Syftet med denna studie är att bidra med kunskap gällande vad som påverkar seniora medarbetares motivation till att fortsätta utvecklas så länge man är yrkesverksam. För att specificera syftet med studien har följande frågeställningar formulerats: ”Hur känner seniora medarbetare inför att kanske behöva arbeta till en högre ålder?”, ”Vilka faktorer påverkar deras motivation positivt till att fortsätta utvecklas?”, ”Vilka faktorer påverkar deras motivation negativt till att fortsätta utvecklas?” och ”Hur kan dessa faktorer förstås utifrån den rådande forskningen om motivation? För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ ansats tillämpats genom semistrukturerade intervjuer. Ett bekvämlighetsurval i kombination med ett strategiskt urval resulterade i sju respondenter. Resultatet har sedan analyserats med stöd av den valda teorin, Herzbergs tvåfaktorsteori. Respondenterna kan tänka sig att arbeta till en något högre ålder om det sker på deras villkor. Vidare visar resultatet att ansvar, bekräftelse och varierande arbetsuppgifter är faktorer som kan påverka motivationen positivt. Vad gäller faktorer som kan påverka motivationen negativt framhölls arbetsbelastning, att vara kontrollerad och en osäker anställning som särskilt utmärkande faktorer. Studien ger även stöd till tidigare forskning som menar att det sker ett åldersrelaterat skifte i arbetsmotivationen. Enligt respondenterna minskar exempelvis lönens betydelse med åldern, medan faktorer som specialisering och fördjupning blir allt viktigare.

Syftet med denna studie var att beskriva seniora mammors upplevelse av att förlora ett vuxet barn i samband med cancersjukdom. Fem mammor intervjuades om deras upplevelse av sjukdomstiden och tiden efter dödsfallet. Barnens ålder vid dödsfallen varierade mellan 31 och 48 år. En explorativ och beskrivande analysmetod, med inspiration från Glaser och Strauss grounded theory, har använts. Kärnkategori som framträdde ur materialet var en oplanerad tidsresa, både bakåt och framåt i tiden, mot ett främmande mål med ett behov av ressällskap och guide. Tanken att hamna i en situation där ens vuxna barn drabbas av livshotande sjukdom och därefter dör fanns inte hos dessa mammor. Under sjukdomstiden återvände både mammor och barn till ett förhållningssätt med en vårdande mamma. I vissa fall uppstod en konflikt när barnet inte ville ta emot omvårdnaden. Efter dödsfallet befinner sig mamman i en helt ny situation som är svår att hantera emotionellt och praktiskt. Den förväntade framtiden med exempelvis barnbarn finns inte kvar och nya mål i livet måste ta form. Under resans gång är det viktigt för mamman att få stöd både inom familjen och från andra närstående. Vårdpersonalen har en viktig roll för att informera och stödja mamman. Ytterligare forskning behövs, både med mammor och pappor, för att kunna förstå deras situation i olika kontexter och därmed ge möjlighet för vårdpersonal att på bästa sätt ta hand om dessa föräldrar.

Annotation: In this diploma thesis I present different forms of socialization of older adults and I also describe ways of patient activation, especially concerning their availability and importance. The theoretical part discusses old age and its general characteristics also mentioning demographical changes and consequences of population ageing. In this part I deal with whole life education and activation of older adults as well. Quantitative questionnaire in the practical part is focused on leisure of the older adults living in Prague and also on the offer of activities accessible by elderly people in general. I analyse the attitude of older adults towards this offer and their evaluation of specific activities. Finally, I found several motivating factors of active attitude towards ageing and, on the other hand, I reveal some of those determining passivity and disengagement of senior citizens.

