En ökande ojämlikhet i hälsa har setts bland barn och deras möjlighet att vara fysisk aktiva är kopplade till beslut tagna av föräldrarna och deras socioekonomiska status. Syfte: Syftet var att undersöka vilken attityd och uppfattning föräldrar har kring aktiv skoltransport (AST) i socioekonomiskt utsatta områden. Metod: Tolv föräldrar deltog i en semistrukturerad intervju och en kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna. Resultat: Analysen resulterade i ett huvudtema ”Föräldraskap och aktiv skoltransport – Om att välja det rätta för att barnen ska få en bra framtid”. Ytterligare tre subteman identifierades; ”AST som grund för goda levnadsvanor”, ”Reflektioner kring valmöjligheter och prioriteringar” och ”Föräldraskap och att ha kontroll i ett förändrat samhälle”. Föräldrarna uppfattade AST som positivt för barnens hälsa och något som ökade möjligheten för fysisk aktivitet. Samtidigt beskrevs en bild av en ökad kriminalitet i området som ledde till ett föräldraskap med tyngre ansvar. Vilket innebar en högre nivå av kontroll och att prioritera val utefter vad som skapade bäst förutsättningar för barnens framtid. Slutsats: För att barn ska ha en större möjlighet att använda sig av AST bör insatser för att öka AST i socioekonomiskt utsatta områden även fokusera på att öka barns fria mobilitet. Detta kan ha en påverkan på både barnens fysiska och psykiska hälsa, kognitiva utveckling och i längden även bidra till en ökad känsla av gemenskap. Kunskap från den här studien kan komma att ha betydelse för insatser som syftar till att främja barns användning av AST. / <p>Betyg i Ladok 210602.</p>

Abstrakt Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning är att se samband mellan spelande och stillasittande samt samband mellan spelande och tid nerlagt för studier hos gymnasieelever i Stockholms- området. Ett annat syfte att se om samband mellan spelande och stillasittande finns gällande killar som grupp och tjejer som grupp. Primär Hur ser sambandet ut mellan spelande och stillasittande? Sekundära Hur ser sambandet ut mellan spelande och studerande? Hur ser sambanden ut gällande killar som enskild grupp? Hur ser sambanden ut gällande tjejer som enskild grupp?   Metod Undersökningen genomfördes med en enkätundersökning. Där vi undersökte vanor av stillasittande, spelande samt studerande hos 123 gymnasieelever i åldern 16-20 i Stockholmsområdet. På enkäten svarade de hur många timmar de utförde varje aktivitet per dag under en normal vecka. Sambandsanalyser med Spearman rho gjordes i SPSS.  Resultat 121 enkätsvar räknades varav 63 tjejer och 58 killar. Enkätundersökningen hittade inget samband mellan spelande och stillasittande vilket var den primära frågeställningen. Det hittades ett negativt samband mellan spelande och studerande för bägge könen där rho-värdet var -0,181 vilket betyder att det är ett litet signifikant samband. Detta betyder att de som spenderar mer tid till att spela, spenderar mindre tid med studier. Inga samband inom de separata könen hittades. Slutsats Spelande ungdomar sitter inte mer stilla än icke-spelande ungdomar. Ett stillasittande beteende byts ut mot andra stillasittande beteenden. Spelande ungdomar studerar mindre än icke-spelande ungdomar i Stockholmsområdet. Inga samband i tjejer som grupp och killar som grupp utan bara i den totala populationen

Background Nutritional status is an important health outcome influenced by both intake and utilization of nutrients. Factors associated with child nutritional status in low-and middle-income countries are many and interlinked yet not fully understood. Child malnutrition is a major problem in Ethiopia whose influence by socio-economic determinants is less studied. The aim of this study was to investigate the association between socio-economic determinants and undernutrition among children under the age of five years in Wolayita zone, Southern Ethiopia. Methods A population based cross-sectional survey was conducted from August 2011 to January 2012 that included a total of 4,197 children. Purposive sampling was used to select study participants and data were collected using a validated questionnaire and standard anthropometric measurements. Multivariable logistic regression was used to model the association between socio-economic determinants and child undernutrition (stunting and wasting). Results  Children from the richest households had significantly lower odds (ORadj= 0.64; 95% CI: 0.55, 0.75) of stunting compared with children from the poorest households. Food secure households had children with significantly lower odds (ORadj 0.83; 95% CI: 0.71, 0.96) of stunting compared food insecure ones. Children of women who always had money were significantly associated with 24% (CI: 0.60, 0.96) decrease in the odds of stunting compared with children of women who never had money. Time availability was not associated with stunting nor wasting. Conclusion Household asset score, food security and women economic status were significantly associated with stunting among children aged 0-59 months. Mitigation measures should be community-based and more studies on maternal time availability and its association with undernutrition are recommended.

