Background: Migration adds particular dimensions to social determinants of health, as being a migrant can make a person more vulnerable to negative health effects. Like in other crises, migrants are vulnerable to both direct and indirect impacts of COVID-19.  Aim: To examine migrants’ opinions about COVID-19 information in Region Uppsala, with regard to comprehensiveness, importance and possibility to follow.  Method: A descriptive cross-sectional study was conducted based on secondary data obtained from Uppsala County Council. The sample consisted of n=855 participants aged between 15 and 70 years. Data were retrieved between September and October 2020. Descriptive analysis was used to explore migrants’ opinions, and non-parametric analysis was used to investigate the association between age and migrants’ opinions about COVID-19 information.  Results: Migrants were using different sources for COVID-19 information, with the majority seeking information via school, TV and social media. The migrants’ opinions about the COVID-19 information with regard to comprehensiveness, importance and possibility to follow differed. Most of the migrants knew where to find information regarding COVID-19; however, nearly half of the migrants reported that the recommendations from the authorities should be more extensive. Age differences were detected when it came to wanting the information to be less extensive, and having the necessary information about the authorities work so far and the situation globally. Differences were found between the age groups when it came to the importance of the COVID-19 recommendations, with the younger group indicating a lower level of importance. There were also age differences when it came to the possibility of following the recommendations of staying at home if you are sick and keeping distance, with the younger group indicating a lower possibility to follow the recommendations.  Conclusions: Migrants’ opinions about COVID-19 information in Region Uppsala differed. The results indicate that interventions can be of use, in order to improve migrants’ health information seeking and literacy and an approach tailored by age could be helpful.

Introduction Zoonotic diseases and One Health are two important factors of public health, with the increase of zoonotic disease transmission globally and the suggested need for a transdisciplinary approach. The One Health concept is an area where many fields of expertise work together to achieve healthy people, animals and environment. Many studies have been done on the topic, but not many qualitative studies regarding the perception of zoonotic diseases and One Health, in high- income settings.  This study aims to explore the differences in perceptions of primary care and emergency physicians and veterinarians in Stockholm, Sweden, regarding zoonotic disease and the One Health concept.  Methods  Six veterinarians and six medical doctors in Stockholm, Sweden, were interviewed in spring of 2018, through in- depth interviews. Thematic analysis was used.  Findings  It is apparent that the medical doctors are unaware about the One Health concept and do not include animal contact frequently in their diagnostic history taking. This differs to the veterinarians who all appeared concerned about zoonotic diseases and how to work towards One Health. These findings seem to be due to the medical doctors feeling they lack training in zoonotic diseases and One Health.  Conclusion  Medical doctors feel they lack training in zoonotic disease transmission and One Health. It would be helpful to look deeper into the medical curriculum of Swedish medical schools and determine the content of zoonoses and One Health to allow for changes. This would be important to achieve a transdisciplinary approach when dealing with zoonotic diseases.

