I Sverige finns en ojämlikhet i hälsa mellan utrikes födda och inrikes födda. Hälsa är beroende av fungerande hälso- och sjukvård och för personer som inte talar svenska kan tolk behövas. Dock förekommer viss problematik kring tolkning vid patientbesök som berör sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Därför har några regioner i Sverige utbildat tolkar inom SRHR. Studiens syfte var att undersöka hälso- och sjukvårdsanställdas uppfattning samt behov av tolkar i Region Sörmland. Kvalitativ metod valdes för att belysa deltagarnas erfarenheter och uppfattningar kring tolkning. Datainsamling gjordes via semistrukturerade intervjuer då fem kvinnor som arbetar med SRHR inom hälso- och sjukvård i Region Sörmland intervjuades. Därefter genomfördes kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet visar att deltagarna främst använder sig av telefontolkning även om kontakt-tolkning förekommer. Patientmöten genom tolk handlar mycket om kommunikation. Förutsättningar, hinder och möjligheter för kommunikation varierar beroende på patientmötets omständigheter. Uppfattningarna om vad SRHR-utbildning bör innehålla är breda samtidigt som en nackdel kan vara att ämnet är stort och komplext. Dock finns en möjlighet att SRHR-utbildning för tolkar kan resultera i att patient och vårdpersonal upplever tryggare patientmöten. Slutsatsen är att det finns ett uppfattat behov av tolkar utbildade i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Bakgrund: Brist på daglig fysisk aktivitet ökar risken för folksjukdomar samt påverkar ungdomars fysiska förmåga negativt. Ungdomar som gör värnplikten i Försvarsmakten behöver ha en viss nivå av fysisk förmåga för att klara av krav och träning som militärtjänstgöring kräver. Social Ecological Model används för att förklara hur ungdomars fysiska förmåga påverkas av många faktorer i ungdomarnas omgivning. Syfte: Studiens syfte är att studera vilka uppfattningar anställda i Försvarsmakten har kring förutsättningar och påverkansfaktorer för ungdomars fysiska förmåga innan och under värnplikten. Metod: Studien har använt en kvalitativ metod och semistrukturerade telefonintervjuer har genomförts med tre anställda inom Försvarsmakten. Data har analyserats med manifest innehållsanalys. Resultat: Skolidrott samt förberedelser lyfts fram som förutsättningar inför värnplikten medan tidig elitsatsning och idrottsspecialisering upplevs som problem för den fysiska förmågan innan värnplikten. Ungdomars fysiska förmåga under värnplikten upplevs ha försämrats och skador är vanligt. Under värnplikten påverkas den fysiska förmågan av kravnivåer, träning samt psykiskt välmående. Slutsats: För att förbättra ungdomars förutsättningar innan samt höja den fysiska förmågan under värnplikten krävs att skolan, föreningsidrotten och Försvarsmakten möjliggör ungdomars fysiska aktivitet. I bedömningen av den fysiska förmågan under värnplikten måste även krav, träning och psykiska påverkansfaktorer beaktas.

Att göra en gynekologisk undersökning kan vara jobbigt och kännas utsatt. Många kvinnor tycker att en sådan situation kan kännas blottande. Idag finnes inga patientrum som är utformade efter hur kvinnorna upplever situationen och som gör att dom känner sig mer trygga. Hur kan vi med hjälp av design förbättra upplevelsen för kvinnor under ett gynbesök? Detta projekt är i sammarbete med Norrlands Universitetssjukhus samt Ungdomsmottagningen i Umeå. Detta examensarbete innehåller en design- och tankeprocess samt utformning av ett nytt patientrum som har som syfte att medge en tryggare miljö och som minskar känslan av utsatthet. Projektet resulterade till ett patientrum med ett nytt flöde och rörelsemönster som resulterar till att man som patient inte behöver gå avklädd framför hen som skall utföra undersökningen, och som medger en tryggare helhetsupplevelse. / To do a gynecological exam can be tuff and you can feel exposed. Many women can feel that such a situation can be very devastating. Today, there are no patient rooms that are designed from the patient’s perspective and to make sure that they feel less exposed. How can we by design improve the experience for women under a gynecological visit? This project is in collaboration with Norrlands University Hospital and the Youth Care in Umeå. This degreework includes a design and thought process of the development of a new patient room which has a purpose to makethe patient feel more secure and less exposed. The project resulted in a patient room with a new patient flow and movement pattern which means that the patient does not have to go undressed in front of the professional, which allows a less exposing experience of going to the gynecological clinic.