Introduktion: Arbetsrelaterad psykisk ohälsa bland arbetande kvinnor i Sverige är ett aktuellt folkhälsoproblem då ohälsotalet i denna grupp är högt. Den nationella arbetsrelaterade psykiska ohälsan sammanhänger i hög grad med stressrelaterade symtom som även är orsaken bakom långtidssjukskrivningar. Kvinnor sjukanmäler sig tre gånger oftare än män. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa vilka arbetsmiljöfaktorer som står i samband med psykisk ohälsa, utbrändhet, förtidspensionering och sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa bland kvinnor på arbetsmarknaden i arbetsför ålder i Sverige. Metod: Metoden som använts för att besvara syftet var en induktiv tematisk innehållsanalys av 20, både kvalitativa och kvantitativa sakkunniggranskade vetenskapliga tidskriftsartiklar. Resultat: Ur analysen framkom fyra teman, arbetsmiljöfaktorer, kombination av arbetsmiljöfaktorer och privata faktorer, privata faktorer och att vara kvinna. Tema arbetsmiljöfaktorer var det mest framträdande och besvarade även mest syftet. De arbetsmiljöfaktorer som enligt vår analys står mest i samband med psykisk ohälsa, utbrändhet, förtidspensionering och sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa är följande: ledarskap, hög arbetsbelastning, höga krav, organisatoriska faktorer, kompetensbrist, konflikter, delaktighet på arbetsplatsen, låg kontroll över sitt arbete, belastande arbetssituation och avsaknad av socialt stöd. Slutsats: Resultatet visade att arbetsmiljöfaktorer påverkar kvinnornas psykiska hälsa istörsta mån, däremot är fenomenet mer komplext, då det framkom ytterligare tre teman som inte bara handlade om arbetsmiljöfaktorer, utan även faktorer i privatliv, en kombination av privata faktorer och arbetsmiljöfaktorer samt att vara kvinna. Detta resultat visar att det behövs mer forskning om upplevelsen av att vara en arbetande kvinna i sitt arbetsliv och i hennes privata liv.

Introduktion: Psykisk ohälsa ökar i samhället och ångestsyndrom är en stor del av detta. Statistiken visar att både incidens och prevalens för barn och ungdomar ständigt ökar inom området. Ångesten påverkar ofta de drabbade hela livet. Syftet: var att undersöka på vilket sätt preventions och behandlingsprogram (internet och skolbaserade) mot ångest, påverkar barn och ungdomar i skolåldern. Metod: Det är en systematisk litteraturstudie som tematiskt analyserat elva vetenskapliga artiklar för att besvara syftet. Resultat: Ångestprogrammen hade väldigt varierande påverkan och många av dem upplevdes inte påverka alls. De program som visade på påverkan gjorde det på flera olika plan. Dels påverkades barn och ungdomars ångestnivå och deras tankesätt genom mentala verktyg. Det påverkade dem också känslomässigt och hade inverkan på deras sociala miljö. Andra faktorer som spelade in kring påverkan är individernas kön, samt påverkade programmen målgruppen olika över tid. Slutsats: De inkluderade ångestprogrammen påverkar barn och ungdomar på flera olika plan. Det förefaller dock som att en del av de existerande programmen är effektlösa medan andra har fördelar och vinster. Därmed bör användandet av varje ångestprogram noga övervägas mot nyttan och resurserna som krävs.

