Occupational mismatch occurs when there is a mismatch between a person's education /work experience and occupational class and has been found to be associated with poor health and mortality. Immigrants may be more susceptible to occupational mismatch due to adverse post-immigration factors such as Poor labor market integration and difficulties in recognizing educational qualifications. In Sweden, there are now 84,710 Pakistani and Indian immigrants. There is a lack of understanding of their job position concerning their occupational mismatch and its relationship to mental health. This study aims to investigate the association between occupational mismatch and mental health among Indian and Pakistani immigrants worker living in Sweden. A convenience sample of 222 Pakistani and Indian residents of Sweden was used in this cross-sectional study. Facebook was used to recruit participants; study information was posted on Facebook with a link to the online questionnaire. The survey was held from the 28th of April to the 11th of May, 2022. The survey includes questions about skill level, education, job category (as defined by the ISCO 2008 code), and socio-demographic information. A subjective self-reported assessment of the respondents was utilized to measure occupational mismatch. Goldberg's General Health Questionnaire (GHQ-12) was used to measure mental health. Descriptive statistics show that more than half of the study participants (53.6%) were Occupational mismatches. Linear regression analysis shows that Occupational Mismatch was not significantly associated with mental health (P₌ 0.65). Most of the study participants (70%) had severe mental health problems. Mental health problem was very common among Indian and Pakistan immigrants in Sweden.

Sjukskrivning till följd av psykisk ohälsa ökar hos kvinnor och då framförallt ökar sjukfall på grund av stress. Tidigare studier har visat att kvinnor i heterosexuella förhållanden tar det större ansvaret för det obetalda hemarbetet vad gäller både planering och genomförande. Detta innebär att kvinnors tid för återhämtning och rekreation efter en arbetsdag minskar samt kan leda till stressrelaterade sjukdomar. En studie visar att en ökning av arbetstid över en viss nivå också ger en ökad risk för hjärtsjukdom. Ojämlikheten mellan könen i obetalt hem- och omsorgsarbete påverkar därför kvinnors hälsa och välmående negativt. Genom en kvantitativ undersökning som gjordes bland kvinnor i åldrarna 18-64, vill den här studien undersöka jämställdhet i hälsa mellan män och kvinnor, ur ett kvinnligt perspektiv med fokus på det obetalda hemarbetet och stress. Syfte: Syftet är att undersöka sambandet mellan planerandet såväl som genomförandet av obetalt arbete och upplevd stress hos kvinnor 18–64 år. Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie. En enkät publicerades i två olika facebookgrupper och var öppen en vecka under november 2022. Enkäten bestod av 18 frågor och svaren analyserades i SPSS. Resultatet presenteras som deskriptiv statistik i form av tabeller och figurer. Resultatet: Resultatet visar på att det finns ett signifikant samband mellan stress och obetalt hemarbete hos kvinnor. Slutsats: Det behövs mer forskning på området som berör kvinnors hälsa i förhållande till det obetalda hemarbetet. / <p>Betyg i Ladok 230503.</p>