Background: Insecticide-treated nets (ITNs) are one of the most effective prevention measures against malaria. Malaria is highly endemic in Ghana. The country implemented mass distribution campaigns of ITNs to cover 80% to 95% of the population but the rate of ITNs use among children under 5 years was 52%, which was lower than the universal coverage target of 100%. Objective: The objective of this study was to identify the socio-demographic factors associated with ITNs utilization among children under 5 years in Ghana. Methods: This was a secondary analysis from cross-sectional data of 3,029 children under five years obtained from Ghana Malaria Indicator Survey 2016. Logistic regression analysis was done to identify the determinants of ITNs utilization among children under 5 years in Ghana. Results: Size of the household, number of children ≤5 years old in the household, household wealth index, education level of mother, knowledge of mother on the protection of mosquito nets, place of residence, and region of residence were found to be significantly associated with ITNs utilization in children under 5 years. Conclusion: More interventions are needed to promote the use of ITNs to protect children against malaria. Interventions should focus on households with more than 7 members, households with more than 3 childrens ≤5 years, and on promoting girl’s education.

Psykosocial ohälsa är vanligt förekommande i samhället, framförallt bland socialarbetare som syftar på yrken som socionomer, socialsekreterare, kurator och biståndshandläggare. Tidigare forskning beskriver socialsekreterares jobb som med hög risk att drabbas av utmattningssyndrom och stress på grund av det arbete de utför i sammanhanget de befinner sig i. Socialsekreterare tillhandahåller stöd och hjälp till klienter i stressade miljöer. Stress, samt följden utmattningssyndrom, bidrar till en rad olika hälsorelaterade problem med ökad risk för sjukdom och skada, samt förhöjd risk för förtidig död. Syftet med studien var att att undersöka hur några socialarbetare i södra Sverige upplever sin psykosociala arbetsmiljö på arbetsplatsen samt hur den psykosociala arbetsmiljön kan främjas och hur stress kan förebyggas. Samt om hälsoarbete bedrivs för målgruppen och i så fall hur. Metoden för studien var av kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer användes för att besvara syftet. Resultatet tyder på att det finns olika psykosociala arbetsmiljöfaktorer som påverkar socialarbetares hälsa. Dessa är både individuella och kollegiala. De individuella är relaterade till stress, krav, kontroll, tidspress och dokumentation. En del tar jobbet med sig hem och tidsbristen gör att det inte finns tid till återhämtning. De kollegiala faktorerna är arbetsmiljö, konflikter och hjälpsamhet. Främjande insatser för den psykosociala arbetsmiljön är hälsoinsatser, beröm och feedback, handledning och reflektion samt delaktighet och utveckling. Förebyggande insatser är olika förebyggande åtgärder och förebyggande av stress. Slutsatsen tyder på att det råder hög tillströmning av ärenden som ska dokumenteras, vilket medför hög arbetsbelastning med krav från både allmänhet och arbetsgivare. Vilket i sin tur ger tidsproblematik där återhämtning uteblir. En hälsofrämjande insats som stärker hälsofaktorer skulle potentiellt kunna förbättra både hälsan och arbetssituationen för socialarbetarna.

The concept of One Health is a rather new term that is used to describe the need for collaboration across expert disciplines to ensure health for humans, animals and the environment. The concept of One Health covers many different aspects of problems that pose a threat to a sustainable planet, for example zoonotic diseases, food hygiene, antibiotic resistance and animal welfare. In recent years the interest in One Health issues has expanded in a truly amazing way, therefore, it is in our interest to present an overview of One Health projects globally, regarding the topics of zoonotic diseases and animal welfare. The aim of this literature study is to conduct an overview of published studies, in the areas of zoonotic diseases and animal welfare, from geographically distinct parts of the world, including Europe, Middle East, South America, South-East Asia and Sub-Saharan Africa. This will be done by answering questions regarding the analysed publications, to explore similarities and differences between the previously mentioned geographic areas, regarding the two topics of interest. PubMed was used as search engine to identify publications suitable for the aim of this literature overview. 178 publications within the area of zoonotic diseases and 139 publications within the area of animal welfare met the inclusion criteria and were analysed and evaluated according to a question-sheet. Cross-border collaborations appeared to be more common in the field of zoonotic diseases than in the field of animal welfare. Looking at the amount of published papers, there seemed to be an elevation in number of publications focusing on zoonotic diseases from the time interval 2012-2013 to 2014-2015, in contrast to animal welfare, where the publication numbers increased some years later, from 2014-2015 to 2016-2017. Sub-Saharan African and South American publications focused more on vector borne diseases than the other investigated geographic areas. Regarding the most common cause of animal welfare issues, it appeared to be housing and human management in all investigated geographical demarcations.

