Bakgrund: Långtidssjukskrivning är ett stort folkhälsoproblem i Sverige som drabbar såväl individen som samhället. Situationen är komplex med flera inblandade aktörer. Användandet av digitaliserade verktyg för information och behandling ökar inom sjukvården. Syfte: Syftet med studien var att undersöka långtidssjukskrivna personers erfarenheter av informationsflödet under sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen samt deras tankar kring utveckling av ett digitalt samverkanssystem mellan processens aktörer. Metod: Studien hade en deskriptiv och explorativ kvalitativ studiedesign. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och materialet analyserades genom innehållsanalys. Resultat: Hälso- och sjukvården och Försäkringskassan ansågs vara de viktigaste källorna till information men egen kunskap och anhörigas kunskap ansågs spela stor roll. Positiva erfarenheter av tillgänglig digital samverkan uppgavs. Behov för standardiserad information och ökad samverkan mellan processens aktörer framhölls, där det ansågs att ett digitalt system kunde bistå processen. Svagheter för ett digitalt system identifierades då det framkom tydlig skepticism att dela medicinsk information till arbetsgivaren samt tekniska barriärer uppgavs. En rad möjligheter identifierades för hur systemet skulle kunna förbättra situationen för den sjukskrivna och för andra aktörer såsom hälso- och sjukvården och arbetsgivaren. Risker identifierades då det framkom oro för missbruk av informationen i systemet samt farhågor av etisk utmaning vid inhämtandet av medgivande från den sjukskrivne. Slutsats: Information kring sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen riskerar att försummas i dagens system. Informanter såg ett behov av, och flera möjligheter med, ett digitalt samverkansverktyg för processens aktörer. Dock förelåg skepticism till att dela information med arbetsgivare och farhågor kring sekretess och ojämlikhet. / Background: Long-term sick leave is a major public health issue in Sweden that affects both the individual and society. The situation is complex with several stake holders. The use of digitized information and treatment tools are increasing in healthcare. Purpose: The purpose of the study was to investigate the experiences of long-term sick people in the information flow during the sick leave and rehabilitation process and their thoughts about developing a digital collaboration system between process participants. Method: The study had a descriptive and explorative qualitative design. Semi-structured interviews were conducted and analyzed by content analysis. Results: Healthcare and Social Insurance Service were considered to be the most important sources of information, but informants own knowledge, and the knowledge of family and relatives, was considered to be of importance. Positive experiences of available digital collaboration were reported. The need for standardized information and increased interaction between stakeholders was emphasized, where it was considered that digital system could assist the process. Weaknesses for a digital system were identified when clear skepticism was revealed to share medical information to the employer as well as technical barriers. A number of possibilities were identified for how the system could improve the situation of the individuals and other actors such as health care and the employer. Risks were identified when concerns about misuse of information in the system and concerns of ethical challenge in obtaining consent from the individual were identified. Conclusion: Information about the sick leave and rehabilitation process risks to be missed out in today´s system. Informants saw a need for, and several possibilities with, a digital collaborative tool for process actors. However, skepticism to share information with employers and concerns about privacy and inequality in technically usage was identified.

Bakgrund Barnhälsovårdens mål är att främja barns hälsa och utveckling. Uppsala universitet har genomfört en studie som kartlägger förskolebarns hälsa och beteende. Tidigare forskning har visat att anknytning och engagemang hos föräldrar har samband med barns hälsa och beteende. Syfte           Syftet var att studera om faktorer såsom sociodemografisk bakgrund och hälsa hos föräldrar och deras 3-åriga barn hade påverkan på förälderns samspel och engagemang i sitt barn. Metod                       Studien var en tvärsnittsstudie. data samlades in via frågeformulär till föräldrar om barns och föräldrars hälsa och föräldraskap vid treårsbesöket på barnavårdscentraler (2013–2016). Chi-2 test användes som analysmetod. Resultat Resultatet visade att mammor (n=2879) hade ett bättre samspel och engagemang än pappor (n=2516). Pappor som hade bättre samspel och engagemang var mer praktiskt engagerade. Föräldrar som läste för sina barn hade ett bättre samspel och engagemang. Mammor som inte gått föräldrakurs hade i större utsträckning bättre samspel och engagemang. Sociodemografiska faktorer såsom födelseland, antal barn och utbildningsnivå var likaså associerade med samspel och engagemang. För mammor fanns även samband gällande ålder och civilstånd. Bättre psykisk hälsa var kopplat till bättre samspel och engagemang hos båda föräldrarna. Pappor som skattade sitt barns hälsa som dålig skattade i högre utsträckning sämre samspel och engagemang. Barns psykiska hälsa och beteende var associerat med graden av samspel och engagemang hos båda föräldrarna. Slutsats                                                                                                                         Samspel och engagemang var associerat med hälsa och beteende, men studiedesignen kan inte ange orsakssamband. Barnhälsovården bör medvetandegöras om faktorer som är associerade med sämre samspel och engagemang för att uppfylla målen.