främst förebyggbara riskfaktorer och en av de största folkhälsoproblem, den omfattas av Agenda 2030 och svensk folkhälsopolitik. Covid-19 är virus som sprider sig väldigt snabbt över hela världen och är deklarerad till pandemin som pågår fortfarande. Inga bevis finns för närvarande om att rökning är en riskfaktor för insjuknade i Covid19 däremot finns det bevis att rökning är riskfaktor för svårare grad av insjuknande. Året 2019 i juli infördes en ny tobakslag (2018:2088) i Sverige om rökfria utomhusmiljöer som allmänheten har tillträde till. Syfte: var att undersöka hur kvinnliga rökare upplevt de senaste årens restriktioner kring rökning och Covid-19 pandemin samt hur detta har påverkat deras rökvanor. Metod: Kvalitativ studie, arbetet baseras på nio semistrukturerade intervjuer. Urvalet är kvinnor mellan 30 och 65 år gamla som bor i Stockholms län och har rökt under pandemin. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Tre teman: Förändrade beteenden: Minskning av rökningen, regler respekteras, respekt för människor i omgivningen; Oförändrat beteende: Fortsätter att röka; Pandemins konsekvenser: minskad frihet och ständig rädsla. Slutsats: Rökningen bland studiedeltagarna har minskat men det är svårt att säga om det är pandemin eller rökrestriktioner som har påverkat dem, däremot är det säkert att arbetsplatsen har påverkan på rökningen. Pandemin har påverkat allas liv, minskat friheten och socialt liv och gett oro. / <p>Betyg i Ladok 220112.</p>

Hälsan hos individer påverkas av levnads- och arbetsförhållanden. I folkhälsoarbete är arbetsplatsen en viktig arena för att påverka och förbättra befolkningens hälsa. Faktorer i arbetsmiljön som kvantitativa krav, utbrändhet, konflikt mellan arbete och privatliv påverkar anställdas hälsa. Kontorsanställdas arbetsmiljö har ofta fokuserat på att minimera långvarigt stillasittande för att förbättra hälsan. Den här studien fokuserade på kontorsanställdas hälsa i relation till deras sociala och organisatoriska arbetsmiljö. / <p>Betyg i Ladok 220112.</p>

När sociala mediers påverkan på människors psykiska hälsa har undersökts kvantitativt hittas ofta signifikanta negativa effekter. Sociala mediers positiva effekter har också undersökts, om än i mindre utsträckning. Flertalet tidigare studier diskuterar också om det är hur sociala medier används snarare än enbart tid på sociala medier som kan påverka den psykiska hälsan. Aktiv användning, exempelvis kommunikation har framhållits kopplat till främst positiva effekter medan att passivt ta del av sociala medier har diskuterats i relation till negativa effekter. Känsla av sammanhang (KASAM) är ett begrepp som relaterar till psykisk hälsa, snarare än psykisk ohälsa. Lite är känt om hur och om KASAM kan kopplas till olika typer av användning av sociala medier. Syftet med denna uppsats var att undersöka eventuella skillnader i känsla av sammanhang hos universitetsstudenter vid ett svenskt universitet, relaterat till olika typer av användning av sociala medier. Till undersökningen konstruerades en webbenkät. SOC-13 inkluderades för att uppskatta respondenternas KASAM. Tre index bestående av totalt åtta frågor tänkta att relatera till olika typer av användning konstruerades: passiv användning, aktiv ej kommunikativ användning och aktiv kommunikativ användning. Frågor om tid och positiva interaktioner på sociala medier inkluderades också. Informationsbrev med enkätlänk skickades via epost till programansvariga för ett slumpmässigt urval av program vid det aktuella universitetet, samt kontaktades studentkåren. Informationsbrevet laddades upp på universitetets läroplattform och studentkårens sociala medier samt vidarebeordrades via epost. Totalt svarade 122 studenter på enkäten varav 77,8 % (n = 95) var kvinnor och 22,2 % (n = 27) var män. Multipla linjära regressionsanalyser visade inga signifikanta associationer mellan typ av användning och KASAM. Ålder och positiva interaktioner var positivt associerat med KASAM medan tid på sociala medier var negativt associerat med KASAM. 3/56 Vidare undersökning av användning av sociala medier och KASAM bör ses som motiverat utifrån denna undersökning. Sådana vidare studier kan med fördel tydligare exemplifiera och specificera vilken användning som efterfrågas samt ta hänsyn till individers olika situationer. Undersökningar bör också inte enbart vara av tvärsnittstyp. Sociala medier kan utgöra en möjlig arena för att nå individer med interventioner för att främja KASAM och psykisk hälsa. / <p>Betyg i Ladok 201112.</p>