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka hur den fysiska aktivitetsnivån förändrades hos kvinnor vid graviditet, gravida kvinnors åsikter och upplevelser om stöd kring fysisk aktivitet hos barnmorskemottagningen samt om den fysiska aktivitetsnivån skiljde sig mellan olika subgrupper. Frågeställningarna var följande: Hur förändras den fysiska aktivitetsnivån hos kvinnor när de är gravida? Hur informeras gravida kvinnor om fysisk aktivitet och anser de att de får ett tillräckligt stöd av sin barnmorska? Finns det skillnader i fysisk aktivitetsnivå hos gravida kvinnor beroende på trimester, BMI innan graviditet, upplevelse av tillräckligt stöd från barnmorska och att på eget initiativ tagit upp frågan om fysisk aktivitet med sin barnmorska? Metod: För att undersöka gravida kvinnors beteenden gällande fysisk aktivitet samt deras upplevelser och åsikter kring stöd inom mödravården, valdes en kvantitativ metod med tvärsnittsdesign. Studiens inklusionskriterier var att vara gravid samt inskriven på en barnmorskemottagning. Datan samlades in genom en webbenkät. Enkäten bestod av bakgrundsfrågor gällande om kvinnorna var inskrivna hos en barnmorskemottagning, ålder, graviditetsvecka, om de hade barn sedan tidigare och i så fall hur många, vikt och längd samt beteende- och åsiktsfrågor kring fysisk aktivitet, information samt stöd från barnmorskor. Datainsamlingen pågick från åttonde januari till tjugoandra januari år 2023. Resultat: Resultatet från 393 gravida kvinnor visade att den fysiska aktivitetsnivån minskade hos 81% av deltagarna jämfört med innan graviditeten. 317 respondenter fick information om fysisk aktivitet från sin barnmorska samtidigt som många upplevde att de delvis (n= 176) eller inte alls (n= 54) fått ett tillräckligt stöd kring fysisk aktivitet. Signifikanta skillnader i den fysiska aktivitetsnivån vad gäller fysisk- och muskelstärkande träning sågs beroende på trimester, BMI före graviditet, upplevelse av ett tillräckligt stöd från barnmorskan samt att självmant tagit upp frågan om fysisk aktivitet med barnmorskan (p&lt; 0,05). En signifikant skillnad på högre vardagsmotion sågs hos de kvinnor som självmant hade tagit upp frågan kring fysisk aktivitet med sin barnmorska (p= 0,010). Slutsats: För en stor andel gravida kvinnor verkar den fysiska aktivitetsnivån minska under graviditeten. Många gravida kvinnor får information kring fysisk aktivitet av sin barnmorska men upplever samtidigt en brist på ett tillräckligt stöd angående fysisk aktivitet samt en önskan efter ett bättre sådant. För en högre fysisk aktivitetsnivå verkar det vara gynnsamt med ett tillräckligt stöd från barnmorskan samt att den gravida kvinnan har ett eget intresse för fysisk aktivitet.

Syfte och frågeställningar  Syftet med studien var att undersöka om gymnasieelever når upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet samt undersöka om det fanns några skillnader mellan eleverna. Den primära frågeställningen undersökte skillnader i fysisk aktivitet mellan könen. Det har också arbetats med två sekundära frågeställningar, dessa analyserar socioekonomi samt skillnader mellan årskurserna kan vara möjliga faktorer till gymnasieelevers fysiska aktivitetsnivå.  Metod  Under arbetet av studien har syftet och frågeställningarna undersökts och besvarats med hjälp av en kvantitativ tvärsnittsstudie med en enkätundersökning. Jämförelser har gjorts mellan grupper då det studerats om skillnader i fysisk aktivitet på elever i gymnasiet. Det var totalt 164 elever mellan åldrarna 15-19 år som deltog i studien där sju klasser var medverkande. Av deltagarna var 57,3% kvinnor och 42,7% män. Enkäten som konstruerades omfattar frågor kring fysisk aktivitet och tillhörande socioekonomiska frågor, två av Folkhälsomyndighetens enkäter står som grund för studiens enkät.  Resultat  Vid analyseringen och beräkningen av statistiken kunde fler signifikanta resultat visas. Det gjordes fynd där skillnader i fysisk aktivitet mellan könen kunde fastställas samt signifikanta skillnader mellan socioekonomi. Män var mer fysiskt aktiva än kvinnorna (p=0,004) där medelvärdet för männen låg på 280,4 min per vecka medan kvinnorna låg på 143,5 min per vecka. Elevernas hemkommuner visade sig vara avgörande när det kom till den fysiska aktivitetsnivån där signifikanta skillnader i fysisk aktivitet kunde fastställas mellan grupperna.  Slutsats  Forskningen som finns kring fysisk aktivitet visar på goda hälsoeffekter. Ungdomar har blivit allt mer inaktiva och det är något som bör lyftas upp och arbetas med för att främja ett hälsosamt levnadssätt och för en framtid där färre människor drabbas av vanligt förekommande folkhälsosjukdomar. Det finns inte tillräckligt med forskning mellan årskurserna, men det verkar finnas flera anledningar till att gymnasieelever inte är tillräckligt fysiskt aktiva.

