Introduktion: Psykisk ohälsa bland ungdomar är ett växande hälsoproblem som mångaskolsystem världen över försöker hantera med hjälp av hälsofrämjande och förebyggandeinsatser. Dessa insatser baseras på att utveckla kunskaper om, och utveckla förmågor attbemästra psykisk ohälsa. Däremot finns en del faktorer som hämmar denna process.Syfte: Syftet med följande studie är att studera vilka faktorer som hindrar skolinsatsernaseffekter på psykisk hälsa bland ungdomar 13–18 år gamla.Metod: Arbetet har genomförts som en strukturerad litteraturstudie utifrån data från tidigarestudier och en innehållsanalys som integrerar denna data i teman. Studierna är tagna fråndatabaserna CINAHL samt PubMed.Resultat: Analysen inkluderade 11 vetenskapliga artiklar som resulterade i fyra teman:Hälsoproblemet försummas, Typ av implementering, Stigma och Lärarnas kompetens.Resultatet påvisade att dessa teman innehöll faktorer som hindrade insatsernas ändamål. Densvaga förbättringen av psykisk ohälsa som resultaten påvisade, betonade behovet av attutvärdera och utveckla insatserna mer innan implementering.Slutsats: Att fokusera på ungdomarnas psykiska hälsa utifrån utvärderade och förbättradeinsatser ger kort- och långsiktiga fördelar. Det gynnar ungdomarnas- såväl som framtidabefolkningens välmående. / Introduction: Mental illness among adolescents is a growing health problem that many schoolsystems around the world are trying to manage with the help of health promotion and preventiveefforts. These efforts are based on developing knowledge about, and developing abilities tomanage, mental illness. However, there are some factors that hinder this process.Aim: The purpose of the following study is to study the factors that hinder the effects of schoolinterventions on mental health among adolescents 13- 18 years old.Method: This study has been conducted as a structured literature study based on data fromprevious studies and a content analysis that integrates this data into themes. The studies aretaken from the databases CINAHL and PubMed.Results: The analysis included 11 scientific articles that resulted in four themes: Neglecting thehealth problem, Type of implementation, Stigma and Teachers competence. The result showedthat these themes contained factors that hindered the purpose of the efforts. The slightimprovement in mental illness that the results demonstrated, emphasized the need to evaluateand develop the efforts more before implementation.Conclusion: Focusing on the mental health of adolescents based on evaluated and improvedefforts provides short- and long-term benefits. It benefits the well-being of young people aswell as the future population.

Introduktion: Fysisk aktivitet främjar hälsan och minskar risken för sjukdom och för tidigdöd. Enligt WHO är fysisk aktivitet kroppslig rörelse som höjer energiförbrukningen jämförtmed vila och aktiverar skelettmuskulaturen. Rekommendationerna för fysisk aktivitet är atten vuxen ska vara fysiskt aktiv 150 minuter per vecka med måttlig intensitet. Världensbefolkning är allt mer fysiskt inaktiv vilket kopplas till ekonomisk och teknisk utveckling.25 % av världens vuxna befolkning och en av tre svenskar når inte upp tillrekommendationerna. WHO anser att anställda ska möjliggöras mer fysisk aktivitet på sinaarbetsplatser för att motverka den negativa trenden. Syfte: Studien syftar till att belysa vilkainsatser som omtalas i forskningen som mest lämpade för att öka den fysiska aktiviteten föranställda med skrivbordsarbete där arbetet i huvudsak utförs stillasittande. Frågeställning:Vilka hälsofrämjande insatser är vanligt förekommande och syftar till att öka den fysiskaaktiviteten bland kontorsarbetare? Metod: En systematisk litteraturstudie. Genom ensökning i databasen PubMed inkluderades tio artiklar som granskades genom tematiskanalys. Resultat: Fyra teman identifierades i analysen: Miljöstrategier, Organisatoriskastrategier, Individuella strategier samt Beteendeförändring för långsiktig effekt. Detframkom också att sociala normer och normalisering av fysisk aktivitet spelar stor roll förökad fysisk aktivitet för skrivbordsarbetare. Slutsats: Studien visade att insatser somomfattar såväl miljöstrategier som organisatoriska- och individuella strategier kan skapaförutsättningar för ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande på arbetsplatser. Önskvärtvore om WHO och Folkhälsomyndigheten bidrog med rekommendationer för hurstillasittande arbete för skrivbordsarbetare ska brytas.

