: Förekomsten av övervikt och obesitas hos fyraåringar i Region Stockholm är ojämlikt och orättvist fördelat geografiskt. Hälsofrämjande och preventiva insatser behövs för att jämna ut hälsoklyftorna. Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar upplevt ett riktat hälsostöd som syftar till att minska hälsoklyftor. Syftet var också att utforska vilket hälsostöd föräldrar skulle önska framöver. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats och sex semistrukturerade intervjuer genomfördes under våren 2022 med föräldrar som tagit del av hälsostödet. Intervjumaterialet genomgick sedan en kvalitativ innehållsanalys med latent tolkning. Resultat: Ett huvudtema för vartdera syfte identifierades; Empowerment och Behovsanpassning. Empowerment skapades genom att föräldrarna fick kunskap som var värdefull och användbar för dem samt att deras tillit till den egna förmågan ökade. En bidragande faktor var också att hälsostödet gavs med engagemang. Hälsostödet behövde vara behovsanpassat och innehålla komponenter så som; gott om tid för besöken, flexibilitet och tillgänglighet, bildmaterial för att främja hälsosamma vanor samt möjligheter till hälsostöd på familjens första språk. Slutsatser: Hälsostöd kan skapa empowerment hos föräldrarna när det utformas med en förståelse för familjens situation och med flexibilitet i upplägg och kontakt. / <p>Betyg i Ladok 220617.</p>

Sleep disturbances are a worldwide phenomenon with detrimental health and financial effects on society and its sufferers. Poor leadership has previously been shown to be associated with sleep disturbances. However, the field lacks longitudinal research, and few conclusions can be drawn about the causality of the association. This study therefore sought out to gain a deeper understanding of poor leadership and sleep disturbances among different groups within the working population. And research if employees with poor leadership developed sleep disturbances to a greater extent than those unexposed to poor leadership, with a longitudinal approach. The study applied a three-wave design, sampling cross-sectional data from a Swedish cohort. By excluding exposed and sleep disturbed respondents in the first wave, the study population only included unexposed and non-sleep disturbed respondents. Exposure was measured in the second wave while outcome was measured in the third wave. The study also controlled for several confounders. The results showed that sleep disturbances and poor leadership relate differently to characteristics such as gender, age, and industry-belonging. Furthermore, sleep disturbances may be a long-lasting issue once developed. Lastly, results showed no statistically significant relationship between poor leadership and sleep disturbances. The lack of findings in this study could possibly be due to poor validity of the poor leadership measure, a too long follow-up period for the outcome of interest, and a lack of control of the respondents’ employment and manager changes.

Syfte: Den här studiens syfte var att undersöka den upplevda hälsan bland personer i åldern 65+ som lever i digitalt utanförskap. Det sker genom informanter, som har frekvent kontakt med dessa individer, om deras uppfattning av ämnet. Metod: En kvalitativ studie genomfördes genom datainsamling från enskilda intervjuer med fyra informanter som har frekvent kontakt med äldre personer som lever i digitalt utanförskap. Design som användes var empirisk och deskriptiv. Resultat: Resultatet visade att digitalt utanförskap hos äldre individer orsakas av både inre och yttre hinder, vilket syftar till individuella och samhälleliga faktorer. Dessa faktorer inkluderade attityder och känslor kring digital teknik och digitalisering. Motivation som drivkraft nämndes som en betydande faktor för att ingå i digitalt innanförskap. Det framkom under intervjuerna att majoriteten av informanterna mestadels saknade insikt i vilken hälsomässig påverkan digitalt utanförskap hade på de äldre de varit i kontakt med. Slutsats: Digital inkludering av äldre individer är betydande för att uppnå jämlika förutsättningar för hälsa och delaktighet i samhället. Resultatet visade att både inre och yttre hinder, individuella och samhälleliga faktorer, ligger till grund för digitalt utanförskap hos äldre individer