The diploma thesis Perception of a Retirement Home before and after Client's Admission deals with elderly people's decision to go to a retirement home and their subsequent life in a retirement home. The diploma thesis is divided into two parts theoretical and empirical. The theoretical part focuses on aging and old age, quality of life, autonomy, modern families and elderly care at home as well as in institutions. The chapter Aging, Old Age and the Elderly explains the terms "aging" and "old age". Next, it also describes the changes that occur during old age, how the elderly manage to adapt to these changes and what is their attitude toward old age. From the nursing perspective, the senior citizens can be divided into following categories: able, fragile, dependent, completely dependent and dying. According to this division, the level of care for the elderly can be determined. However, it is vital to maintain acceptable life quality among the elderly as well as respect their real needs. Not only basic physiological needs have to be satisfied, but also higher-level needs cannot be overlooked, such as safety, security, love, acceptance, belonging, respect, recognition and personal fulfillment. One of the next main aspects that also should be taken into account is personal autonomy. Personal autonomy includes independence and freedom. It is self-sufficiency of an individual related to his or her possibilities, abilities and willingness to seize the choices and opportunities that life offers. People have the right to make independent decisions and establish or carry out them in their social environment. In general, people are considered to be autonomous individuals when they manage and organize their own activities without help of anyone else, are able to satisfy their physiological needs, stand up for their opinions and do not enforce approval, closeness and emotional support. They should not excessively fear other people or even feel guilty. If elderly people are no longer self-sufficient due to any reason, it is necessary to provide them with comprehensive care. Elderly people should be entitled to choose their preferred form of care. Elderly care can be provided in clients' private environment, by their family or by field social work. If the elderly do not have a family or it is not possible to take care of them in their home, a housing facility called a retirement home can be used. A retirement home helps its clients with following: accommodation, meals, assistance with daily self-care tasks, personal hygiene or arrangement for personal hygiene, maintaining contacts with social environment, activating tasks and enforcing rights and interests (for instance assistance in dealing with authorities, communicating with various companies, etc.). The aim of the empirical part of the thesis was to determine how the elderly perceive the retirement home before their admission and after adaptation. A secondary aim was to identify the views of family members on changes in the behavior of the elderly after their placement in a retirement home. With regard to the objectives of the thesis, a qualitative research method has been chosen which allows to examine the area in depth. The research was conducted by a survey method (a semi-structured interview). The research was conducted in two retirement homes in South Bohemia. The research group consisted of 10 respondents aged from 60 to 88 years. The target group was selected by quota sampling. The respondents consisted of clients without loss of cognitive abilities placed in a retirement home who could remember their idea about the retirement home before entering it. Another target group were family members of the individual interviewed clients. The diploma thesis states questions related to the research areas.

The thesis determines whether life in home for the elderly in fluence on stress factors and stress management of seniors. The theoretical part is devoted to the description of old age and their specific needs, changes in old age and elderly living. The second chapter is devoted to the general definiton of stress and its context, response to stress, psychosomatic dimension of stress. Charakterizes the stress factors, their categories and stress factors related to home for the elderly. The last area of the theoretical part contains the definition of coping strategies, ways of coping and the factors that affect it. The practical part contains a survey that aims to determine and compare stress factors and coping strategies of elderly people in their households and homes for the elderly. Partial goals were to describe the stress factors and coping strategie for all seniors and to find different by sex stress management seniors. And then describe what coping strategies used by all seniors. The data was used to determine coping strategies inventory (CSI). The study involved a total of 51 respondents, including 26 respondents were interviewed in their own households and 25 respondents in homes for the elderly.