Amning ger stora hälsofördelar för både mödrar och spädbarn. Sverige står bakom WHO:s rekommendation om att amma exklusivt upp till 6 månader. Amningsfrekvensen är låg trots alla positiva hälsoeffekter som amning medför. Flera socioekonomiska faktorer påverkar amning. Syftet är att identifiera faktorer som är associerade med mödrars utbildning och deras beteende när det gäller amning av spädbarn, inklusive amningsfrekvensen och amningslängden. Metod Strukturerad litteraturstudie med kvalitativ ansats där 10 vetenskapliga artiklar analyserades genom tematisk analys. I resultatet framkom fyra centrala huvudteman. ”Sociala faktorer relaterade till mödrars utbildningsnivåer som påverkar amningsfrekvensen "", Samband mellan amningstid och utbildningsnivå", ”Avsikten att amma kopplat till och "Stödprogram, insatseroch föräldrautbildning främjar amning". Dessa visade skillnader på sambandet mellan utbildningsnivå hos mödrar och olika faktorer som hade betydelse för amning. Amningsfrekvensen påverkas av mödrars utbildningsnivå, lågutbildade mödrar ammar mindre och högutbildade mödrar ammar i större omfattning. Nuvarande litteratur och forskning om amning visar att kunskapen finns kring amningens alla hälsofördelar och vilka faktorer som påverkar amningsfrekvensen i positiv riktning. Amningsfrekvensen är trots detta väldigt låg och når inte upp till de nivåer om exklusiv amning i 6 månader som rekommendationerna om amning anger. Amningen bör få en större betydelse redan från mödrarvården med ett större fokus på mer utbildningsmöjligheter kring amning både för vårdpersonal och föräldrar för att förebygga ojämlikhet i hälsa. / Introduction: Breastfeeding provides great health benefits for both mothers and infants.Sweden supports the World Health Organisation’s recommendation to breastfeed exclusively for up to 6 months. Breastfeeding is low despite all the positive health effects of breastfeeding. Multiple socio economic factors affect breastfeeding. Aim The purpose of this study is to identify factors associated with maternal education and nursing behaviours, including length of nursing, and frequency of nursing Method Structured literature study with qualitative approach where 10 scientific articles were analyzed through thematic analysis. Results Four main themes emerged in the results, " Social factors related to mothers' education levels that affect breastfeeding frequency”, "Relationship between breastfeeding time and education level", “The intention to breastfeed is linked to the level of education" and "Support programs, efforts and parent training promote breastfeeding". These themes identified differences in the relationship between educational level in mothers and various factors that were important for breastfeeding. Conclusion: Breastfeeding frequency is affected by mothers' level of education, low educated mothers breastfeed less and higher educated mothers breastfeed to a greater extent. Current literature and research on breastfeeding show that there is knowledge about all the health benefits of breastfeeding and which factors affect the breastfeeding rate in a positive direction. Nevertheless, breastfeeding frequency is very low and does not reach the level of exclusive breastfeeding for 6 months as stated in the recommendations on breastfeeding. Breastfeeding should be given greater importance 4 beginning with pregnancy beginning with pregnancy, with a greater focus on more educational opportunities around th a greater focus on more educational opportunities around breastfeeding both for healthcare staff and parents in order to prevent inequalities in health.

Folkhälsoarbete är det arbete som görs i syfte att främja hälsa samt förebygga sjukdom och skada. Folkhälsoarbete sker på både internationell, nationell och lokal nivå. Sveriges kommuner är folkhälsoarbetets nyckelaktörer på lokal nivå och har möjlighet att påverka befolkningens hälsa genom de olika sektorerna. I samband med folkhälsoarbete på lokal nivå är policyer och handlingsplaner lämpliga att implementera, då policys har visat sig ha god inverkan på folkhälsan och människors beteenden. Trots detta har Skinnskatteberg kommun i dagsläget ingen folkhälsoplan, däremot finns ett intresse av att ta fram en ny folkhälsoplan hos Skinnskattebergs kommunfullmäktige. Mot denna bakgrund syftar föreliggande studie till att undersöka kommunanställdas uppfattningar om vilket innehåll den tänkta folkhälsoplanen bör ha, och där resultatet kan ligga till grund för framtagandet av en ny folkhälsoplan. Studien har en kvalitativ ansats och är genomförd med semistrukturerade intervjuer där ett målstyrt- samt ett bekvämlighetsurval har använts. Det insamlade materialet har analyserats utifrån en manifest innehållsanalys och resulterade i två kategorier. Studiens slutsatser visar på att en folkhälsoplan bör prioritera de olika fokusområdena fysisk aktivitet, meningsfullhet, ungdomar och Agenda 2030 samt ge förutsättningar för implementering.