Titel: Möjligheter och utmaningar med Kriminalvårdens arbete med män dömda för våld i nära relationer- en kvalitativ studie utifrån programledares perspektiv Våld i nära relation är ett folkhälsoproblem som inkräktar på mänskliga rättigheter och jämställdhet. Trots detta är forskningen bristande kring behandlingarna till män dömda för våld i nära relationer. Syftet med studien var att undersöka möjligheter och utmaningar som finns med behandlingsprogrammen Predov och RVP utifrån programledarperspektiv, i Kriminalvården. Metod: Data samlades in feb-mars 2023. Tio programledare från Kriminalvårdens frivård eller anstalt intervjuades i Zoom utifrån semi-strukturerade intervjuer. Datamaterialet analyserades med manifest innehållsanalys. Resultatet redovisas utifrån domänerna möjligheter och utmaningar. I möjligheter framkom kategorier som behandlingens sammanhang, tanke och handling, ökade resurser för en positiv förändring samt problemlösande strategier. I utmaningar framkom kategorier vanmakt, grandios självbild och mångfacetterad problematik. Slutsatser: De viktigaste slutsatserna från föreliggande studie är att ur programledares perspektiv finns det möjligheter och utmaningar. Möjligheterna är att behandling ger hanterbarhet, begriplighet och delaktighet, samt förståelse för hur tanke och handling hör ihop, vilket ger en ökad självkännedom, självinsikt och acceptans. Utmaningar är att det kan vara svårt med behandling pga. vanmakt utifrån starka känslor som skuld, skam, ångest och uppgivenhet. Även en grandios självbild med bristande problemlösningsförmåga är en utmaning. Ytterligare en utmaning är när det finns mångfacetterad problematik med trauma, funktionsnedsättningar och missbruk. / <p>Betyg i Ladok 230615.</p>

Bakgrund: Mobbning är ett ökande samhällsproblem inte minst inom idrott och ishockey, dess negativa konsekvenser påverkar hälsans olika dimensioner. Alltmer fokus läggs på att motverka mobbning inom idrottskontext idag. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hockeyföreningars förutsättningar för att förebygga mobbning och kränkningar inom barn- och ungdomshockeyn. Metod: Denna kvalitativa studie genomfördes genom semistrukturerade intervjuer. Sex intervjupersoner inkluderades i studien: idrottsledare, tränare samt styrelsemedlemmar i ishockeyföreningar i två regioner i södra Sverige. Data analyserades med hjälp av konventionell innehållsanalys. Resultat: Ishockey är en utsatt sport och mobbning förekommer både inom föreningar och mellan föreningarna - det sistnämna belyses som ett större problem. Föreningarna i studien arbetar åtgärdande men mer preventivt arbete behövs. Policys och regler är bristande vilket i sin tur leder till bristande förebyggande arbete. Ledare behöver ha tydligare gränser och vara mer öppna för problematiken, samtidigt behöver föräldrarna bli mer realistiska och inte förneka att deras barn kan bete sig illa. Även machokulturen poängterades av informanterna i studien, parallellt som ”tjejhockey” belystes som en sport som blir allt större. Slutsatser: Det finns potential i förebyggande arbete men mer stöd krävs för att detta ska kunna implementeras i praktiken. / <p>Betyg i Ladok 240111.</p>