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande problem som ökar över hela världen och anses vara en förändringsbar riskfaktor, vilket innebär att de följdsjukdomar som kan drabba en person som en direkt följd av övervikt eller fetma till stora delar skulle kunnat undvikas genom förändrade levnadsvanor. Förändringsprocessen hos en person kan starta först då personen börjar ifrågasätta sina levnadsvanor. Huruvida en livsstilsförändring är möjlig att genomföra handlar inte enbart om egna uppfattningar om beteendet utan även om hur redo personen är att genomföra en förändring. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna personers upplevelser vid genomförandet av livsstilsförändringar vid övervikt eller fetma. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ design som är baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Analysen utfördes på manifest nivå med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Ur resultatet framkom kategorierna Upplevelse av att socialt stöd är av betydelse, Attityder och inställning påverkar genomförandet av livsstilsförändring, Personliga insikter har betydelse, Upplevelser av att motgångar kan påverka processen av livsstilsförändringar och Motivation kan erhållas på olika sätt. Resultatet visade att behovet av stöd från omgivning och att samtala med människor i liknande situation var av stor betydelse. Att möta fördomar visade sig vara problematiskt för en del. För att komma vidare i sin förändringsprocess hade personliga insikter stor betydelse och det förekom även upplevelser av motgångar i vardagen hos personer som påverkade livsstilsförändringen. Genom upplevelsen att hitta sig själv kunde personen skapa sig samt upprätthålla sin motivation. Slutsats: Stöd och motivation ger högre möjligheter för personer att främja sin hälsa genom att skapa sig nya goda hälsosamma levnadsvanor och därmed reducera riskerna för följdsjukdomar. Genom egenvårdshandlingar kan personen uppnå välbefinnande då det främjar egen hälsa och personens utveckling hos sig själv.

Diagnosen Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) är en av de vanligaste diagnoserna inom sitt område. ADHD är en riskfaktor för flera folkhälsoproblem såsom missbruk, kriminalitet och psykisk ohälsa, varför diagnosen bör mötas av tidiga, hälsofrämjande och preventiva insatser samt stöttning till både individen och individens närstående.Det övergripande syftet för den föreliggande studien är att undersöka mående, relationer och missbruk (rökning, alkohol och narkotikabruk) hos ungdomar med diagnosen ADHD med ungdomar utan ADHD som referensgrupp.Data för 4112 stycken ungdomar som, läsåret 2015/2016, gick i årskurs 7 eller årskurs 1 på gymnasiet erhölls ur Elevhälsodatabasen (ELSA) i Värmland, Sverige. Samtlig data baserades på den enkät som, av ungdomen, ifylls i samband med obligatorisk hälsoundersökning. Data innehöll information om diagnos, mående, relationer samt missbruk och analyserades genom deskriptiv statistik och logistisk regression. Av samtliga hade 269 personer diagnosen ADHD.Resultatet visade att ungdomarna med ADHD hade generellt sämre mående (aOR = 6,7), sämre relationer (aOR = 4,94) samt att de i högre utsträckning nyttjade tobak (aOR = 3,49), narkotika (aOR = 10,66) och alkohol (aOR = 1,35).Den föreliggande studiens resultat var i linje med tidigare utländska studier och visade att ungdomar med ADHD är en riskgrupp för flera av de stora folkhälsoproblemen. Resultatet visar vikten av tidiga insatser för målgruppen för att främja hälsa samt förebygga ohälsa och riskbeteende senare i livet. / Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) is one of the most common diagnosis in its area. ADHD is a risk factor for several public health problems such as substance abuse, crime and mental illness and that’s why the diagnosis should be met with early, health promoting, preventing and supportive interventions to both the individual and his/her relatives.The over all aim of the present study is to examine well-being, relationships and substance abuse among adolescent with the diagnosis ADHD with adolescent without ADHD as reference.Data of total 4112 adolescent who, in the school year 2015/2016, were attending 7th grade or 1st grade in high school were obtained d from the Pupil Health Database in the county of Värmland, Sweden. Data included information about diagnosis, well-being, relationships and substance abuse and data were based on the questionnaire, filled out by the adolescent in connection with the mandatory health examinations. Data were analyzed by descriptive statistics and logistic regression and of all the adolescent 269 had the diagnosis ADHD.The adolescent with ADHD generally had lower well-being (aOR = 6,7), poorer relationships (aOR = 4,94) and they used more tobacco (aOR = 3,49), narcotics (aOR = 10,66) and alcohol (aOR = 1,35).The result of the present study confirmed earlier studies done in other countries and showed that adolescent with ADHD is a risk group for several major public health problems. The result shows the importance of early interventions for the target group to promote health and to prevent illness and risky behavior later in life.