Inledning: Att föda barn är något som kvinnor har gjort i urminnes tider och är vanligen förknippat med glädje och kärlek. Men ibland inträffar oförutsägbara händelser som lämnar de nyblivna föräldrarna med en känsla av att förlossningen upplevdes som traumatisk. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva kvinnornas psykiska ohälsa efter en förlossning samt hur detta kan påverka kvinnan och hennes partners framtida psykisk hälsa. Metod: Val av metod till denna studie var litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar söktes via de vetenskapliga databaserna PubMed och CINAHL för att svara på studiens syfte. Tematisk analys användes för att analysera artiklarna och de teman som skapades var perinatal PTSD, lågt socialt stöd och traumatisk förlossning. Resultat: Resultatet visade att en traumatisk förlossning var en riskfaktor för att drabbas av perinatal depression, ångest samt perinatal PTSD. Vidare var lågt socialt stöd från vårdgivare, historik av traumatiska händelser samt instrumentella förlossningar riskfaktorer för att de nyblivna föräldrarna skulle uppfatta förlossningen som traumatisk. Slutsats: En negativ eller traumatisk förlossningsupplevelse kan leda till att de nyblivna föräldrarna får psykisk ohälsa. Det finns ett behov av ökad förståelse kring traumatiska förlossningsupplevelser för att minska prevalensen av perinatal psykisk ohälsa. Resultaten i denna studie är viktigt då den skapar förståelse för kvinnan och hennes partners utsatthet vid en negativ eller traumatisk förlossning samt vilka skyddsfaktorer som mer fokus borde läggas på av hälso-och sjukvården. / Introduction: Giving birth is something that women have done for many years and is usually associated with joy and love. But sometimes unpredictable events occur that leaves the new parents with a feeling that the birth was experienced as traumatic. Aim: The purpose of this literature review was to describe women's mental illness after childbirth and how this may affect the future mental health of the woman and her partner. Method: Choice of method for this study was literature review. Ten scientific articles were searched via the scientific databases PubMed and CINAHL to answer the purpose of the study. Thematic analysis was used to analyze the articles and the themes that were developed were perinatal PTSD, low social support and traumatic birth.Results: The results showed that a traumatic birth was a risk factor for suffering from perinatal depression, anxiety and perinatal PTSD. Furthermore, low social support from caregivers, history of traumatic events and instrumental births were risk factors for the new parents to perceive the birth as traumatic.Conclusion: A negative or traumatic birth experience can lead to that the new parents get mental illness. There is a need for increased understanding of risk factors correlated to traumatic birth experiences to reduce the prevalence of mental illness. The results of this study are important as it creates an understanding of the woman and her partner's vulnerability in the event of a negative or traumatic birth as well as which protective factors more focus should be placed on by the healthcare.joy and love. But sometimes unpredictable events occur that leaves the new parents with a feeling that the birth was experienced as traumatic.Aim: The purpose of this literature review was to describe women's mental illness after childbirth and how this may affect the future mental health of the woman and her partner.Method: Choice of method for this study was literature review. Ten scientific articles were searched via the scientific databases PubMed and CINAHL to answer the purpose of the study. Thematic analysis was used to analyze the articles and the themes that were developed were perinatal PTSD, low social support and traumatic birth.Results: The results showed that a traumatic birth was a risk factor for suffering from perinatal depression, anxiety and perinatal PTSD. Furthermore, low social support from caregivers, history of traumatic events and instrumental births were risk factors for the new parents to perceive the birth as traumatic.Conclusion: A negative or traumatic birth experience can lead to that the new parents get mental illness. There is a need for increased understanding of risk factors correlated to traumatic birth experiences to reduce the prevalence of mental illness. The results of this study are important as it creates an understanding of the woman and her partner's vulnerability in the event of a negative or traumatic birth as well as which protective factors more focus should be placed on by the healthcare.

Hälsokommunikation har flera etiska utmaningar. Det uttrycks ofta att hälsa är individens eget ansvar. Så kallad ”hälsoism” och kroppens form som bevis på hälsa är något som reproduceras i media. Idag är det väldigt vanligt att använda olika sociala medier, bland annat för att söka efter information om hälsa. Därför var syftet med den här studien att undersöka hur livsstilsrelaterad hälsa presenteras genom inflytelserika influencers via Instagram, vilket är en av de mest populära plattformarna av social media. Med hjälp av element av utförande och performativitet som teoretiskt ramverk användes multimodalanalys och fonetisk iterativ metod på 84 inlägg från 11 konton som benämnde sig själva som hälsokonton. Resultatet gav fyra kategorier: Goda effekter, ”Strong is the new skinny”, Självpresenterande och Mottagare. Slutsatsen är att god hälsa anses innebära att man bör hålla en balanserad kost och vara disciplinerad. Muskulösa kroppar har ett högt värde och mottagare positioneras att ta ansvar för att nå ideal för hälsa. Förekomsten av hälsoism är närvarande även i denna form av media, om än vissa omförhandlande av hälsa som super-värde kontra livskvalité förekommit. / Health communication implicates ethical concerns. Health is often expressed as being a responsibility for the individual to gain or maintain. Healthism and perception of a certain body as healthy is reproduced in the media. Today, it is very common to use social media, for example to do health related searches. The aim of this study was therefore to explore how a healthy lifestyle was presented by influential influencers on Instagram, that is one of the most popular social media platforms. With elements of execution and performativity as the theoretical basis, multimodal analysis and phronetic iterative method was used on 84 posts from 11 accounts that claimed themselves to be health inspiring. Four categories emerge in the result: Good effects, “Strong is the new skinny”, Self-representation and Receiver.  In conclusion, good health is communicated as being able to maintain a balanced food intake but also to be disciplined. Muscular bodies had a high value and receivers was seen as responsible to obtain ideals of health. The presence of healthism is still an issue, but with some negotiations of other values such as quality of life.

No description available.