Föräldraskapsstöd är ett viktigt perspektiv i arbetet med folkhälsa och hållbar utveckling. Sveriges regering har därför antagit en nationell strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd och kommuner är viktiga i arbetet med att förverkliga strategin. Det har visat sig att det skiljer sig i förutsättningarna för kommuner att tillgängliggöra föräldraskapsstöd. Syftet med den här studien var att undersöka Östhammars kommuns förutsättningar för att arbeta med föräldraskapsstöd i relation till aktuell kunskap inom området. Metod: Studien utgick från en deduktiv kvantitativ ansats. För att ta reda på nuläget genomfördes en tvärsnittsstudie bland yrkesverksamma i kommunen. Data samlades in via en webbenkät som skickades ut till 75 personer varav 32 valde att delta vilket gav en svarsfrekvens på 43%. Insamlade data analyserades med SPSS som beskrivande statistik. Resultatet visade att kommunen hade förutsättningar att bedriva föräldraskapsstöd. Kommunens styrkor var de organisatoriska förutsättningarna: samverkan, en samordnande funktion, styrande dokument och en enkom budget för arbetet. Kommunen kan med fördel förstärka dessa befintliga strukturer eftersom studien visade att få kände till att dessa förutsättningar fanns. Utvecklingsområden för kommunen fanns i det kunskapsbaserade arbetet, specifikt framkom behov av att stärka upp det målgruppsanpassade stödet och arbetet med utvärdering. Slutsats: Uppdrag och ansvarsfördelning påverkade hur föräldraskapsstöd bedrivs inom kommunen. Det förebyggande och det behandlande stödet var etablerat men det hälsofrämjande stödet saknades. Östhammars kommun bör se över hur det hälsofrämjande universella föräldraskapsstödet kan integreras i kommunens organisation, förslagsvis som en del av det sociala hållbarhetsarbetet.

No description available.

Bakgrund: Sociala medieanvändningen har ökat och blivit aktuellt för folkhälsan. Kön, ålder och utbildningsnivå ingår i begreppet socioekonomiska skillnader och kan kopplas till användning av sociala medier. Modellen KASAM används som förklaringsmodell till hur meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet kan kopplas till användning av sociala medier. Syfte: Studiens syfte är att undersöka samband mellan användning av sociala medier och utbildningsnivå hos kvinnor i åldrarna 18–30 år samt om det finns några skillnader i användning av sociala medier i åldersgruppen 18–24 år samt 25–30 år. Metod: Genom en kvantitativ ansats samlades data in genom elektroniska enkäter och 109 respondenter besvarade denna. Dataanalysen genomfördes med hjälp av frekvenstabeller, korstabeller och chi-två-test för att finna samband och skillnader mellan variablerna. Resultat: Majoriteten av respondenterna använde Instagram och YouTube i tidsintervallet 31 minuter eller mer medan majoriteten som använde TikTok, Twitter samt Facebook befann sig i tidsintervallet 0–30 minuter per dag. Användningen av Instagram, Twitter, Facebook och YouTube var inte signifikant med utbildningsnivå medan TikTok hade signifikanta samband. Inga signifikanta skillnader fanns i användning av Instagram och Twitter. För Facebook var resultatet nära på signifikant och för TikTok och YouTube fanns signifikanta skillnader. Nyckelord: Facebook, Instagram, TikTok, Twitter, utbildningsnivå, YouTube, ålder / Background: The consumption of internet has increased and have become something that is topical for public health. Gender, age, and education level are included under the concept of socioeconomical differences, which can be connected to the usage of social medias. Sense of Coherence is used to describe how meaningfulness, comprehensibility and manageability and can relate to social media use.  Aim: The aim of the study is to investigate whether there exist connections between usage of social media platforms and education level among women in the ages 18-30 years old, and if differences in consumption of social media occurs in the age group 18-24 years old and 25-30 years old.  Method: Through a quantitative approach, data was collected with the help of internet surveys, and 109 respondents answered the survey. Data analysis was made using frequency tables, cross tables and by chi-2-tests, to find correlations and differences between the variables.    Results: Most of the respondents used Instagram and YouTube in the time interval of 31 minutes or more, while the majority that used TikTok, Twitter and Facebook were found in the time interval 0-30 minutes per day. The use of Instagram, Twitter, Facebook, and YouTube were not found to be significant to education level, while TikTok had significant correlations. No significant differences in usage of Instagram and Twitter were found. For Facebook, the result was close to significant, and for TikTok and YouTube significant differences were found.  Keywords: Age, education level, Instagram, Facebook, TikTok, Twitter, YouTube