Det framkommer i studiens inledning att det finns negativa hälsotrender bland barn och ungdomar, till exempel fetma, stillasittande och psykisk sjukdom. Det gör att föreningsidrotten blir en viktig stödjande miljö för fysisk aktivitet och har därmed stor betydelse för folkhälsan. Genom att känna delaktighet och inflytande i sin egen förening kan ett livslångs idrottande skapas. Syftet med studien var att studera en fotbollsverksamhet för flickor och pojkar (10–13 år) med fokus på hälsa, delaktighet och inflytande. En kvalitativ metod användes där ett strategiskt urval utgjorde studiens målgrupp. Tre fokusgruppsintervjuer genomfördes med 15 spelare från en utvald fotbollsverksamhet. Fyra ideella ledare från samma förening intervjuades enskilt. En kvalitativ innehållsanalys användes när materialet analyserades där olika meningsenheter bildade kategorier. Resultatet visade att sociala aktiviteter, gemenskap inom laget, roliga saker inom fotbollen och aktivitetsglädje stimulerar ett livslångt idrottande som kan kopplas samman med hälsa. Genom att ledarna involverade spelarna skapades en delaktighet i föreningen. Detta uppfylldes i praktiken genom att fråga efter spelarnas synpunkter, kontinuerligt hitta på aktiviteter utanför fotbollen samt uppdelningen på träningarna skulle alltid vara för spelarnas bästa. Utifrån konklusionen är upplevd delaktighet och möjlighet till att påverka en av de komponenter som behövs för att spelare ska stanna inom idrotten. Ur ett folkhälsoperspektiv tycks det vara viktigt att behålla spelare då föreningsidrotten har en långsiktig positiv påverkan på individens psykiska, fysiska och sociala hälsa. Den utvalda fotbollsverksamheten satte spelarna i främsta rummet och lyckades därmed behålla spelarna.

ANDT-coacher är ett projekt som genomförs av Västerås Stad i syfte att stärka olika professioner i arbetet mot alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT) för att på sikt minska användningen av dessa preparat bland ungdomar. ANDT utgör ett problem för hela befolkningen och orsakar höga kostnader för samhället. Preventionsarbete på lokal nivå är det mest effektiva sättet att minska användningen av ANDT. En kvantitativ enkätstudie har genomförts för att undersöka hur Västerås Stads projekt har påverkat preventionsarbetet gällande ANDT, vilka strategier som behövs för att utveckla arbetet samt undersöka eventuella skillnader mellan yrken där arbetet sker direkt med ANDT frågor i jämförelse med de yrken som sker indirekt med ANDT-frågor. Studiens resultat visar att de flesta ANDT-coacher känner sig stärkta efter ANDT-coach utbildningen och anser att utbildningen på sikt kan bidra till att ungdomar väntar med att prova alkohol och tobak och avstår från narkotika och doping i större utsträckning. Det finns ett flertal ANDT-coacher som jobbar direkt med ungdomar och ANDT frågor som upplever utbildningen som givande till skillnad från de som jobbar indirekt med ANDT frågor. I resultatet framkom det också att för att kunna förbättra preventionsarbetet krävs en bättre samverkan, ökad empowerment, flera strategier och en hållbar utveckling i arbetet. Resultatet har diskuterats i relation till teorin empowerment. Nyckelord: ANDT, ANDT-coach, empowerment, prevention, tvärsnittsstudie / ANDT-coaches is a project that is performed by Västerås municipality. The purpose of the project is to give strength to various professions in the prevention work against alcohol, narcotics, doping and tobacco (ANDT) and in the future reduce the consumption of ANDT among young people.The use of ANDT is a problem both for the population and it causes huge cost in the society. Prevention work at a local level is the most effective method to reduce the consumption of ANDT. A quantitative method with surveys has been used to analyze how the ANDT-coaches project has effected on the preventions work regarding ANDT and which strategies that are important to develop the prevention work. The study also found out the differences between professions who work directly in comparison with professions who work indirectly with ANDT-issues. The result of this study shows that the most of all ANDT-coaches are more invigorated after the ANDT-coach education and feel that they can influence young people to wait to try alcohol and tobacco and refrain from trying drugs and doping. Of all ANDT-coaches, the profession who works with young people direct thinks that the education has been more rewarding in comparison to the profession who work indirectly with ANDT. To improve the prevention efforts require better collaboration, greater empowerment, several strategies and sustainable development in the work. The result has been discussed in relation to the theory empowerment. Keywords: ANDT, ANDT-coach, cross-sectonial study, empowerment, prevention.