Bakgrund: På grund av en belastande vardag i arbetslivet och privatlivet, har det visat sig vara svårt för förvärvsarbetande småbarnsföräldrar att återhämta sig. Under Coronapandemin har flera anställda börjat distansarbeta hemifrån, varav universitetslärare tillhör en av dessa yrkesgrupper. De nya förutsättningarna ökar behovet av att studera återhämtning för målgruppen i ett vidare sammanhang. Syfte: Syftet med studien var att studera återhämtningsmöjligheter bland universitetslärare som var småbarnsföräldrar och distansarbetade under Coronapandemin. Metod: Sex universitetslärare från Mellansverige deltog i kvalitativa djupintervjuer, vilka analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Universitetslärarnas vardag bestod av en ständig bearbetning av arbetslivets och familjelivets göromål. Distansarbetet förändrade återhämtningen i den mån att arbete och familj kom närmre varandra. En främjande återhämtningsmöjlighet var att deltagarna blev mer flexibla att utföra fysisk aktivitet under arbetsdagen. Två hindrande återhämtningsmöjligheter var den försvunna pendlingstiden, samt i viss mån virtuella fikamöten med kollegorna. Att växla mellan utförandet av förvärvsarbete och hushållsarbete under dagen, upplevdes som både en hindrande och främjande återhämtningsmöjlighet. Slutsats: Universitetslärarnas förutsättningar för återhämtning förändrades med distansarbetet, samtidigt som den upplevda återhämtande effekten av några aktiviteter skiljde sig åt mellan deltagarna. Ur ett folkhälsoperspektiv blir det viktigt att fortsätta studera återhämtning vid distansarbete ur fler aspekter och infallsvinklar. / <p>Betyg i Ladok 210601.</p>

Bakgrund: I Sverige är fallolyckor den vanligaste skadeorsaken. Förutom lidande för den drabbade utgör fallolyckorna också en betydande kostnad för samhället. Svenska kommuner ansvarar både för socialtjänst och till viss del hälso- och sjukvård. Syfte: Var att utforska folkhälsoarbete på kommunal nivå avseende fallprevention för målgruppen äldre. Metod: För att besvara syftet utformades en begäran om offentliga handlingar i form av politiska beslut/tjänsteutlåtanden som låg till grund för beslut som berörde kommunala åtgärder i fallpreventivt syfte för tidsperioden 2010-2020. I studien är dokument från fyra svenska kommuner representerade. Dokumenten analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Kommunernas åtgärder var främst riktade mot äldre som redan var föremål för olika typer av kommunala insatser, exempelvis personer som bodde på vård- och omsorgsboende. Flera kommuner har arbetat i team med olika professioner representerande, däribland arbetsterapeuter, fysioterapeuter och sjuksköterskor. Arbetet har varit inriktat på flera olika faktorer som kan påverka förekomsten av fallolyckor. De åtgärder som gjorts har delvis varit tillfälliga utifrån exempelvis statlig finansiering med stimulansmedel, en den åtgärder fortsätter efter avslutat projekt medan andra avslutats. Slutsats: Flera kommuner i studien lyfte betydelsen av att arbeta systematiskt och tillvarata kompetenser från flera olika professioner. Studien har också visat att det i vissa fall varit svårt att implementera nya arbetssätt. Det är betydelsefullt med uppföljningar av arbetssätt och att säkerställa att rutiner efterlevs. __________________________________________________________________ / <p>Betyg i Ladok 210601.</p>

Bakgrund Övervikt och fetma i tidig ålder är riskfaktorer för att drabbas av ett flertal sjukdomar senare i livet. Skolsköterskor har goda möjligheter att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Syfte Att belysa skolsköterskors erfarenheter i arbetet med att främja en hälsosam vikt samt förebygga övervikt och fetma hos grundskoleelever. Metod En semistrukturerad intervjustudie genomfördes med sex skolsköterskor på grundskolor i region Stockholm, samtliga kvinnor, med varierande erfarenhet. Skolorna hade varierande elevantal och representerade olika socioekonomiska områden. Intervjuerna genomfördes via Teams och varade mellan 30 – 50 minuter. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat Skolsköterskor upplevde flera utmaningar med att främja en hälsosam vikt samt förebygga övervikt och fetma hos sina elever. Ett optimalt arbete förutsätter tvärsektoriell samverkan som involverar annan personal (internt och externt) samt föräldrar. Övervikt och fetma kan uppfattas som känsliga områden vilket kan försvåra möjligheten att bygga upp ett ömsesidigt förtroende mellan skolsköterska, elev och föräldrar. Ett optimalt preventionsarbete kräver tidiga och situationsanpassade insatser redan i förskoleklass, vilket även bör involvera föräldrar då arv och miljö har betydelse för barnets viktutveckling. Ett sådant arbete kräver struktur i form av styrdokument och resurser, inte minst på samhällsnivå där skolsköterskorna är en viktig aktör bland många andra. Slutsats Skolsköterskan är en viktig aktör när det kommer till förebyggande och hälsofrämjande arbete kopplat till övervikt och fetma hos barn och ungdomar, men ansvaret är komplext och delas av många. För att kunna fokusera på det förebyggande arbetet krävs mer samverkan och utökade resurser / <p>Betyg i Ladok 210602.</p>