Inledning: Psykisk ohälsa ökar bland barn och unga vuxna i åldrarna 10–24 år i Sverige, och den kan ta sig många uttryck, bland annat i form av ätstörningar och muskeldysmorfi. I denna litteraturöversikt fokuseras på dessa diagnoser ur ett genusperspektiv. Syfte: Studien avser att belysa ätstörningar och muskeldysmorfi ur ett genusperspektiv. Metod: Denna litteraturöversikt är en ”intergrative litterature review” där tidigare publicerad forskning sammanställs och tolkas. Artikelsökning har skett genom databaserna CINAHL och PubMed, varifrån tio vetenskapliga studier valts ut och analyserats. Resultat: Det konstaterades att ätstörningar och muskeldysmorfi påverkas starkt av rådande utseendeideal, oavsett om det är faktiska ideal eller subjektivt upplevda. Bilder på kroppar för vilka individen exponeras tycks också de spela en avgörande roll för individens uppfattning av en normativ kropp. Generellt beskrivs och uppfattas enligt studierna ätstörningar som ”kvinnligt” och muskeldysmorfi som ”manligt”. Både män och kvinnor kan drabbas av kroppsmissnöje, och ideal i enlighet med rådande könsrollsnormer styr på vilket sätt detta tar sig uttryck. En man som lider av en ätstörning beskrivs som omanlig, och i attitydmätningar utsätts kvinnor för hårdare stigmatisering generellt. Diskussion: Kroppsmissnöje och dess konsekvenser kan orsaka stort lidande, men kan på ett effektivt sätt motverkas genom folkhälsoinsatser för att främja goda normer, en positiv kroppsuppfattning samt motverka stigmatisering. En god arena för detta kan vara genom massmedia och genom insatser för ökad självkänsla. Minskad stigmatisering och hälsosamma normer kan öka benägenheten till att söka hjälp för eventuella problem, och därmed också minska trycket på samhälleliga insatser för drabbade.

Flera svenska gymnasieskolor ger eleverna ett lunchbetalmedel giltigt hos utvaldamatåterförsäljare, istället för att servera lunch i skolmatsal. Kunskap saknas om antaletelever som omfattas av systemet och dess eventuella påverkan på dem. Syftet var attundersöka om det fanns samband mellan vilken typ av matåterförsäljare somgymnasieelever med lunchbetalmedel använde och deras kostkvalitet, spenderadepengar i samband med lunch, socioekonomiska position eller kön. Vidare att undersökavilka faktorer som påverkade matåterförsäljarvalet och om dessa faktorer hade sambandvilken matåterförsäljartyp som valdes. Undersökningen genomfördes som en ickeexperimentell tvärsnittsstudie där elever vid två gymnasieskolor fick fylla i enwebbaserad enkät. Fisher’s exact test användes för att undersöka eventuella sambandmellan vald typ av matåterförsäljare och kostkvalitet, spenderade pengar, viktigastefaktor vid val av matåterförsäljare, socioekonomisk position eller kön. Resultatet visadeett signifikant samband mellan att ha valt en snabbmatsrestaurang och att oftare drickasockersötade drycker. Undersökningen hade dock få deltagare, varför en upprepningmed fler deltagare skulle kunna ge mer robusta resultat. / <p>Betyg i Ladok 210114.</p>