Bakgrunden till denna studie bygger på sambandet mellan delaktighet och hälsa. Tidigare studier visar att tillgänglighet till integrationsinsatser ökar hälsan hos den aktuella målgruppen. Syftet med studien var att undersöka om Arbetsförmedlingens etableringsarbete i Kristianstad använder sig av ett hälsofrämjande perspektiv, genom att fokusera på vilka faktorer som enligt arbetsförmedlarna har betydelse för nyanländas etablering på arbetsmarknaden, samt hur det påverkar nyanländas delaktighet i samhället. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har samlat in material genom semistrukturerade intervjuer med arbetsförmedlare. För att analysera materialet användes innehållsanalys. Resultatet visar att språket, samt tillgång till arbetslivserfarenhet genom etableringsinsatser är avgörande faktorer för att nyanlända ska kunna integreras i arbetslivet. Ett annat fynd var att kulturella faktorer påverkar etableringen för nyanlända, inte minst då språket också utgör ett hinder för kommunikation. En problematik som framkom under intervjuerna var att arbetsförmedlarna ansåg att det fanns vissa brister i regelverket kring etablering i form av homogenisering av vilka insatser som är tillgängliga för målgruppen. Arbetsförmedlarna upplevde att detta påverkade möjligheterna att individualisera insatser för nyanlända. / The background for this study is that there is a connection between health and how much a person participates in society. Previous studies show a correlation between the access to integration efforts and the promotion of one’s health. The purpose of this study is to analyze how the regulations concerning establishment for immigrants on the Swedish labor market, put up by the Swedish government, is implemented and functioning out of a health perspective, specifically in the municipality of Kristianstad. A qualitative method was chosen and data was collected through semi-structured interviews conducted on workers from The Swedish Public Employment Service in Kristianstad, the official contractors for the national establishment reform. To analyze the material, a content analysis was used. The results showed that knowledge of the Swedish language is one of the main factors to become integrated in society, alongside possibilities to gain work experience through internship provided by the The Swedish Public Employment Service. Another finding was the occurrence of cultural factors on the labor market, affecting the immigrants’ way to integration, even more so if their Swedish language skills were limited. A problem that emerged from our study showed that the participants experienced a homogenization within the establishment reform which restricted their possibilities to individualize the actions for each participant.

Abstract AimThe main purpose of the study is to analyze young women´s views on how a body is displayed in social media. ● What body ideals do young women perceive as being prominent on Instagram? ● How do young women relate to how influencers expose their bodies on Instagram? ● How are young women affected by Instagram from a health perspective?  Method In our study, a qualitative approach was used and the results were based on semi-structured interviews opened with an initial free discussion based on six different images of famous influencers exposing their bodies on Instagram. The people we interviewed were six young women attending Upper Secondary school in the Stockholm area. After the interviews, the material was transcribed and data could be analyzed based on three themes: health, ideals and body. To get a more in-depth analysis, the discussion is based on a phenomenological perspective and salutogenic perspective.  Results The results of our study demonstrate that the young women we interviewed do not place a lot of emphasis on following influencers who expose their bodies, but rather follow funny friends. Furthermore, the results indicate that there is still a strong and narrow image of the ideal body. Finally, our image is strengthened by how social media, such as Instagram can affect young people´s health in a negative but also sometimes positive way. Our results are strengthened by the previous research presented in the study. Conclusions Despite the fact that the body ideal is strong, we see that it may be opening up more towards greater acceptance in society among our young adults. To some extent we witness a change, where young women opt out of influencers because they contribute to poorer health. There is a great need to continue research with new studies in the field andadults must be involved in the development and together take part in experienced situations and work with what creates health. / Syfte och frågeställningar Studiens övergripande syfte var att analysera unga kvinnors syn på hur kroppen framställs isociala medier. - Vilka kroppsideal upplever unga kvinnor är framträdande på Instagram? - Hur förhåller sig unga kvinnor till hur influencers exponerar sina kroppar på Instagram?' - Hur påverkas unga kvinnor av Instagram sett ur ett hälsoperspektiv? Metod Vi har använt en kvalitativ ansats och resultatet grundas på semistrukturerade intervjuer sominleddes med en fri diskussion utifrån sex olika bilder