Fysisk aktivitet är en viktig del av en hälsosam livsstil som bidrar till flertalet hälsofördelar och motverkar livsstilsrelaterade sjukdomar och förtida död. Föräldrars fysiska aktivitetsnivå har visats ha ett positivt samband med barnens nivå av fysisk aktivitet. Mammors påverkan har visat sig kunna ha en extra betydande effekt för barnens fysiska aktivitetsnivå och hälsa. Syftet var att undersöka nivån av fysisk aktivitet hos föräldrar i Sverige jämfört med nationella riktlinjer samt eventuella könsskillnader. Metod: Studien genomfördes med en anonym online-enkät på olika sociala medier där föräldrar i Sverige med barn i åldern 1–17 år efterfrågades (bekvämlighetsurval). 183 respondenter besvarade enkäten, varav 12 exkluderades på grund av att de inte uppfyllde inklusionskriterierna. Data analyserades deskriptivt i SPSS. I resultatet likställs kvinnorna med mammor, och männen som pappor. Resultat: Av de 171 respondenter som inkluderades i analysen var 107 mammor (59%), 61 pappor (33.3%) och tre med annan könstillhörighet (1.5%). Medelåldern var 38±7 år där medelåldern för papporna var något högre än för mammorna (40±7 respektive 37±7) (p = .005). Resultatet visade att föräldrarna var generellt stillasittande stora delar av sin vakna tid. Endast cirka 30 procent nådde upp till riktlinjerna för muskelstärkande aktivitet. Papporna var i högre grad fysiskt aktiva i enlighet med riktlinjerna, jämfört med mammorna (p &lt;.001; ES = .035). Resultatet indikerade däremot att mammorna var något mer aktiva på lägre intensitetsnivå (vardagsmotion så som hushållssysslor och promenader) än papporna (p = .065; ES = .216). Slutsats: En stor andel av föräldrarna når inte upp till de nationella riktlinjerna för fysisk aktivitet, vilket potentiellt skulle kunna få negativa konsekvenser för möjligheten att främja en fysiskt aktiv livsstil hos sina barn. För att skapa större förutsättningar för en aktiv uppväxt för barn bör folkhälsoarbete inkludera ett större fokus på föräldrars fysiska aktivitetsnivå. / <p>Betyg i Ladok 240111.</p>

Bakgrund: Den vanligaste hälsobördan bland personer med funktionsnedsättning är psykisk ohälsa. Skolpersonalen på lågstadiet är betydelsefulla för att främja elevers psykiska hälsa och välbefinnande i skolan. Syfte: Att belysa skolpersonalens perspektiv på hälsofrämjande arbete med fokus på psykisk hälsa och välbefinnande bland elever på lågstadiet. Metod: Kvalitativ design där urvalet bestod av fem informanter, alla legitimerade lärare på lågstadiet, varav två inom fritidshemsverksamhet. De representerade fyra olika kommunala skolor i Skåne; en skola i storstadsmiljö och tre skolor i mindre tätorter. Intervjuerna utgick från en semistrukturerad frågeguide och genomfördes face-to-face hösten 2023. De transkriberades och analyserades med induktiv innehållsanalys. Resultat: Skolpersonalen upplever att elevers psykiska hälsa och välbefinnande har försämrats, vilket även påverkar undervisningen. De ser sig själva som viktiga resurser för hur eleverna mår, som förebilder för elevers välmående och genom hälsofrämjande pedagogik. Skolpersonalen upplever också att goda relationer med föräldrar är viktigt, då föräldrars inflytande på barnen har betydelse för barnens psykiska hälsa och välbefinnande. Samtidigt berättar skolpersonalen om att föräldrar kan försvåra hälsofrämjande arbete om de tar mycket tid och energi. Strukturellt hälsofrämjande arbete upplevs som utmanande, och mycket arbete handlar om att ’släcka bränder’ utifrån ett individperspektiv. Skolpersonalen har även organisatoriska hinder som behövs överbryggas, arbetskraven har ökat och de ser utmaningar med stora barngrupper, vilket upplevs påverka skolpersonalens välmående såväl som elevernas. Slutsats: Skolpersonalen upplever att det finns ett mycket större behov av att arbeta förebyggande och främjande med psykisk hälsa på lågstadiet än vad det finns utrymme för idag. Mer kunskap behövs kring hälsofrämjande perspektiv, samt vägledning och tydlighet om hur arbetet ska utföras och prioriteras. I ett sådant arbetet bör personalens utmanade arbetsmiljö tas i beaktande. / <p>Betyg i Ladok 240204.</p>