The changing room as a transitional space between everyday life and physical activity has been a largely unexplored field, although it is frequented on a weekly basis by pupils in compulsory school and by physically active people in various sport settings. The transition includes potentially vulnerable situations which may cause experiences of affective insecurity and shame. Still changing rooms are prerequisite for physical activity, thus combining two aspects of health: hygiene and physical activity. The aim was to analyse PEH students experience and use of changing rooms. They were particularly relevant in terms both of their own previous experiences and of their future occupation as teachers. The participants were six students attending the PEH programme at a sports university college in Sweden. Semi-structured interviews were used, with a visual approach. Video recordings provided rich and multi-layered data, as the participants were interviewed in the changing room. The method was inspired by short-term ethnography. Using Tomkins’ theory of affect and management scripts, the study shows that the participants experienced and managed the negative affect of shame. Positive affects and macho scripts were also detected. Despite this, they had an overarching good perception due to factors connected to the experience.

Sverige står inför demografiska utmaningar där den äldre befolkningen ökar drastiskt och behovet av välfärdstjänster förväntas att öka. Därmed kan samhällsplaneringen genom att ta hänsyn till den sociala omgivningen anses vara en betydande faktor till att kunna ge förutsättningar för hälsa och välmående. Studiens syfte var att beskriva upplevelsen hos 65+ medborgare hur den sociala omgivningen, vilket inkluderar trygghet, tillgänglighet och sociala sammanhang, kunde stödja dess hälsa. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med 65+ medborgare i en svensk kommun. Resultatet visade att den sociala omgivningen kunde stödja respondenternas hälsa genom att skapa förutsättningar för fysisk hälsa, självständighet, samhörighet samt känsla av trygghet. Effekten av studiens resultat tenderade påvisa att det är av stor vikt att stötta den äldre målgruppen i samhället genom att skapa förutsättningar till så god livskvalitet och självständighet så länge som möjligt. Detta minskar ojämlikheten i folkhälsan och på sikt skapar en hållbarhet inför samhällets framtida utmaningar kopplat till demografi och välfärdstjänster. / <p>Betyg i Ladok 220613.</p>

Background Despite strong recognition of the role of local authorities for purposeful and targeted interventions for sustainable development and social cohesion in Sweden, municipalities’ steering and policy making within public health is limited researched. Purpose To explore the content and the priorities of public health policy documents of municipalities in Sweden. Method A qualitative design. Public health policy documents were collected during Winter of 2022 from nine municipalities in Sweden. With a focus on priorities, the documents were with a content analysis examined which revealed two overarching themes emerging from six categories. Results The six categories consisted of; a high degree of political ownership and engagement; a broad awareness of the most-at-risk groups; a strong emphasis on early measures and prevention; a long-term perspective regardless timebound political mandates; a strong coherence between global and national commitments into local contexts but timelines and mechanisms for follow-up were left unspecified or allowed for interpretation. The accountability aspects were weak for the majority: goals and commitments were expressed in vague terms. It was also disclosed that some of the municipalities did not make references to the specificizes of their own local context nor unique advantages/disadvantages, and instead maintained and applied a generic approach. Conclusions Public health policies of Swedish local authorities aimed clearly to strengthen social sustainability and equity, but a more systematic follow-up and evaluation of the measures and interventions would allow for further development towards the realisation of overall health, social and development goals. / <p>Betyg i Ladok 220601.</p>