När de nationella riktlinjerna för vård och ångesttillstånd utkom 2010, ansågs psykodynamisk terapi sakna evidens och förbisågs nästan helt som metod i offentlig vård. Vad detta inneburit för de offentliganställda dynamiska terapeuterna och deras patienter är okänt. Syftet med studien var att få veta hur psykodynamiska terapeuter upplever sin arbetssituation och om de nationella riktlinjerna som utkom 2010 förändrat arbetet som dynamisk terapeut i offentlig sektor. Som metod användes en kvalitativ intervju med en öppen frågeställning där fem seniora legitimerade terapeuter med minst femton år i yrket deltog. Intervjuerna bearbetades i en med en tematisk analys, vilket resulterade i fyra övergripande teman. Resultatet redovisas mot en tidsaxel bestående av förr, nuvarande situation och framtiden. Dagens situation har gjort det svårt att upprätthålla den psykodynamiska ramen och terapeuterna tecknar en relativt mörk bild av den psykodynamiska terapins och sin egen framtid inom den offentliga psykiatriska vården. Diskussionen berör legitimerade psykodynamiska terapeuters rätt att utöva sitt yrke inom de rättigheter och skyldigheter som legitimation ger. Situationen som patienterna befinner sig i när de efterfrågar dynamisk terapi diskuteras också och kopplingen till aktuell lagstiftning. / When the national guidelines for care regarding depression and anxiety disorders were published in 2010, psychodynamic therapy was considered to lack evidence and was subsequently ignored almost entirely as a method in public care. What this meant for public servants, dynamic therapists and their patients is unknown. The aim was to find out how the psychodynamic therapists experience their current work situation and if the national guidelines, published in 2010, have affected their work as dynamic therapists in the public sector. A qualitative interview with an open issue where five senior qualified therapists with at least fifteen years in the profession attended was used as method. The interviews were processed in a thematic analysis, which resulted in four overarching themes. The results are reported against a timeline consisting of past, present situation and future. The current situation has made it difficult to maintain the psychodynamic framework and therapists paint a fairly bleak picture of the future of psychodynamic therapy and their own future within the public mental health services. The discussion concerns registered psychodynamic psychotherapists’ right to practice within their given responsibilities. The discussion also concerns the patient’s situation when requesting psychodynamic therapy, as well as the link to current legislation.

Inledning: I Sverige kan vintrar medföra långa perioder av is och snö som i sin tur leder till en ökning av fallolyckor på grund av halkan. Seniorer drabbas mest av denna fenomen, vilket leder till ett stort lidande för den enskilde och enorma samhällskostnader för samhället. Sveriges kommuner implementerar preventiva säkerhetsåtgärder på många olika sätt för att bl.a. motverka och reducera fallolyckor under vinterhalvåret. En del kommuner har valt att införa utdelning av gratis halkskydd i form av broddar för kommunens invånare. En del andra kommuner har valt att inte införa denna typ av insats av olika skäl. Kommuners olika beslutsfattande kan bero på en skillnad i vilka problem som finns och vilka mål som ska uppnås. Syftet med denna studie är att undersöka orsaker till varför det skiljer sig med utdelningsprogram av halkskydd i form av broddar, mellan kommuner runt om i Sverige. Denna studie har utgått från beslutsteorin och den sociotekniska modellen, för att möjliggöra en ökad förståelse för kommuners beslutsprocess.  Metod: Denna studie har genomfört en kvalitativ textanalys, för att kunna studera och analysera kommuners resonemang och beslutsprocess.  Resultat: Beslutsprocesser och implementering av förebyggande åtgärder hos Sveriges kommuner, skiljer sig på olika sätt. Eftersom kommuner är självstyrda, finns det inga tydliga svar på varför det ser ut som det gör. I samtliga beslutsprocesser finns en stor variation på vilka aktörer som är inblandade, var förslagen kommer ifrån och på vilket sätt förslaget lämnats in och/eller besvarats.  Slutsats: Kommuners beslutsprocess och resonemang för beslut varierar sinsemellan. Kommuner som implementerat broddutdelningsprogram har varit mer engagerade i frågan, utrett mer samt motiverats och inspirerats av andra kommuner som genomfört insatsen. Kommuner som inte implementerat broddutdelningsprogram har bl.a. motiverat det med att det går emot kommunallagen, att det saknas ekonomiska resurser och vetenskaplig evidens. Det har också motiverats med att kommuner redan implementerat andra förebyggande åtgärder mot fallolyckor. Det anses även vara den enskildes ansvar att införskaffa halkskydd och skydda sig utomhus.