Bakgrund: Kostvanor kan orsaka ohälsa genom icke-smittsamma sjukdomar. Utifrån Sveriges nationella kostråd är fördelningen av hälsosamma kostvanor mellan män och kvinnor inte jämnt uppdelad. Kvinnor har mer hälsosamma kostvanor än män, vilket uppmärksammas i flera målgrupper. Enligt Theory of planned behaviour är attityder en determinant som styr hur kostvanor utformas. Syfte: Syftet med studien är att undersöka studenters attityder till hälsosamma kostvanor och de nationella kostråden samt jämföra det mellan män och kvinnor. Metod: Studien har använt en kvantitativ ansats med en digital enkät av tvärsnittsdesign. Ett slumpmässigt urval har använts med totalt 70 respondenter. Deskriptiva analyser, Fishers exact test och Spearman’s Rho användes för att besvara syftet och frågeställningarna. Resultat: Majoriteten av respondenterna hade positiva attityder till respektive indikator och kostråden, men inte hos socker. En signifikant skillnad fanns enbart mellan män och kvinnor i attityder till frukt och grönsaker och dess kostråd, där flera kvinnor hade positiva attityder. Samband fanns mellan samtliga intag och attityder, men inte hos attityden till kostrådet för socker. Slutsatser: Studenter hade övervägande positiva attityder, och hälften uppnådde kostrekommendationerna. Socker var en indikator med mer negativa attityder och fler studenter som hade en överkonsumtion. Mellan män och kvinnor fanns fåtal signifikanta skillnader i attityder till indikatorerna och kostråden. Det finns ett samband mellan attityder och intag.

Föreningsidrotten har en viktig roll i samhället, både för det hälsofrämjande och trygghetsskapande arbetet. Politiken ser värdet i idrottsföreningar och har utifrån det ökat de ekonomiska medlen till idrottsföreningar för att de i större utsträckning ska ha möjligheten att arbeta trygghetsskapande och för ökad integration. Studiens syfte är att beskriva olika aktörers perspektiv på föreningsidrottens trygghetsskapande funktion i samhället. Studiens urval utgjordes av sex personer, tre kvinnor och tre män. Fyra av informanterna var tjänstepersoner inom olika verksamheter i kommunen och resterande två informanter var förtroendevalda inom samma kommun. Studien genomfördes med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer som analyserades med manifest innehållsanalys. Resultatet kategoriserades i två kategorier Att skapa en levande stad och Idrottens egenvärde. Resultatets mest framträdande fynd var att föreningsidrottens främsta bidrag till det trygghetsskapande arbetet är närvaro, förtroendeskapande och att tillgängliggöra positiva sammanhang. Genom att applicera begreppen Känsla av sammanhang och Generella motståndsresurser till resultatet, tydliggörs hur föreningsidrotten kan bidra till ökad känsla av sammanhang och starkare generella motståndsresurser för individen vilket vidare skapar trygghet för individen och således även kan förbättra den upplevda tryggheten. Studiens slutsats är att föreningsidrotten är en aktör för det trygghetsskapande arbetet i en kommun genom att deras verksamhet skapar positiv aktivitet i staden och ger fler människor möjlighet att vara del av sunda sammanhang. Utöver att det bidrar till tryggheten i kommunen kan det också vara ett led i arbetet att minska ojämlikheten i hälsa i och med att idrottsföreningars verksamhet i grunden är hälsofrämjande. / Sport associations play a vital role in society, both for health promotion and safety-creating work. The political governing sees the value in sport associations and based on that, they have increased the financial resources for sport associations that they, to a greater extent, have the opportunity to enhance safety and increase integration.  The aim of this study is to describe different actors’ perspectives on the safety-creating function of association sports in society. The study sample consisted of six individuals, three women and three men. Four of the informants were officials in various activities in the municipality and the remaining two informants were elected politicians in the same municipality. The study was conducted with qualitative, semi-structured interviews that were analyzed with manifest content analysis. The finding was categorised in two main categories, Creating a living city and Intrinsic value of sports associations.  The most prominent finding was that the main contribution of sports association to safety-creating work is presence, confidence-building and making positive contexts available. By applying the concepts Sense of coherence and General resistance resources to the result, it is clarified how sports association can contribute to increased Sense of coherence and stronger general resistance resources for the individual, which further creates security for the individual and thus can also improve the perceived security.  The study's conclusion is that sports association are an actor for the safety-creating work in a municipality in that their activities create positive activity in the city and give more people the opportunity to be part of healthy contexts. In addition to contributing to the safety of the municipality, it can also be part of the work to reduce health inequalities as the activities of sports clubs are fundamentally health-promoting.