Bakgrund: Generellt sett har utrikes födda individer sämre hälsa jämfört med individer födda i Sverige. Utrikes födda kvinnor rapporterar lägre självskattad hälsa samt en låg grad av sysselsättning. Utbildning är en friskfaktor och arbetslöshet är en riskfaktor för hälsan. Kvinna in i Sverige[KIIS] är ett projekt som syftar till att integrera utrikes födda kvinnor i samhället samt få de att närma sig arbetsmarknaden eller studier.  Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka projektarbetares uppfattning om projektet Kvinna in i Sverige och hur projektet kan öka utrikes födda kvinnors möjligheter att komma närmare arbete eller studier.  Metod: En kvalitativ metod tillämpades för att besvara studiens syfte och fem semistrukturerade telefonintervjuer hölls med projektarbetare som arbetar i KIIS i Västmanlands län. För att analysera intervjudata tillämpades en manifest innehållsanalys. Resultat: KIIS innefattar ett flertal insatser som uppfattas främja deltagares hälsa samt få dem närmare arbete eller studier och det finns uppfattningar om att projektet har en positiv påverkan. Vidare uppfattas det finnas både möjligheter och hinder för att deltagarna ska komma in i Sverige.  Slutsatser: KIIS kan ge goda förutsättningar för att utrikes födda kvinnor ska komma närmare studier och arbete samtidigt som projektet uppfattas främja deltagares hälsa och språkfärdigheter.

Enköpings kommun har genomfört ett medborgardialogsprojekt i syfte att utveckla ett antal åtgärder för att skapa framtidstro bland unga i stadsdelen Västerleden. Projektet bygger på SKR:s modell för medborgardialog om komplexa samhällsfrågor. Den här studien ämnar att utvärdera projektet utifrån design och processkvalitet. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på dokumentanalys och workshop. Dokumentanalysen har genomförts deduktivt, medan workshopen i form av en semistrukturerad fokusgruppintervju som i sin tur har analyserats tematiskt och innehållsmässigt. Utvärderingen visar att projektets utformning är ändamålsenlig och i hög grad realistisk utifrån genomförbarhet.  Projektplanen har följts i stora drag, men det finns en utvecklingspotential i såväl projektdesignen som implementeringsprocessen, för att kunna inkludera fler målgrupper i dialogerna, säkerställa de framtagna åtgärdsförslagens relevans och kunna utvärdera resultaten.

Introduktion: Arbetsmiljö är en individs fullständiga, sammanställda, fysiska och psykiska upplevelseav en arbetsplats. Den psykosociala arbetsmiljön kännetecknas av psykiska arbetsmiljöfaktorer som stress, arbetsbelastning och ledarskap. Inom forskning är transformerande, transaktionellt samt laissezfairledarskap de tre vanligaste identifierande ledarskapsstilarna.Syfte: Syftet bakom studien är att ge en samlad bild på hur transformerande, transaktionellt samt laissezfairledarskap upplevs för medarbetarna inom sjukvården ur ett psykosocialt arbetsmiljöperspektiv.Detta görs för att visa vikten av ledarskapet och följdeffekterna av en negativt upplevd psykosocialarbetsmiljö.Metod: Studien utgår från en systematisk litteraturstudie med en innehållsanalys som genomförts på deartiklar som funnits. Vidare har databaserna Pubmed samt WorldCat använts för artikelsökning.Resultat: Resultatet visar att ledarskapsstilarna har en signifikant skillnad på upplevelsen av denpsykosociala arbetsmiljön där transformerande ledarskap visar på flest faktorer för att skapa en positivupplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. Medan det transformerande ledarskapet bidrar medempowerment och god kommunikation så skapar det transformerande ledarskapet en utmattning pågrund av de höga organisatoriska och ekonomiska mål. Laissez-fair visas bidra till osäkerhet och lågtengagemang bland arbetstagarna.Slutsats: Upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön påverkades signifikant av ledarskapet som utövades inom sjukvården där studiens resultat var förenligt med tidigare forskningsresultat inomområdet.