Psykisk ohälsa ökar framför allt bland yngre kvinnor i dagens västerländska samhälle som karaktäriseras av konsumtion och materialism. Studier visar att ju mer en person bryr sig om yttre, materialistiska mål och värden desto lägre är dess personliga välbefinnande och personen rapporterar lägre lycka och livstillfredsställelse. Den här studiens syfte var att undersöka om det finns samband mellan shopping och låg livskvalitet bland kvinnor mellan 19 och 24 år. Data samlades in med en digital enkät med frågor relaterade till shoppingvanor, shoppingberoende och livskvalitet. Etthundraåtta kvinnor svarade. Det fanns ett positivt samband mellan shoppingberoende och självupplevd god livskvalitet. Kvinnor som bor i city/innerstad var mer shoppingberoende och upplevde högre livskvalitet medan kvinnor som bodde på landsbygden var shoppingberoende i mindre utsträckning och uppgav lägre grad av livskvalitet. När gränsen för shoppingberoende höjdes försvann sambandet mellan shoppingberoende och god livskvalitet vilket skulle kunna tolkas som att en tendens till eller en moderat grad av shoppingberoende har positivt samband med god livskvalitet men vid ett kraftigare shoppingberoende försvinner denna positiva effekt. / <p>Betyg i Ladok 210114.</p>

Introduktion: Inom jordbruksyrket förekommer många krav och stressfaktorer. Självmordsstatistiken visar att yrket uppvisar en även globalt förhöjd risk för självmord. Hur hållbar är jordbrukets psykosociala motståndskraft när urbanisering, globalisering och rådande klimatförändring förändrar förutsättningarna för jordbruket och för de individer som arbetar med livsmedelsproduktion. Kan tillgänglig vetenskaplig litteratur förklara vilka faktorer som påverkar jordbrukarens psykiska hälsa? Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att påvisa att förekomsten av psykisk ohälsa inom jordbrukssektorn är ett verkligt och existerande problem och få svar på vilka faktorer som påverkar jordbrukares psykiska hälsa. En önskan är också att materialet skapar en större förståelse hos läsaren vad arbete med jordbruk innebär. Metod: En litteraturstudie, där kvalitativa och kvantitativa artiklar har studerats. Artiklar söktes i databaserna Medline och CINAHL och innehållet analyserades för att svara på studiens syfte. Resultat: Tio vetenskapliga artiklar inkluderades för analys och resulterade i fyra teman: Arbetsliv, Sociala relationer, Geografisk plats och Stigma. Långa avstånd till vård och sociala mötesplatser ökar isoleringen och är riskfaktorer för psykisk ohälsa. Högre förekomst av psykisk ohälsa hos jordbrukare förklaras av tidspress, stigmatisering av yrket och samhällsförändringar som ökar riskfaktorernas inverkan. Slutsats: Jordbrukarnas hälsa är sårbar och det finns anledning att oroa sig över deras psykiska hälsa. Men jordbruksyrket är också förenat med flera frisk- och skyddsfaktorer som bör stärkas och värnas om för att minska risken för psykisk ohälsa. / Introduction: Within the agricultural profession, there are many stress factors. The suicide statistics show that the profession is associated with an even globally increased risk of suicide. How sustainable is agriculture's psychosocial resilience when urbanization, globalization and prevailing climate-change affect the conditions for agriculture and for the individuals who work with food production. Can available scientific literature explain which factors affect the farmer's mental health? Aim: The purpose of this literature rewiev is to demonstrate that the incidence of mental illness in the agricultural sector is a real problem and to get answers to what factors affect the farmers' mental health. The rewiev also aims to achieve a greater understanding in the reader about the mental health of farmers. Methods: A literature study, in which qualitative and quantitative articles have been studied. Articles were searched in the databases Medline and CINAHL and the content was analyzed to meet the criteria of the study. Results: Ten scientific articles were included for analysis and four themes emerged: Working life, Social relations, Geographical location and Stigma. Geographical isolation from healthcare and social meeting places increase isolation and are risk factors for mental illness. Higher prevalence of mental illness among farmers is explained by time pressure, stigmatization of the profession and societal changes which can have a negative effect on mental health.  Conclusion:  Farmers' health is vulnerable and there are reasons to worry about their mental health. But the agricultural profession is also associated with several protective factors that should be strengthened in order to reduce the risk of mental problems.

No description available.