Aim: This essay aims to identify and categorize implementation strategies that increase physical activity. This to create a picture of in what ways the efforts of increasing physical activity are done in Sweden. Method: Several literature searches were made during February 2021. Literature was searched on four governmental or institutional websites. The keywords were “physical activity” and “increase physical activity”. Through exclusion of non-relevant titles, a total of 15 publications from five different institutions were included. Through a literary analysis the implementation strategies were categorized into four subject areas; environment and city planning, school and workplace, healthcare, and collaboration between authorities. Results: Strategies that aim to create stimulating environments through city planning have a high feasibility of improving levels of physical activity. Stimulating environments can create long-term results that affect greater portions of the population. School and work places are important places where daily physical activity can be promoted. Through the educational system and the school subject sports and health, students can create a good foundation for a healthy lifestyle. Ensuring that employees have the possibility to be physically active should be in the interest of every employer, since physically active people tend to have less sick leave and have a greater work performance. In regards of physical activity, the Swedish healthcare system work mostly with secondary prevention. Counseling is the recommended method and also the mainly used method for lifestyle changes in healthcare. Counseling together with written information and continuous contact between patient and healthcare professional is proven to be the most effective way to acquire lifestyle changes. Prescripted physical activity is a concept to improve the levels of physical activity of patients and can be issued by different health care professionals. Several instances agree on the need of a coordinating structure that can oversee the work of increasing physical activity. This structure could demand that effective strategies for implementation are being followed, and could be a connection between different stakeholders. Conclusion: The different sectors investigated have wide knowledge of the impact of increasing physical activity. However, statistics and the burden of non-communicable diseases show generally low levels of physical activity in the population. The conclusion of this is that there is a lack of implementing guidelines into concrete measures that are followed in different sectors. / Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och kategorisera kunskapsunderlaget för implementeringsstrategier och konkreta åtgärder som främjar fysisk aktivitet i det svenska samhället, samt hur dessa praktiskt appliceras genom olika myndigheter och institutioner. Metod: Litteratursökningar gjordes under februari 2021 på fyra myndigheters eller institutioners hemsidor. Sökorden som användes var ”fysisk aktivitet” och ”främja fysisk aktivitet”. Sållning av titlar resulterade i totalt 15 publikationer utfärdade från fem olika institutioner. Genom textanalys identifierades implementeringsstrategier och åtgärder som främjar fysisk aktivitet, dessa grupperades in i fyra ämnesområden; fysisk miljö och stadsplanering, skola och arbetsplats, hälso- och sjukvård, samt samarbetet mellan instanser. Resultat: Åtgärder för att öka nivåer av fysisk aktivitet som fokuserar på att skapa främjande miljöer genom stadsplanering kan ge långsiktiga resultat som påverkar större delar av befolkningen. Det är viktigt att planera samhällen utifrån närhet, trygghet och tillgänglighet till promenadstråk, cykelvägar, parker och grönområden, samt till andra faciliteter som arbetsplatser, träningsanläggningar eller affärer. Skolan och arbetsplatsen är viktiga platser där daglig fysisk aktivitet kan främjas. Genom skolväsendet och skolämnet idrott och hälsa kan elever lära sig och skapa hälsosamma levnadsvanor. Att skapa förutsättningar så att de anställda på arbetsplatsen är fysiskt aktiva är av värde då det kan minska sjukfrånvaron och förbättra arbetsprestationen. Med fokus på fysisk aktivitet arbetar hälso- och sjukvården främst med sekundärprevention, där rådgivning är den metod som rekommenderas, samt metoden som är främst använd. Rådgivning tillsammans med skriftlig information och kontinuerlig uppföljning har visats vara det mest effektiva sättet att åstadkomma livsstilsförändringar på individnivå. Fysisk aktivitet på recept är ett arbetssätt som främjar fysisk aktivitet i behandlingsform för flertalet sjukdomar och kan skrivas ut av olika yrkeskategorier inom vården. Flertalet instanser belyser behovet av en samordnande struktur som ser över det tvärsektoriella arbetet för främjandet av fysisk aktivitet. Denna struktur kan sätta krav på att effektiva implementeringsstrategier används och efterföljs, samt kan verka som länk mellan olika aktörer, myndigheter och institutioner. Slutsats: Det finns en bred kunskap kring vikten av att främja fysisk aktivitet inom de olika sektorerna som undersöks. Dock visar statistik och sjukdomsbördan på en generellt låg nivå av fysisk aktivitet i befolkningen. Detta visar på brister i att implementera riktlinjer till konkreta åtgärder som efterföljs inom olika sektorer. / <p>Idrott III</p>