Barnfetma är ett eskalerande globalt folkhälsoproblem, där ökad konsumtion av socker och ultrabearbetade livsmedel, samt bristande intag av frukt och grönsaker bland barn, spelar en betydande roll. För att möta denna utmaning krävs engagemang från flera aktörer, inklusive skolan. Denna studie genomfördes som en empirisk studie med en kvalitativ innehållsanalys och ett induktivt förhållningssätt. Syftet med föreliggande arbete var att undersöka rektorer och skolsköterskors erfarenheter av vilka faktorer som kan främja goda matvanor hos elever i låg- och mellanstadiet. Totalt intervjuades fem informanter, som alla var antingen rektorer eller skolsköterskor vid låg- och mellanstadieskolor i Stockholms län. Dess erfarenheter sammanfattades i fem huvudkategorier: Den första kategorin var Information, kommunikation och hälsoutbildning: Informanterna betonade vikten av god kommunikation mellan kökspersonal och elever samt undervisning kring hälsosamma matvanor. Elevråd och måltidsråd framhölls som viktiga verktyg för att ge eleverna inflytande och öka medvetenheten om matens betydelse. Den andra kategorin var Involvera och samarbeta med relevanta aktörer: Samarbetet med matleverantörer, andra skolor och vårdnadshavare ansågs vara av stor betydelse för att främja hälsosamma matvanor hos eleverna. Den tredje kategorin var Motivation och ansvar: Motiverad personal, särskilt kökspersonal, samt motiverade vårdnadshavare spelade en central roll för att skapa en positiv atmosfär kring maten och öka elevernas matglädje. Den fjärde kategorin var Stödja hälsosamma val: Skapandet av en pedagogisk och social miljö kring maten, ett brett utbud av hälsosam mat samt integration av matvanor med fysisk aktivitet framhölls som viktigt för att hjälpa eleverna att göra hälsosammare val. Den femte kategorin var Regler och åtgärder på skolan som stödjer hälsosamma val: Tydliga regler och åtgärder, såsom förbud mot ohälsosam mat och trivselregler i skolrestaurangen, visade sig vara effektiva för att främja goda matvanor hos eleverna. Studiens resultat pekar på vikten av en helhetssyn och samverkan mellan olika aktörer för att skapa en hälsosam skolmiljö som främjar elevernas välbefinnande och långsiktiga hälsa. Studien belyser både framgångar och utmaningar i arbetet med att främja goda matvanor hos elever och understryker behovet av fortsatt forskning och samarbete för att effektivt hantera barnfetma. / <p>Betyg i Ladok 240217.</p>

Födoämnesallergin i samhället ökar och det sker i en alarmerande hastighet. Samtidigt har mängden allvarliga reaktioner som sker till följd av födoämnesallergin fördubblats. En av anledningarna som framkommer är att maten inte alltid är säker. Vissa människor kan reagera på ämnen som finns i maten. I hem- och konsumentkunskap, där mat och måltider utgör en central del, möter läraren elever med födoämnesallergier och behöver information för att kunna skapa en inkluderande undervisningFödoämnesallergin i samhället ökar och det sker i en alarmerande hastighet. Samtidigt har mängden allvarliga reaktioner som sker till följd av födoämnesallergin fördubblats. En av anledningarna som framkommer är att maten inte alltid är säker. Vissa människor kan reagera på ämnen som finns i maten. I hem- och konsumentkunskap, där mat och måltider utgör en central del, möter läraren elever med födoämnesallergier och behöver information för att kunna skapa en inkluderande undervisning.

Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem bland ungdomar. Skolan är den arena somkan skapa jämlika förutsättningar för en god psykisk hälsa hos målgruppen. Genom atterbjuda en trygg skola, meningsfulla relationer och en känsla av sammanhang kan etthälsofrämjande arbete i skolan främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa hos elever. Syftetmed studien var att undersöka rektorers uppfattning och erfarenheter av det hälsofrämjandearbetet avseende elevernas psykiska hälsa på fyra grundskolor i en mindre kommun i Sverige.I studien användes en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Datamaterialetanalyserades genom en konventionell innehållsanalys. Resultaten visar att psykisk ohälsaförekom bland eleverna i samtliga skolor och upplevdes ha ökat det senaste decenniet.Betygssystemet identifierades som en inre påverkansfaktor. Skolornas hälsofrämjande arbeteför elevernas psykiska hälsa vilade på enkätunderlag och inkluderade trygghetsarbete,lärarens roll och relationsarbete samt elevhälsans verksamhet. Stärkt samverkan och ökadepersonalresurser var förutsättningar som rektorerna lyfte fram för att utveckla dethälsofrämjande arbetet för elevers psykiska hälsa i skolan