på kända influencers som exponerar sinakroppar på Instagram. Personerna som vi intervjuade var sex unga kvinnor som går pågymnasiet i Stockholmsområdet. Efter genomförda intervjuer transkriberades materialet ochdata kunde analyseras utifrån tre teman; hälsa, ideal och kropp. För att få ett mer djup i analysenbaseras diskussion på ett fenomenologiskt perspektiv samt ett salutogent perspektiv. Resultat Resultatet för vår studie visar att de unga kvinnor som vi intervjuade inte lägger så stor vikt påatt följa influencers som exponerar sina kroppar utan hellre följer sina egna kompisar somlägger ut roliga klipp. Samtidigt finns det fortfarande en stark bild av idealkroppen som smal.Avslutningsvis stärks vår bild av hur sociala medier såsom Instagram kan påverka unga hälsatill ofta något negativt men även ibland positivt. Slutsats Det kroppsideal som finns i samhället är starkt men trots det ser vi att det kan vara på väg moten större acceptans i samhället bland våra unga vuxna. Vi ser till viss del förändring där deunga kvinnorna väljer bort influencers på grund av att de bidrar till en sämre hälsa. Det finnsett stort behov av att fortsätta forskningen med nya studier inom fältet och vi vuxna måste varamed i utvecklingen och tillsammans ta del av upplevda situationer och arbeta med vad somskapar god hälsa.

Personer med funktionsnedsättning uppges ha tio gånger sämre hälsa än personer som inte har en funktionsnedsättning. Samtidigt har personer med intellektuell funktionsnedsättning en mer stillasittande livsstil och högre prevalens övervikt än resten av befolkningen.Syftet med studien är att undersöka personalens uppfattningar av fysiska aktiviteter för vuxna med en intellektuell funktionsnedsättning som bor på en servicebostad. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade telefonintervjuer. Urvalet för studien var ett målinriktat urval av personal som arbetade på servicebostad och hade arbetat på bostaden sedan ett år tillbaka samt med olika tidigare erfarenheter. Deltagarna i studien var kvinnor med varierande åldrar. Intervjuerna analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultatet påvisade individuella, miljörelaterade och förutsättningar för personalen att ge stöd och motivera till fysisk aktivitet som möjliggörande men också begränsade faktorer. Förståelsen av fysisk aktivitet hos de boende, individens funktionsnedsättningar och organisatoriska åtgärder i form av personalbrist var begränsningar som påvisades. Närområdet och bostaden var faktorer som ansågs vara möjliggörande. Slutsatsen är att det finns möjliggörande och hindrande faktorer på olika nivåer i samhället för personer med intellektuell funktionsnedsättning att vara fysiskt aktiva

Parental support is support which is provided on a universal, selective and indicated level. The support efforts are carried out at societal level by professional people who work strategically with parental support. Examples of professionals who work strategically with parental support are actors at family center, open custody of children and family and parent groups, area of ​​support and treatment, and family care. Parental support is important in preventing ill-health and promoting good upbringing and development for the child. Parental support means the parents' support for their children in general and also the support that the municipality / region provides to parents. Therefor the purpose for the work of parenting support is to help the parents' in their mission to meet the varying needs of the child. Parental support's work in Sweden relates to the content of the Convention on the Rights of the Child. The work is also based on a national strategy developed by the Government Offices and the Ministry of Social Affairs in Sweden. The strategy includes three main goals and three subgoals. The main goals emphasizing the importance of; a knowledge-based approach, accessibility support and a supportive organization. The sub-goals emphasize; collaboration at all levels of society, increased numbers of health-promoting arenas and evidence-based working methods. Work on parental support is also based on political decisions, where development opportunities are governed by higher-level actors. The study examines what needs for parental support that professionals in Västmanland County experience today, and to examine how existing efforts respond to these needs. A qualitative method with semi-structured interviews, based on a targeted selection, has been chosen to answer the purpose, in which people working with parental support questions participated. These individuals are presented as professionals in the present study. A manifest content analysis was used to analyze collected material. The result shows that the needs within the parental support relate to different problem areas and can affect the parents' needs as well as the child's. Hence, forms of support are offered that create supportive environments for these groups. There is a need to provide parental support to parents with cultural background differences in order to improve matching of support to perceived needs. Difficult social circumstances are also a factor that can make it difficult for the support to match the need.