Syfte. Syftet med studien var att undersöka, om det finns något samband mellan beräknad maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) och risken att drabbas av infektion orsakad av covid-19 bland seniorer, som har deltagit i GIHs hälsoprojekt de senaste fyra åren. Metod. En retrospektiv longitudinell kohortstudie utfördes för att studera om risken att få covid-19 infektion samvarierade med beräknad absolut och relativt VO2max. Data från hälsoprojekten på GIH under de senaste fyra åren användes som baslinjedata. Data på utfallsmåttet, självrapporterad covid-19 infektion, samlades in vid en uppföljningsundersökning som genomfördes via telefonintervjuer. Studiepopulationen bestod av personer som deltagit i en träningsintervention vid GIH och som vid efterundersökningen var 62 år och äldre. Sambandet mellan beräknad maximal syreupptagning och risk för Covid-19 kontrollerades för valda störfaktorer. Resultat. Av 1200 personer som genomfört baslinjeundersökningen, kontaktades 383 via telefon. Vid uppföljning var antalet män 121 och kvinnor 262 (62-91 år), varav 162 hade hypertoni, 73 hjärt- och kärlsjukdom, 38 hade diabetes, 76 hade eller hade haft cancer och 36 hade astma eller KOL. Därutöver var 7 rökare och 45 hade någon autoimmun sjukdom. Uppföljningstiden var 1,9 (SD: 0,85) år. Av dessa hade 26 testats positivt för covid-19 det senaste året, antingen med PCR- eller antikroppstest. Sammanlagt 56 seniorer hade haft minst 4 symtom som är vanliga vid covid-19 (inklusive de 26 med positivt test). Vi fann en stark trend till högre risk för genomgången covid-19 infektion med hos individer som vid baslinjeundersökningen hade högre beräknad relativ syreupptagning. (OR: 1,07%CI: 0,996 till 1,149), justerat för ålder, kön, hypertoni, hjärt- &amp; kärlsjukdom, diabetes, BMI, och cancer, astma/KOL, rökning, autoimmun sjukdom. Motsvarande värde för absolut syreupptagning (uttryckt som dl/min) var signifikant med OR; 1,17 (95% CI: 1,13 till 1,36). Detta justerat för kön, hypertoni, hjärt- &amp; kärlsjukdom, diabetes, ålder, längd och vikt. Slutsats. Resultatet i studien visar att högre syreupptagningsförmåga vid baslinjemätingen samvarierar med högre risk att ha drabbats av covid-19 under uppföljningsperioden bland denna grupp av seniorer, vilket var något som motsa vår hypotes. Tidigare studier av testad syreupptagningsförmåga innan en covid-19 infektion är få eller saknas helt, och därför behövs mer framtida undersökningar inom området.

Vi lever i en värld som bli allt mer digitaliserad och att vara uppkopplad och att använda sig av en mobil, dator eller surfplatta är nästan oundvikligt för att passa in i samhällets struktur. Det finns studier som visar på att frekvent användning av sociala medier kan ge besvär så som depressiva symtom, ångest och minskat självförtroende i form av bland annat kroppskomplex. Syftet med studien var att undersöka hur användandet av sociala medier påverkar kvinnor i åldrarna 25-30 psykiska hälsa. Metoden för studien gjordes enligt en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen skedde via kvalitativa intervjuer med sex stycken olika kvinnorespondenterna valdes ut utifrån ett bekvämlighetsurval för att undersöka hur kvinnorna upplevde att sociala medier påverkar deras psykiska hälsa. Resultatet utifrån dessa sex intervjuer resulterade till två olika teman som var psykisk ohälsa och psykiskt välbefinnande. Resultatet i studien visade på att respondenterna i studien upplevde bland annat ensamhet, kroppskomplex och bekräftelsebehov. De upplevde att de fick en sämre psykisk hälsa kopplat till att de använde sig av sociala medier. Slutsatsen från studien är att användandet av sociala medier påverkar kvinnors psykiska hälsa. Kvinnorna använde sig av sociala meder av olika anledningar och men gemensamt kände samtliga respondenter att känslorna kopplat till användandet ansågs mestadels vara negativa. Samtliga kvinnor som deltog i studien upplevde att sociala medier påverkade deras hälsa på något vis. / <p>Betyg i Ladok 220112.</p>