Bakgrund: Unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) inkluderar 145 000 individer och utgör en stor utmaning för det svenska samhället. Syftet med denna studie var att närmare kartlägga gruppens karakteristika, att undersöka samvariationen mellan kommuner med hög andel UVAS och deras geografiska beskaffenhet samt förskrivning av psykofarmaka. Metod: Studien utformades som en retrospektiv tvärsnittsstudie baserad på registerdata hämtad från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Resultat: Datan påvisade en jämn könsfördelning i UVAS-gruppen men en högre andel äldre (25–29) och utlandsfödda individer sågs jämfört med åldersgruppen som helhet. Bivariata analyser med Chi2-test påvisade statistiskt signifikanta samvariationer mellan hög andel UVAS i kommunen och kön, högre ålder (25–29) samt utländsk härkomst. Inga statistiskt signifikanta samvariationer återfanns mellan andel UVAS och kommunens storlek men däremot med geografisk lokalisation (nordlig/sydlig). Inget samband påvisades med förskrivningen av psykofarmaka. Slutsats: Att UVAS-gruppen i högre grad inkluderar äldre individer och utlandsfödda stämmer väl överens med internationell forskning. Frånvaron av samvariation mellan andelen UVAS i kommunen och dess geografiska beskaffenhet var något förvånande och skiljer sig från tidigare forskning men skulle kunna förklaras av ett gott samhällsstöd i Sverige. Vikten av ett signifikant bortfall i studien kan ej förringas. Att förskrivningen av psykofarmaka saknar samvariation med hög andel UVAS kan delvis förklaras av brister i statistiken men det kan ej uteslutas att ett sådant samband saknas. Framöver behövs ytterligare studier för att undersöka hur de med sämst förutsättning för att lämna UVAS-gruppen kan bli hjälpta. / <p>Betyg i Ladok 220601.</p>

Bakgrund: Arbetsrelaterad ohälsa är ett växande folkhälsoproblem och skiftarbete har unika karaktäristika som påverkar hälsan negativt. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av hälsa och livskvalitet vid skiftarbete. Metod: En intervjustudie med åtta sjuksköterskor genomfördes. Som urval avvändes ett bekvämlighetsurval och den transkriberade datan analyserades med en fenomenologisk hermeneutisk analysmetod. Resultat: resultatet bestod av fyra teman och elva sub-teman. Sjuksköterskor tenderade att orientera sitt välmående och hälsa i stor grad runt de som finns närmast runt dem (familj och /eller kollegor). Skiftarbetet upplevdes i stor mån påverka på familjelivet i negativ bemärkelse. Resultatet indikerade samvariation mellan individens dygnsrytm och det skift som upplevdes mest ohälsosamt. Sömnbrist var ett återkommande problem som upplevdes påverka livskvaliteten negativt. Slutsatser: Upplevelsen av hälsa påverkas negativt av skiftarbete, framförallt med hänsyn till sömn och familjeliv. Hälso- och sjukvården är beroende av sjuksköterskor för att upprätthålla god vård, och för att klara av sitt uppdrag krävs upprätthållande av hälsa hos dem som bedriver vården. Implikationerna på folkhälsan kan därför ses ur två perspektiv. Dels ur ett perspektiv där en försämrad hälsa hos sjuksköterskor påverkar den enskilda demografiska gruppen, dels ur ett perspektiv där försämrad hälsa hos sjuksköterskor kan påverka kvaliteteten på den sjukvård som erbjuds befolkningen. / <p>Betyg i Ladok 220617.</p>

The Swedish government has stated an ambition that traveling by bicycle should increase. Therefore, Swedish municipalities are obliged to form strategies to promote bicycling. The aim for this paper was to examine strategies for promoting bicycling in Swedish municipalities and reveal its core content. Method: documents from 18 municipalities was identified and examined by using an established qualitative method. The examination took part in February and March of 2021. Result: Nine categories emerged which was sorted into five domains (continuous maintenance, promotion/influence, new construction, overall ambitions and follow-up) which constitute the main result. Conclusion: The content of the strategies tends to be of a quite general and overall nature with the potential to cover most aspects of the phenomenon bicycling. There is a lack of focus on behavioral changing measures and focus on specific tools or methods for evaluation can also improve / <p>Betyg i Ladok 220617.</p>