Aim: The motivation of this explorative study is to analyze the changing age structure of individuals misusing narcotics presenting with events of hospitalization or mortality. Methods: The data is derived from three anonymous, aggregated data sets for the mortality (n=4,999), hospitalization (n=143,264), and general population data. Descriptives, independent T-Tests, and simple linear regression is used for the analysis of age among events of mortality and hospitalizations throughout time. Results: The structure of ages among individuals with mortality linked to narcotic misuse does not significantly change. The trends in ages among males and females present themselves differently in mortality related to narcotic misuse as the female median ages continue to increase in age, whereas male median ages remain relatively stable. The age structure of individuals with hospitalizations linked to narcotic misuse has changed over time, with the males and females presenting similar significant trends in declining age. Conclusion: The changes in age structure among individuals misusing narcotics differ when measuring mortality and hospitalizations. Significant changes indicate that hospitalizations have increased over time and are more prevalent in younger adults, suggesting that more individuals are misusing narcotics at younger ages and requiring more medical care as they age and live longer lives.

Inledning: I Sverige kan vintrar medföra långa perioder av is och snö som i sin tur leder till en ökning av fallolyckor på grund av halkan. Seniorer drabbas mest av denna fenomen, vilket leder till ett stort lidande för den enskilde och enorma samhällskostnader för samhället. Sveriges kommuner implementerar preventiva säkerhetsåtgärder på många olika sätt för att bl.a. motverka och reducera fallolyckor under vinterhalvåret. En del kommuner har valt att införa utdelning av gratis halkskydd i form av broddar för kommunens invånare. En del andra kommuner har valt att inte införa denna typ av insats av olika skäl. Kommuners olika beslutsfattande kan bero på en skillnad i vilka problem som finns och vilka mål som ska uppnås. Syftet med denna studie är att undersöka orsaker till varför det skiljer sig med utdelningsprogram av halkskydd i form av broddar, mellan kommuner runt om i Sverige. Denna studie har utgått från beslutsteorin och den sociotekniska modellen, för att möjliggöra en ökad förståelse för kommuners beslutsprocess.  Metod: Denna studie har genomfört en kvalitativ textanalys, för att kunna studera och analysera kommuners resonemang och beslutsprocess.  Resultat: Beslutsprocesser och implementering av förebyggande åtgärder hos Sveriges kommuner, skiljer sig på olika sätt. Eftersom kommuner är självstyrda, finns det inga tydliga svar på varför det ser ut som det gör. I samtliga beslutsprocesser finns en stor variation på vilka aktörer som är inblandade, var förslagen kommer ifrån och på vilket sätt förslaget lämnats in och/eller besvarats.  Slutsats: Kommuners beslutsprocess och resonemang för beslut varierar sinsemellan. Kommuner som implementerat broddutdelningsprogram har varit mer engagerade i frågan, utrett mer samt motiverats och inspirerats av andra kommuner som genomfört insatsen. Kommuner som inte implementerat broddutdelningsprogram har bl.a. motiverat det med att det går emot kommunallagen, att det saknas ekonomiska resurser och vetenskaplig evidens. Det har också motiverats med att kommuner redan implementerat andra förebyggande åtgärder mot fallolyckor. Det anses även vara den enskildes ansvar att införskaffa halkskydd och skydda sig utomhus.

Hepatitis C virus (HCV) affects up to 45,000 people in Sweden today. Although it is a very treatable disease, the prevalence of HCV is extremely high within the population of people who inject drugs (PWID). This study examines the direct effect of needle exchange programs (NEPs) on HCV rates in Sweden. Previous research has shown that NEPs reduce the transmission of other blood-borne diseases among PWID. Using an interrupted time series (ITS) analysis, this study investigates if there are statistically significant differences between HCV rates in Swedish counties before and after the implementation of NEPs. The study also investigates via linear regression to see if there is a relationship between sterile injecting equipment (needles and syringes) dispensed and HCV rates in the counties where NEPs exist. While there has been a steady decrease in HCV rates across the country as a whole, the ITS analyses show no statistically significant differences in HCV rates due to the opening of NEPs. Because of the relatively recent introduction of NEPs in Sweden, more data points post-intervention may be needed before we can truly see the effect they have on regional HCV rates. There is also no relationship between the number of needles and syringes dispensed and county HCV rates. However, Sweden falls far short of the 300 syringes/needles per user per year recommendation of the World Health Organization at this time. Standardized data collection and further research can help answer these questions more clearly.