Bakgrund: Äldre kvinnors psykiska hälsa hade till stor del ett sämre utgångsläge före covid-19-pandemin och påverkades mer negativt än mäns psykiska hälsa under covid19-pandemin. Syfte: Att ta reda på hur äldre kvinnor upplevde att deras psykiska hälsa påverkades under covid-19-pandemin, när de inte kunde besöka mötesplatser för seniorer. Metod: Semistrukturerade intervjuer med åtta kvinnor (72–90 år) boende i Eskilstuna kommun genomfördes i februari 2023. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två teman: Isolering försvårar hantering av oroskänslor och Förmåga att hantera, acceptera och anpassa skyddar och leder till att livet kan gå vidare. Temana visar att både negativ och positiv påverkan på kvinnornas psykiska hälsa förekom. Upplevd isolering orsakade mest negativ påverkan och var svårast att hantera. De positiva aspekterna copingstrategier, resiliens och livsförändringar framträdde och kunde underlätta hanteringen av negativa upplevelser som ensamhet, saknad, oro och rädsla. Slutsats: Positiva aspekter av psykisk hälsa såsom copingstrategier och resiliens skyddade äldre kvinnors psykiska hälsa under covid-19-pandemin. Men upplevd isolering försvårade hanteringen av livssituationen som rådde och kunde leda till psykisk ohälsa. Därmed är isolering ett viktigt område att fokusera på i fortsatta studier om äldres psykiska hälsa. Sveriges kommuner kan lära sig av covid-19-pandemins påverkan på äldres psykiska hälsa i framtida planering av seniora mötesplatsers verksamheter. / <p>Betyg i Ladok 230602.</p>

Old age and aging become an increasingly topical issue. All periods of human life are very important, but old age is the last stage of life, it is the crowning of human life. Aging and the period of old age brings many changes. An important change in seniors' lives may be moving in a residential care, for example a residential home for elderly people. This change can be very difficult and problematic. Human rights should be still respected as well as a person's needs should be met. Nevertheless peoples' needs change with age, some grow more important and others become minor. Every person in the world without exception has freedom and rights that should be respected no matter the race, nationality, religion, education, sexual orientation, gender or age. The topic of this thesis is The Respect for the Rights of Seniors in Nursing Homes. The aim is to map different points of view on respect for the rights of older people in particular nursing homes. Two sub-goals have been set. The first sub-goal is to find out how employees of a concrete nursing home perceive the respect for rights of elderly people. The second sub-goal is to find out how the seniors perceive the respect for their rights by employees in a concrete nursing house. The strategy of qualitative research, the questioning method and the semi-structured interview technique were used during the research. The main research question was set What are the risk areas while respecting the human rights in a concrete nursing home? To answer the main research question other six more specific component research questions were stated. The research showed that employees of a particular home for the elderly perceive that the rights are respected for the domains of physiological needs, the needs of safety and security, the needs of solidarity and love, respect and recognition needs and the need of self-realization. The most difficult areas of human rights to respect are the right to personal protection, equality and the dignity. According to seniors' answers we can understand that the biggest limitation in hygiene and movement domain is experienced by immobile seniors. Those who stay mobile do not feel isolated and they feel their freedom. On the other hand the seniors in the category below sixty years of age feel limited by their age and this has an impact on their feeling of isolation and unsociability. I have given the results of this work to the Nursing Home XY as a feedback from seniors on services provided in this nursing home. Results have also been used in the Nursing Home XY during the Quality Standard no.2 revision called "Protection of Rights".

In this master thesis are presented design and testing processes of communication between elderly and single-purpose robot. At the beginning design and architecture of the system for testing are described. Communication understandability was checked in interviews with nineteen people. Other opinions on usability or affordability of automatic device, which is used for picking and lifting objects from the ground, are presented in this thesis. Results from questionnaires and measurements showed that working with the robot is pleasant and understandable. Even senior is able to learn effective communication with this device. The main finding is that even robot communicates through nonverbal sounds, is easy to understand it. Choosing of sound set has no influence on communication understandability.