Bakgrund: Kommuner utgör en central aktör i folkhälsoarbetet i och med deras breda välfärdsuppdrag och hur de med sin närhet till befolkningen kan påverka den allmänna folkhälsan genom hela livet. Syfte: Var att undersöka kommunala tjänstepersoners upplevelser av det strategiska folkhälsoarbetet i den egna kommunen. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes våren 2021 med sju respondenter med ett strategiskt uppdrag kring folkhälsa från sex kommuner i Mellansverige. Intervjuerna genomfördes digitalt via videolänk och varade mellan 36-90 minuter. De spelades in, transkriberades och analyserades enligt tematiskt nätverksanalys. Resultat: Fynden visade på olika teman som upplevdes karaktärisera ett strategiskt folkhälsoarbete på lokal nivå. Temana handlade om att lokalt strategiskt folkhälsoarbete är komplext och kräver helhetssyn och integrering, vilket illustrerade bredden i kommunens folkhälsoarbete. Respondenterna menade att det behöver finnas en bred kunskapsbas och en koppling till ett större hållbarhetsarbete. De framhöll också att folkhälsa måste in i ordinarie styrning och ledning och genomföras med en ändamålsenlig organisering och genom tvärsektoriellt arbete. Slutsats: Lokalt strategiskt folkhälsoarbetet förutsätter ett komplext angreppssätt där kommuner behöver integrera folkhälsa i styrning och ledning. Samtidigt behöver det finnas en organisering som stöder arbetet samt där arbetet är kunskapsstyrt och bedrivs i intern och extern samverkan. Kan dessa aspekter hanteras, så finns också större möjligheter att uppnå ett effektivt strategiskt folkhälsoarbete på lokal nivå. / <p>Betyg i Ladok 210603.</p>

Ensamhet hos äldre som bor ensamma hemma påverkar deras livskvalitet. Det skulle vara intressant att se om det går att förbättra livskvaliteten hos ensamboende äldre, men ännu finns för lite kunskap i ämnet som helhet varför det är motiverat med ytterligare forskning kring äldres upplevelser av livskvalitet och ensamhet. Sådan kunskap kan leda till utveckling av folkhälsoarbetet. Syftet med studien var att beskriva hemtjänstpersonalens uppfattningar om ensamhet och livskvalitet hos ensamboende äldre. Metoden var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju personer mellan 23 och 55 år. Databearbetningen skedde med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att hälsotillstånd och ekonomi, aktivitet, social gemenskap och stöd av familj, är de faktorer som har stor inverkan på ensamhet och orsakar förändringar på livskvalitet hos ensamboende äldre. Slutsats: Den slutsats som kan dras av resultatet är att meningsfullhet och livsglädje kan lindra känslan av ensamhet och samtidigt förbättra livskvalitet hos ensamboende äldre. / <p>Betyg i Ladok 210901.</p>

Skolledarna i grundskolan i Sverige leder verksamheten i skolorna. Skolan är en viktig arena för att barn och ungdomar ska få en jämlik och bra start i livet. Elevernas mående och hälsa är en avgörande faktor för deras kunskapsinhämtning. Uppsatsens syfte var att beskriva skolledarnas förutsättningar för att bidra till hälsoarbetet i grundskolan, och hur dessa förutsättningar påverkade hälsoarbetet som bedrevs i skolan. Sex skolledare från Göteborgs stad intervjuades. Resultaten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I analysen framkom tre teman (eleven, skolledaren och omgivningen) och tio kategorier (elevfokus, elevens mående, lärarens/skolledarens roll, styrning och ledning, hälsoinformation, hälsoarbete, elevhälsoarbetet, delaktighet, samhället och organisatoriska förutsättningar). För skolledarna var hälsa både en individfråga och en samhällsfråga. Måendet och hälsoaspekten hos eleverna stod i fokus. Elevernas välmående kom före kunskapsmålen. I tidigare studier framgår det att hälsolitteraciteten hos skolledarna kan påverka hälsoarbetet i skolorna. Framförallt är skolledarna och personal förebilder för eleverna vilket i sin tur också kan påverka elevernas hälsolitteracitet. Ett fungerande hälsoarbete utgår från eleverna, sker systematiskt, i samverkan och utifrån ett helhetsperspektiv. / <p>Betyg i Ladok 211205.</p>